Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall 2011-11-10"

Transkript

1 Bedömning för lärande Folkets Hus, Sundsvall

2 Program: Inledning, syfte och bakgrund Lärande samtal (inkl. fika) Avslutning och sammanfattning

3 Inledning, syfte och bakgrund Vilka är vi? Syfte med dagen: Vi hjälps åt med angelägna frågor vad gäller bedömning för lärande, så att vi som nyckelpersoner ska kunna stötta arbetet på respektive skola. Långsiktigt mål: Alla lärare i Sundsvalls kommun ska vara förtrogna med formativ bedömning.

4

5

6 Självvärdering och respons Läroplanen, kapitel 2.7 Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

7 Kamrat- och lärarrespons Ur kommentardelen av allmänna råd (sid. 12): Lärarna har ett ansvar för att eleven i sitt dagliga arbete får träna sig i att reflektera över och beskriva och bedöma sina kunskaper och lärande utifrån det arbete som han eller hon gjort. Lärarens konkreta och kontinuerliga återkoppling till eleven i det dagliga arbetet är enligt forskningen av stor betydelse för elevens kunskapsutveckling

8 Välgrundad forskning bakom BFL Fuchs & Fuchs 1986 Natriello 1987 Crooks 1988 Bangert-Drowns, Kulik, Kulik & Morgan 1991 Dempster 1991, 1992 Elshout-Mohr 1994 Kluger & DeNisi 1996 Black & Wiliam 1998 Nyquist 2003 Brookhart 2004 Allal & Lopez 2005 Köller 2005 Brookhart 2007 Wiliam 2007 Hattie & Timperley 2007 Shute 2008 Hattie 2008 Andrade & Cizek 2010 McKinsey & Co 2010 Formativ bedömning ökar elevernas lärande med mellan 50 och 100 %. Samma lärande kan ske på 6 mån som det skulle ta ett år.

9 Skolspelet Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har prov! Hur långt måste man göra? Vi vill ha genomgång! Har du en penna? Vi är färdiga med frågan om livets mening. Vad ska vi göra nu? Vi har inte fått materialet, så vi har ingenting att göra Jag kan inte jobba för min kompis är sjuk och grejerna är i hans skåp Hur ska jag veta var jag ska få reda på detta? Får man gå när man är klar?

10 v Att kunna är att skriva ned det man v Jag har inget ansvar för mitt lärande v Du vet vad som är viktigt -inte jag v Initiativ är det läraren som tar minns påett prov v Jag är hjälplös Snabbanalys v Servera mig

11 Den grundläggande idén BFL? Bedömning är en integrerad del i planeringen av undervisningen och sker kontinuerligt med främsta syfte att vara ett stöd och en hjälp i elevernas lärande. Samtidigt som BFL medvetandegör eleven om det egna lärandet så synliggör den också effekten av lärarens undervisning.

12 Att svara fel Vad är det viktigaste med felaktiga svar? Vad är viktigast i bemötandet av felaktiga svar? Det är i skolan eleven ska få göra fel för att så småningom kunna lära av felen för att göra rätt.

13 Den grundläggande idén Alla belägg för elevernas lärande (alternativt brister i lärandet) används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov samt medvetandegör eleven om det egna lärandet.

14 Hatties forskningsöversikt visar att det bästa resultatet nås när. Bedömningen synliggör elevernas lärande. Läraren lär sig vad som fungerar/inte fungerar i den egna undervisningen och anpassar sig vartefter. Eleverna lär sig lära.

15 Hur få bedömning att gynna elevernas lärande? Här? Bedömningarna visar var eleven befinner sig just nu i förhållande till målen(=summativt). Vart? Målen blir tydliga för eleverna med hjälp av kontinuerlig formativ bedömning. Hur? Bedömningarna = återkopplingen visar eleven hur han/hon kan förflytta sig mot målen. Här? - Vart? Hur? Kan även användas när det gäller även de framåtsyftande utvecklingsråd som läraren ger inför utvecklingssamtalen.

16 Hur kan vi arbeta med bedömning för lärande? Vad ska eleverna lära sig? Vad kan de redan? Hur ska eleven göra för att komma vidare? Hur kan eleverna stödja varandras lärande? Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet?

17 Att diskutera Vilka typer av bedömningar är vanligast på vår skola? Vilka syften är de mest framträdande? Varför? Syften: Kartlägga Värdera Återkoppla Utvärdera.

18

19 Vad har vi ALLA gemensamt åk 1 - åk 9? Att vi främst ska se till att eleverna utvecklar de ämnesspecifika förmågor som anges i syftestexterna. Det centrala innehållet är alltså medlet för att nå målet som är att utveckla förmågor.

20 Vi behöver: Bra planeringar som utgår från syftestexten och synliggör det centrala innehållet, målet med arbetsområdet, valda arbetsformer samt en beskrivning av hur bedömning och dokumentation kommer att göras. Kunskapskraven åk hålls i minnet. Tydliga bedömningsexempel i första hand för den grundläggande nivån. De bör ringa in och visa betydelsebärande skillnader.

21

22 Lärande samtal om bedömning Utse samtalsledare och dokumentatör. Kom överens om samtalets struktur och tidsplanering (avsett tid för att leta mönster och sammanfatta era lärdomar). Börja med att var och en formulerar tre angelägna frågor (utifrån behov på respektive skola). Gruppen väljer ut en fråga och för ett lärande samtal. Gruppens lärdomar dokumenteras och lämnas in. De ligger till grund för det fortsatta kommungemensamma arbetet. Formulera vilket behov av stöd ni har.

23 Frågor / stödbehov Likvärdig bedömning av förmågorna, år 1-9. Hur gör vi? Hur blir bedömningen en del i vardagen? Åk 6? F-5 skolor och 6-9. Kan man dela upp det centrala innehållet, för att lämna en del till åk 6? Läroplanen är inte skriven årskursvis hur göra? Hur hitta former/möten för att planera utifrån LGR-11 samt hitta exempel på BFL. Inom skolan samt mellan skolor. Hur förankra elevernas egna bedömningar? Långa omdömesskrivningar misstolkas ofta, så att elever/föräldrar blir besvikna över betyget. Är lösningen att alla använder samma/lika värdeord i omdömena? Hur? Skulle centrala bedömningsexempel minska tolkningarna mellan lärare och skolor (liknande NP)? (öka likvärdigheten?)

24 Hur få formativ bedömning att fungera under varje lektion? Hur vet man att eleverna har lärt sig det de ska? Vilken är bästa vägen att få till samtänk inom ett skolområde? Hur systematisera kontinuerlig formativ bedömning på en skola? Förmågor kontra kravnivåer? Hur undviker vi att fastna i kravnivåerna? Hur detaljerade behöver planeringarna vara? Hur formella? Behöver man göra en för mig som pedagog och en för eleverna (enligt Skolverkets förslag). Hur dokumenterar man den formativa bedömningen kontinuerligt på ett smidigt och relativt enkelt sätt? Skola på webben hur formulera resultatet om det inte ska fokuseras på poäng? Hur kan nyckelpersonerna på respektive skola lägga upp arbetet som rör formativ bedömning? Hur kan vi stötta eleverna i att ha fokus på sitt eget lärande istället för görande?

25 Hur arbeta på bästa sätt för att få likvärdighet/samsyn på värdeorden i kunskapskraven? Hur kan vi dokumentera våra bedömningar? Hur hitta tiden att bedöma formativt tillsammans med eleverna? Hur hitta modeller på bra återkoppling till eleverna? Hur flytta fokus från att vara på sid. 41 i matteboken till att utveckla förmågor? Hur stötta arbetskamraterna att överge det gamla betygstänket för det nya enligt LGR-11. Är det OK att baka ihop flera ämnen i samma planering, med respektive underlag för bedömning eller måste planeringen skrivas ämnesvis även när man arbetar tematiskt? Hur hittar vi ett system för att ligga före i tid så att planeringar/underlag för bedömning är klara vid terminsstart? Går det att få ett gemensamt synsätt/upplägg på bedömning på en f-9 skola eller i skolområdet? Är det nödvändigt?

26 Hur tänker vi att lärande går till? Kunskapssyn? Hur skapa ett gemensamt språkbruk? Hur få personal, elever och föräldrar att tänka om när det gäller betyg och bedömning? Hur skapa undervisningssituationer med rutiner för formativ bedömning? Hur kan vi bygga upp en organisation i kommunen med BFL och ämnesgrupper? Hur kan man jobba rent praktiskt med BFL så att det händer något i klassrummet? Hur kan vi koppla BFL till skriftliga omdömen och få till bra omdömen som stöttar lärande utan att bli för administrativt betungande för lärarna? Hur ska vi koppla förmågorna till kunskapskraven för att det ska bli tydligt för oss (i alla årskurser)? Hur kan vi arbeta med bedömning i klasserna när det gäller elevbedömning och lärarens återkoppling? Elevexempel behövs.

27 Behov Gemensam tid för nyckelpersonerna önskvärt. Tid och möjlighet för nyckelpersonerna att återkoppla till kollegor efter kurser/utbildning. Hur? Tid för att föra samtal med målet att få ett gemensamt (formativt) bedömningsförfarande på skolan. Önskar se modeller på/exempel på bra återkoppling till eleverna skriftliga och muntliga, samt matriser och mallar för bedömning. Samtal om hur man involverar bedömning i planeringarna på ett bra sätt. Samtal om hur eller om vi ska sätta betyg på prov. Samsyn behövs. Träna på att låta formativ och summativ bedömning samverka. Nödvändigt med samarbete i ett 1-9 perspektiv (mellan skolor). Hur? Gemensam syn på bedömning är önskvärt. Elevexempel behövs. Behov av samtal och samsyn om skriftliga omdömen. Hur skriva? Gemensam mall? Central mall? När får vi matriser och mallar för bedömning?

28 Frågor att samtala om på skolan: Vad är betyg? Vad är bedömning? Vilka syften har våra bedömningar? Hur kan jag arbeta med bedömning för lärande? Vad är kvalitet i bedömningar? Hur kan vi utveckla bedömningar?

29 Att samtala om Det är skolans ansvar att eleven når de nationella målen. Hur kan skolan genom både undervisning och bedömning hjälpa eleven att nå så långt som möjligt?

30 Tack för idag! Lämna gärna utvärderingen innan du går.

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner 2012-02-24 Bedömning för lärande Nyckelpersoner 2012-02-24 Chríster Wede, Högskolan Borås Skolspelet Fundera en minut Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har

Läs mer

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4

IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4 IUP skriftliga omdömen årskurs 1-4 Pärm 2, 5:2 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KARLBERGS SKOLA/OBSERVATORIELUNDENS SKOLA Sid 2 Lokal pedagogisk

Läs mer

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21

Bedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21 Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-02-21 Workshop Bidra till förståelse för effekterna av bedömningar, samt hur kvaliteten på omdömen och utvecklingsråd kan mätas

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Bedömning Begrepp och benämningar

Bedömning Begrepp och benämningar BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på

Läs mer

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GYMNASIESKOLAN Diskutera Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena I den nya gymnasieskolan finns nio ämnen som är gemensamma för hela gymnasieskolan engelska, historia,

Läs mer

INFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på

INFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på INFORMATION Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på Inledning/Bakgrund Inledningsvis 5 huvudargument för att ni ska välja InfoMentor som leverantör. Vår Lärplattform är den på marknaden

Läs mer

En lathund inför utvecklingssamtalet

En lathund inför utvecklingssamtalet En lathund inför utvecklingssamtalet 20091119 /lga 1 Så här arbetar vi med IUP i Ödeshög I Skolverkets allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen skriver man följande om

Läs mer

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder

Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)

Läs mer

BFLi p ra k tik e n Erfa re n h e te r frå n Bo rå s

BFLi p ra k tik e n Erfa re n h e te r frå n Bo rå s BFLi p ra k tik e n Erfa re n h e te r frå n Bo rå s Fundera en minut Al l a mä n n i s k o r v i l l l ä r a s i g f r å g a n ä r v a r f ö r e n d e l e l e v e r i n t e v i l l g ö r a d e t i s k

Läs mer

Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se

Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se Betygssystem i historiens ljus A, a, AB, Ba, B, B?, BC, C (underkänt) Kunskapsrelaterade betyg (1897-1962) 5, 4, 3, 2, 1 Relativa betyg (1962-1994) MVG, VG,

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Grundskola Vedby skola läsåret 2014/2015. Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal

Kvalitetsredovisning Grundskola Vedby skola läsåret 2014/2015. Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal 2015-08-20 Kvalitetsredovisning Grundskola Vedby skola läsåret 2014/2015 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Skola antal elever/antal lärartjänster: 139 elever/9,8 lärartjänster Fritidshem

Läs mer

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15 150831 Yvonne Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen Ht 15 Yvonne P Hildingsson VFU ansvarig Förskola 035 16 75 22 eller 0735 251836 yvhi@hh.se 1

Läs mer

Problemlösning som metod

Problemlösning som metod Problemlösning som metod - för att lära matematik Fuengirola november 2014 eva.taflin@gu.se evat@du.se Problemlösningsmodulens övergripande syfte Att initiera utveckling av lärares egen undervisning utifrån

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

2015/2016 VIALUNDSGUIDEN

2015/2016 VIALUNDSGUIDEN LÄSÅRET 2015/2016 VIALUNDSGUIDEN 2015-07-01 Vialundskolan, Kumla kommun Utvärderas kontinuerligt under läsåret 15/16 Revideras i sin helhet aug 2016 BAKGRUND En skolas främsta tillgång är dess personal.

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall

Bedömning för lärande. Sundsvall Bedömning för lärande Sundsvall 2012-03-29 Program 2012-03-29 13.00 Inledning 13.45 Lärande samtal Ca 15.00 fika finns att hämta 16.00 Återsamling frågandets betydelse 16.30 Avslutar dagen Från dokumentation

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32

Läs mer

Systematisk kvalitetsarbete

Systematisk kvalitetsarbete Systematisk kvalitetsarbete Enhet: Ansvarig: Pelle Persson Barn- och skolförvaltning Lunds stad Innevarande års verksamhetsplan Mål för läsåret 2013-14 Här beskrivs i målform vad vi ville utveckla under

Läs mer

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013). Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Mycket goda studieresultat

Mycket goda studieresultat Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Nya betygsskalan A-F samt - F= ej klarat kunskapskraven för lägsta nivå E - = det finns ej underlag för en bedömning. Det livslånga lärandet. Samma förmågor hela

Läs mer

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Lärarhandledning Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med

Läs mer

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att

Läs mer

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling?

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Pia Thornberg Skolledarkonferens Tylösand 27 september 2013 Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling? Vad är sambedömning? Varför sambedömning? Vilka effekter kan sambedömning ge? Hur kan sambedömning

Läs mer

Jag känner mig trygg på min skola

Jag känner mig trygg på min skola % 1 9 5 4 3 2 1 Jag känner mig trygg på min skola Det råder en positiv och god sammanhållning i min skola. 1 9 % 5 4 3 2 1 Utv. samtalet med min mentor/handl. känns meningsfullt 1 9 % 5 4 3 2 1 % 9 5 4

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket

Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 3 1.1 Utvecklingsområden på skolan... 3 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel... 5 1.3 Hur ser det systematiska

Läs mer

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken

Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Utbildningsförvaltningen 2014-11-19 Gymnasieskolan Spyken Karin Stavne Maria Hedelin Björse John Jönsson Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Rektor Bitr rektor NA Bitr rektor HU Bitr rektor ES Bitr rektor

Läs mer

REFLEKTERANDE LÄSNING I SVENSKA

REFLEKTERANDE LÄSNING I SVENSKA EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM REFLEKTERANDE LÄSNING I SVENSKA GENSVARETS PÅVERKAN PÅ ELEVENS LÄRPROCESS Författare: Olle Hjalmarsson E-post: olle.hjalmarsson@stockholm.se Artikelnummer:

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Hogrän, Roma och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens Vi har

Läs mer

Handbok för LEDARSAMTAL

Handbok för LEDARSAMTAL Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska

Läs mer

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen.

På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Exempelmatris På webbsidan Matriskonstruktion kan du följa hur en matris kan byggas upp. Det här exemplet utvecklar tankar från den visade matrisen. Utgångspunkten för matrisen är att läsa såväl ämnets

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14

UTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta

Kvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta Kvalitetsredovisning 2-2 Kvalitetsredovisning 2-2 3 (38) Kvalitetsredovisning 2-2 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Elevtalsutveckling...

Läs mer

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Arbetsplan 2015/2016 Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper, Bedömning och betyg

Läs mer

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13 Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem t Tre lärare som undervisar i årskurs 9 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om trafiksignalsystem i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Inledning När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Den här lektionen beskriver hur du har ett coachande förhållningssätt i utvecklingssamtalet

Läs mer

De faktorer som ger mest!

De faktorer som ger mest! De faktorer som ger mest! Sommarlov -0,09 "Livet" +0,15 Nivågruppering +0,12 Klasstorlek +0,21 Pengaresurser +0,23 Läxor +0,29 Läxor gymnasiet +0,50 Höga förväntningar +0,43 Föräldraengagemang +0,51 Formativ

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Att fånga bedömningar i flykten

Att fånga bedömningar i flykten Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen

Läs mer

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem

Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem

Läs mer

Lönebildning och lönesamtal

Lönebildning och lönesamtal Lönebildning och lönesamtal Bildspel att använda vid arbetsplats möten vid Uppsala universitet Uppdaterad 2011-11-04. Personalavdelningen. 1 Mål för lönebildning i staten Verksamhetens behov i centrum

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Kunskap och personlig utveckling Vad är viktigt att lära sig när framtiden ständigt förändras? Världen förändras i snabb takt. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Verksamhetsplan Bromstensskolan 2015

Verksamhetsplan Bromstensskolan 2015 Per Hansson 2015-03-04 A 1 (13) Verksamhetsplan Bromstensskolan 2015 Introduktion Den här verksamhetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under 2015. Den beskriver

Läs mer

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.

Läs mer

matrisertext: Cristina Nordman

matrisertext: Cristina Nordman Elever tycker matrisertext: Cristina Nordman I en magisteruppsats vid Malmö högskola har elevers uppfattningar kring bedömningsmatriser och formativ bedömning undersökts. En utvecklingsmatris kan fungera

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande

BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande Formativ bedömning framåtsyftande och stödjande i syfte att Bekräfta, Uppmuntra, Ge respons för Lust, Vilja, Motivation Sju grupper Samtalsledare träffas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Kvalitetsredovisning Skola/fritids Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:

Halmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali: Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer