Systematisk kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematisk kvalitetsarbete Enhet: Ansvarig: Pelle Persson Barn- och skolförvaltning Lunds stad Innevarande års verksamhetsplan Mål för läsåret Här beskrivs i målform vad vi ville utveckla under föregående läsår. Bedömning för lärande () Mål: Att utveckla undervisningspraktiken med syfte att möjliggöra högre läroplansuppfyllelse för elever och professionsutveckling för lärare. Mål: Att utveckla lärarnas med syfte att öka förmågan att använda datorn i undervisningen. Mål: Att förbättra informationsutbytet gällande elever som behöver stöd med syfte att tydligare uppmärksamma och bättre stötta dessa elever. Åtgärder för läsåret Här beskrivs åtgärderna för utvecklingsarbetet under det föregående läsåret och när de var planerade att genomföras, vem som ansvarade för åtgärderna och när de följdes upp. Åtgärd: Lärare deltar i samtalsgrupper var fjärde till femte vecka. När: Höstterminen 2013 och vårterminen Ansvar: Rektor, samtalsledare. Uppföljning: Direkt efter samtalsgrupper, vid medarbetarsamtal och utvecklingsdagar i juni. Åtgärd: Lärare genomgår extern fortbildning inom ramen för SIKTA-fortbildning i Lund, När: Vårterminen Ansvar: Rektor. Uppföljning: Vid terminsslut.

2 Åtgärd: Skolledning genomför organisationsförändring för ett bättre stöd till de elever som inte når målen. När: Höstterminen 2013 och vårterminen Ansvar: Rektor Uppföljning: Vid utvecklingsdagar i januari och i juni. Resultat av detta arbete Här beskrivs åtgärderna och om de har verkställts (genomförts eller ej). Åtgärd: Lärare deltar i samtalsgrupper var fjärde till femte vecka. Verkställande: Genomförd. Åtgärd: Lärare genomgår extern fortbildning inom ramen för SIKTA-fortbildning i Lund. Verkställande: Ej genomförd. Åtgärd: Skolledning genomför organisationsförändring för ett bättre stöd till de elever som inte når målen. Verkställande: Genomförd. Analys av detta arbete Här beskrivs vad arbetet under föregående läsår ledde till (effekt). Här förklaras också varför utvecklingsarbetet gick som det gick (Det ledde till... därför att... Det har också lett till att... därför att...). Den ovan beskrivna åtgärden har lett till att lärarna har deltagit i samtalsgrupper var fjärde till femte vecka vid vilka de har fått möjlighet att pröva nya metoder och i dialog med kollegor dela klassrumserfarenheter. Det innebär att de har kunnat få och ge feedback utifrån vad de har prövat i klassrummet. Detta har i sin tur lett till att lärarna, med många små steg, under läsåret bitvis har förändrat sin undervisningspraktik utifrån de fem nyckelstrategierna. Denna utveckling beror främst på att lärarna anser att de i samtalsgrupperna har fått möjlighet att reflektera och lära sig om vad man själv gör i klassrummet genom att med stöd av andra prova nya tekniker och sedan sätta ord på sitt arbete i dialog med gruppen.

3 Den ovan beskrivna åtgärden har inte gett någon effekt därför att den inte genomfördes, detta eftersom skolledningen beslöt att skjuta fram åtgärden till läsåret Den ovan beskrivna åtgärden har lett till att de terminsvisa klasskonferenserna har ersatts av ett flertal ElevHälsomöten (EH-möten). Dessa har i sin tur lett till att både elevhälsoteamet och lärarna upplever att elever i behov av stöd bättre än tidigare kan diskuteras med kollegor, att information om olika elevers stödbehov är tydligare, att rätt elever prioriteras och att tiden används på ett mer effektivt sätt än tidigare. EH-mötet effektiviserades under vårteminen, bland annat togs en mötesdel som upplevdes oväsentlig bort och möjlighet att lyfta elever utan EHT-anmälan såväl på EH- som på infomöte infördes. Orsaken till förändringarna var den utvärdering av EH-mötet som genomfördes i januari.

4 Helhetsanalys Här presenteras betyg åk 9, NP åk 6 & 9 i tabellform. Här skrivs också en sammanfattande analys i vilken resultaten förklaras. Betyg åk 9 Totalt antal elever i årskurs 9: 88 elever Ämne Ej klarat kunskapskraven Klarat kunskapskraven Matematik 4 84 Svenska & Svenska A 1 87 Eng 0 88 Idrott och hälsa 2 86 Hem- och konsumentkunskap 0 88 Musik 4 84 Bild 3 85 Slöjd 0 88 Naturorienterande ämnen Kemi 5 83 Fysik 5 83 Biologi 4 84 Samhällsorienterande ämnen Samhällskunskap 4 84 Historia 4 84 Religion 4 84 Geografi 5 83 Teknik 1 87 Moderna språk 3 64 Modersmål 5 15

5 Nationella prov åk 9 Totalt antal elever i årskurs 9: 88 elever Ämne Ej genomfört hela eller delar av provet Ej klarat kunskapskraven Klarat kunskapskraven Matematik Svenska & Svenska A Engelska Bi, fy eller ke Sh, ge, re eller hi Nationella prov åk 6 Totalt antal elever i åk 6: 46 Ämne Ej genomfört hela eller delar av NP Ej klarat kunskapskraven Klarat kunskapskraven Matematik Svenska & Svenska A Engelska Bi, fy eller ke Sh, ge, re eller hi Järnåkraskolan har totalt satt 1426 slutbetyg i 18 olika ämnen (modersmål ej inräknat). Av dessa är det 49 betyg som är F, det vill säga betyg där eleverna inte klarat kunskapskraven. Det är ett något sämre resultat än i fjor. Samtidigt har ämnet teknik en klart bättre måluppfyllelse än tidigare år. Slutbetygen följer ganska väl resultaten på de nationella proven i åk 9. Bland de elever i åk 9 som ej nått godkända resultat på nationella prov finns några som av olika skäl inte genomfört provet eller delar av det. Ett par elever har nått godkänt efter att ha genomfört sommarskola.

6 Ämnena svenska, svenska A, engelska, idrott, hemkunskap, slöjd och teknik har god måluppfyllelse. I dessa ämnen är det sammantaget bara fyra icke godkända betyg. Bild och moderna språk har också god måluppfyllelse, endast några elever har inte klarat kunskapskraven. Något sämre måluppfyllelse har matematik, musik samt so- och no-ämnena. I dessa ämnen har mellan fyra och fem elever inte klarat kunskapskraven. Att fler elever klarade kunskapskraven i teknik detta läsår jämfört med tidigare kan bero på att lärarna medvetet har strävat efter att förändra teknikundervisningen i linje med -projektet. Vad gäller resultaten i musik är det krav på musikteori som finns i kursplanen den främsta orsaken till att fyra elever inte har klarat kunskapskraven i musik. Orsakerna till att mellan fyra och fem elever inte har klarat kunskapskraven i so- och no-ämnena är inte lika entydiga men det kan bero på de högt ställda kunskapskraven med ett omfattande stoff i dessa ämnen. Det leder till att eleverna ofta ställs inför en mycket stor textmassa i undervisningen. Textintensiva inslag med många ämnesspecifika begrepp ställer krav på god läsförståelse. Även i matematik, där textmassan inte är lika omfattande har läsförståelsen spelat roll för resultaten. Den formativa utvärdering av läsårets resultat som lärarna gjorde för varje ämne pekar ut bristande läsförståelse som en viktig orsak till många icke godkända betyg. Det gäller såväl för musik, matematik, so- och no-ämnena som för flera andra ämnen. Ytterligare en orsak till icke godkända betyg som lärarnas analys påvisar, om än för ett fåtal elever och bara i de senare skolåren, är bristande närvaro, vilken ofta leder till ofullständiga bedömningsunderlag och därmed icke godkända betyg. Dessa båda orsaker bör beaktas i nästkommande års verksamhetsplan. Ett proaktivt arbete gällande närvaro och ett ämnesövergripande perspektiv på läsförståelse kan vara redskap för att lyfta resultaten under nästa läsår.

7 Nästkommande års verksamhetsplan Mål för läsåret Här beskrivs i målform vad vi vill utveckla under kommande läsår utifrån föregående års verksamhetsplan (det problem vi vill ha lösning på / det resultat vi vill nå). Mål: Att prova nya tekniker i klassrummet. Mål: Att öka bedömningens allsidighet. Mål: Att genomgå extern IKT-fortbildning. Mål: Att regelbundet följa upp elevers frånvaro. Mål: Att inleda ett ämnesövergripande arbete som fokuserar läsförståelse. Mål: Att öka det informella elevinflytandet. Effekter vi vill uppnå Här beskrivs vilken effekt vi vill åstadkomma / syftet med de mål vi har satt (nyttan med en viss handling / varför vi vill utföra en viss handling).. Vi vill uppnå en förändrad undervisningspraktik med högre läroplansuppfyllelse för elever och professionsutveckling för lärare. Vi vill uppnå en ökad förmåga att använda datorn i undervisningen. Vi vill uppnå tidigare upptäckt av tendenser till hög frånvaro (anmäld och oanmäld). Vi vill uppnå en ökad läsförståelse hos eleverna. Vi vill uppnå ett ökat elevinflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Kännetecken på dessa effekter Här beskrivs hur vi kan se att vi närmar oss målen. Att elever och lärare upplever att undervisningen förändras mot ett mer formativt förhållningssätt. Att elever upplever att deras prestationer bedöms på fler sätt än tidigare.

8 Att lärare upplever att de använder datorn på nya sätt i undervisningen. Att klassföreståndarna vid måndagens informationsmöte har tid för uppföljning av elevers frånvaro och att frånvarons effekt på elevers resultat/skolprestationer minskar. Att ett arbete med fokus på läsförståelse i flera ämnen har påbörjats. Att lärare provar olika sätt att ge eleverna inflytande och att elever upplever att de har inflytande. Planerade åtgärder Här beskrivs planerade åtgärder för kvalitetsarbetet. Vilken åtgärd? När genomförs den? Vem ansvarar? När följs åtgärden upp? Åtgärd: Lärare deltar i samtalsgrupper var fjärde till femte vecka. När: Höstterminen 2014 och vårterminen Ansvar: Rektor och samtalsledare. Uppföljning: Direkt efter samtalsgrupper, vid medarbetarsamtal och utvecklingsdagar i juni. Åtgärd: Lärare genomgår extern fortbildning inom ramen för SIKTA-fortbildning i Lund, När: Höstterminen 2014 och vårterminen Ansvar: Rektor och lärare. Uppföljning: Vid läsårsslut. Åtgärd: Klassföreståndarna får tid för uppföljning av elevers frånvaro vid informationsmötet. När: Vecka 37 till vecka 42, Ansvar: Rektor. Uppföljning: Utvecklingsdagen 17/10. Åtgärd: Utforma gemensam strategi för att konsekvent träna läsning i alla ämnen. När: utvecklingsdagarna i september, oktober och januari. Ansvar: Rektor och lärare. Uppföljning: Vid läsårsslut. Åtgärd: Framtagna förslag på insatser för att öka elevinflytandet prövas i undervisningen. När: läsåret 2014 och Ansvar: Lärare. Uppföljning: Utvecklingsdagarna i september, oktober, januari och juni.

9 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Här beskrivs hur skolan arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet på Järnåkraskolan innehåller fyra olika faser, en cyklisk process som löper under läsåret. Uppföljning, analys och planering sker i januari, juni och augusti eller vid behov. Utgångspunkten är att de nationella målen uppfylls och att orsaker till eventuella brister diskuteras. Faser: Planera - Hur gör vi? Genomföra -Vi gör. Följa upp -Hur gick det? Var är vi? (nulägesbeskrivning, resultat och måluppfyllelse) Analysera: -Vart ska vi?(bedöma utvecklingsbehov, beslut om nya/fortsatta utvecklingsåtgärder) Kommentera Personalens delaktighet Här beskrivs hur personalen medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet. Personalen medverkar i kvalitetsarbetets alla fyra faser (se ovan). De har det huvudsakliga ansvaret för fasen genomföra, i syfte att skapa förutsättningar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Personalen är också delaktiga i kvalitetsarbetets övriga faser även om skolledningen har det huvudsakliga ansvaret för dessa. I dialog med skolledning följer personalen upp, analyserar och planerar nya åtgärder. Detta arbete följer planen för systematiskt kvalitetsarbete (se ovan). Elevers och vårdnadshavares delaktighet Här beskrivs hur elever och vårdnadshavare medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet. Alla elever medverkar i kvalitetsarbetets andra fas genom att delta i det dagliga skolarbetet. De medverkar också i uppföljningen av det dagliga skolarbetet, till exempel genom enkäter, enskilda samtal, gruppsamtal, utvecklingssamtal och andra former av utvärderingar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vårdnadshavarna har, av naturliga skäl, inte samma möjlighet till delaktighet som eleverna. Deras synpunkter tas till exempel till vara genom utvärderingar av eventuella förändringar, vid utvecklingssamtal, klassombudsmöten, skolkonferenser och informella samtal.