Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Transkript

1 Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit till att vi har kunnat sätta mål inför terminen i IUP:n. Vi har tydliggjort målen och att eleverna har fått skatta sig själva har bidragit till en ökad medvetenhet hos dem och detta bidrar till en ökad måluppfyllelse. Under läsår 2012/2013 hade vi 100 % måluppfyllelse när det gäller läsning i år 1. Under 2013/2014 har resultaten sjunkit något. Då hela lågstadiet flyttades till nya lokaler under hösten 2013 fick rutiner och arbetssätt struktureras om under läsåret vilket har påverkat undervisningen i år 1. Insatser har gjorts under året. Förutom individuellt stöd erbjuds en stödtimme till elever med behov varje vecka i samtliga årskurser. Klasserna i år 1 har varit relativt stora och flera barn har stödbehov, till läsår 2014/2015 har klasserna därför delats till 3 mindre klasser för att bättre möta elevernas behov. I år 3 skiljer sig resultaten inte så mycket från tidigare år. Vi har ett något lägre resultat i matematik. Där sker en satsning under hela 2014/2015 där en stor del av pedagogerna deltar i matematiklyftet som är en satsning från skolverket för att öka resultaten i matematik över hela landet. Resultaten i svenska har också minskat något. Vi har haft en studiecirkel i läsförståelse under läsåret och det har genomsyrat vårt arbete i år. Det har gett oss tydliga strategier att arbeta utifrån. Framgångsfaktorer: Vi har arbetat aktivt med läsning och med läsförståelse. Vi tänker satsa ännu mer på läsning och läsförståelse utifrån en läsande klass. Det medvetna arbetet kring läsning (Lästråden) ger en djupare läsförståelse. På elevens val arbetade vi i flera veckor med tema matematik. Det gav mycket bra resultat. Vi har arbetat mycket med de elever som behöver extra stöd. Vi har kunnat erbjuda stödtimme varje vecka. Flera elever har fått stöd i engelska varje vecka. Vi har blivit bättre på att tydliggöra målen för elever och föräldrar. Det har gjort att eleverna är mer motiverade och vill lära sig. Vi skriver i veckobreven vilka områden eleverna arbetar med och vilka mål/kunskapskrav de arbetar utifrån. Vi visar kunskapskraven tydligt i klassrummet. Arbetsro och struktur ger god kvalité på lektionerna. I år 2 har man samplanerat SO och NO. ICDP ger bra relationer mellan lärare och elev och det i sin tur ökar måluppfyllelsen. Vi erbjuder läxhjälp/stödtimme från årskurs 2 och uppåt med egen utbildad personal. Vi använder resurserna föränderligt där arbetslagsledare och specialpedagoger tillsammans beslutar om var behovet är störst. Genom att visa på det goda och stärka eleven som individ når vi bättre resultat och ökad självkänsla hos eleverna. Förbättringsområden: Rektor, arbetslagsledare och specialpedagoger träffas en gång i månaden för att utvärdera och eventuellt omfördela resurser. Arbetsgången blir: 1) diskussion i arbetslaget, 2) möte med specialpedagogerna och 3) återkoppling till arbetslaget. 1

2 Mentorstiden bör förändras så att den ligger i en period i samband med att omdömen skrivs. Det innebär att det inte blir mentorstid varje vecka. Vi behöver arbeta mer aktivt med formativ bedömning. Vi behöver även fortsätta utveckla läsförståelseprojektet och ge eleverna chans att träna mer på skrivprocessen i olika typer av texter. Genom kollegialt lärande kan vi delge varandra goda exempel kring hur man får ett gott klassrumsklimat och fungerande inlärningsstrategier. Åtgärder: Fördelningen av skolans stödinsatser utvärderas kontinuerligt under året. Arbetsgången för detta har setts över och blir ännu tydligare under nästa läsår. Under kommande läsår görs en satsning inom matematiklyftet, kollegialt lärande och formativ bedömning. Vi ser att många elever behöver träna på att formulera sig och att bygga ut ordförråd. Det finns en tanke om att starta skrivarstuga på fritids. En ännu tydligare satsning på läsning genom en läsande klass kommer att göras under nästa läsår. Utveckling och lärande, förskoleklass och fritidshem Vi arbetar aktivt med språkutveckling i förskoleklass för att eleverna ska vara bra förberedda inför år 1. Framgångsfaktorer: Förskoleklass har haft möjlighet att arbeta i mindre grupper med matematik, svenska och experiment. Pedagogerna ser individen och anpassar det pedagogiska materialet efter barngruppen för att ge individen en ökad självkänsla. På fritidshemmen arbetar vi med värdegrundsarbete, vi strävar efter att se alla barn och försöker utmana dem på sin nivå. Den sociala gemenskapen är viktig. Aktiviteter i mindre grupper skapar bra förutsättningar för eleverna. Förbättringsområden: Vi vill erbjuda fler aktiviteter, aktiviteterna ska styras av elevernas egna intresseområden. Åtgärder: För att lösgöra personal som kan ordna aktiviteter behöver vi samordna mer mellan de olika fritidshemmen. Vi behöver bli bättre på att fånga upp elevernas intressen och öka deras inflytande. Samverkan, förskola, förskoleklass, fritidshem och skola Framgångsfaktorer: Ett samarbete med förskolan Lilla Flotten har skett när det gäller öppning och stängning av förskola och fritids. Ett samarbete har funnits mellan Lilla Flotten och Mars som efter nybyggnationen delar lokaler. Personalmässigt har man stöttat varandra. Flexibilitet mellan yrkesrollerna. Vid byte av lärare finns en rutin för att göra övergången så trygg som möjligt för eleverna. Elever i år 1 har träffat sina blivande klasskamrater inför år 2. Förskoleklassen har hälsat på hos sin nya lärare, personal från förskoleklass har besökt de olika förskolorna för att träffa sina nya elever, gemensamma temadagar/pysseldagar/friluftsdagar (F-2). Fritidshemmen samarbetar kring utemellanmålet och idrotten på fritidshem. Tvåorna har haft ett nära samarbete med varandra, de elever som ska börja på Månens fritids har besökt Månen ett par tillfällen. Nya elever får möjlighet att besöka skolan innan skolstart. I år 1 hålls lära-kännasamtal. Våra nya lokaler har bidragit till en ökad vi-känsla där alla barn tydligare blir allas ansvar. 2

3 Förbättringsområden: Temaarbeten mellan förskoleklasserna och år 1-2 kan utvecklas. Vi behöver arbeta för en tydlig röd tråd mellan skola och fritids. Tätare samarbete mellan fritidspersonal och lärare när det gäller information till hemmen. Ett utökat samarbete mellan Lilla Flotten och förskoleklasserna, samverkan mellan olika årskurser (t.ex. läsning, dockteater, redovisningar). Åtgärder: Förskoleklassens personal behöver besöka Lilla Flotten tidigt för att skapa relation med barnen. Bjuda in förskolorna att besöka förskoleklassen t.ex. då de är på utedag, låta de äldre barnen läsa sagor för de yngre mm. Bli bättre inom och mellan arbetslagen på att hitta olika sätt att samarbeta mellan olika åldrar. Barn i behov av stöd, skola Stödtimme för de elever som har behov av stöd för att nå målen. Framgångsfaktorer: Stödtimmen har varit en framgångsfaktor. Det är positivt att vi ibland haft möjlighet att dela klassen i mindre grupper. Vi erbjuder individuella lösningar för eleverna. Att t.ex. använda timglas förenklar och förtydligar tiden och hjälper eleven. Tidiga insatser och riktat stöd i perioder fungerar bra. Vi arbetar med samarbetsövningar för att stärka enskilda elever och gruppen och där har trygghetsteamet varit involverat. Stöttningen från specialpedagog har varit bra och vid behov har skolpsykologen deltagit. Det är bra att fonoleken genomförs på de yngre barnen så vi kan sätta in resurser utifrån behov. Viktigt att logopeder och talpedagoger sätts in som resurser när så behövs. Det är viktigt med struktur och framförhållning för elever som har stödbehov. Planering av hur vi använder klassrum och grupprum är viktigt så vi utnyttjar rummen på bästa sätt. Skolan har många medarbetare med stor erfarenhet och kompetens gällande barn i behov av särskilt stöd. Vi har ett öppet klimat i arbetslaget. Förbättringsområden: Att stödresurserna fortsätter att vara föränderliga. Att tänka på att elever lär sig på olika sätt. Att inte bara ha klassrummet som läroplats utan även andra platser kan fungera som pedagogiska rum. Åtgärd: Tiden vi använder till elevvård på arbetslaget behöver struktureras upp så att vi använder den så effektivt som möjligt. Vi vill att man ska kunna ta med egna tydliga frågeställningar så att vi kan diskutera och resonera tillsammans kring lösningar. Ge tillfällen till handledning. Fritidsaktiviteter i mindre grupp, ge bekräftelse. Gruppindelning. Lugn och ro. Sträva efter goda föräldrarelationer. Förenkla, förnya, förbättra, skola Elevens val tiden har under året använts för att individualisera undervisningen. Utvecklingssamtalen: Att utvecklingssamtalen legat tidigt på terminen har upplevts positivt. Om omdömena är klara något tidigare kan man hinna med att göra en avstämning med eleverna innan terminen är slut. VFU: Vi har förändrat arbetet runt VFU vilket underlättat för klasslärarna och även studenterna upplevt positivt. 3

4 Miljön: Både den inre och yttre miljön har blivit mycket bättre under läsåret då skolan renoverats och byggts om. Skapande skola har gjort att eleverna har fått möta olika professionella aktörer och mycket av elevernas arbete har visats upp under den nyinrättade Rostadagen. Rostadagen och Open Art har skapat en bra vi-känsla och gjort det möjligt för barn från förskola till år 6 att visa upp sina färdigheter. Skriftliga omdömen har fått ett nytt utseende och förenklats för att blir mer lättlästa för föräldrar och elever. En databas har underlättat närvarohanteringen på fritidshemmen. Detta har frigjort tid för pedagogerna. Läsåret 2013/2014 har vi börjat med arbetslag F-2, 3-4, 5-6. Det har underlättat det gemensamma planerandet och gemensamma arbetet mellan klasserna. Vi upplever att eleverna känner större trygghet och klyftan mellan trean och fyran bli mindre. Vi har förnyat våra rutiner kring utvecklingssamtal, och inleder terminerna med det. Hemsidan har förbättrats och hålls aktuell. Fritidshemmens samarbete med öppningar och stängningar har förenklat. It-satsning på läsplattor och datorer kommer att förbättra för eleverna. Vi har utbildat två pedagoger i äventyrspedagogik. Vi har förenklat gällande öppettider i och med vårt samarbete med Lilla Flotten och Kuben. Våra nya byggnader och skolgården har varit positivt för elever, föräldrar och personal. Fritidsavdelningarna har samarbetat i större utsträckning nu jämfört med tidigare. Det goda mötet- för utveckling och lärande, skola ICDP genomsyrar vårt synsätt och våra möten med elever, föräldrar och kollegor. Vi visar på de goda saker elever gör, så de stärks och vill göra mer av det goda Att ha ögonkontakt med de elever vi träffar och alla som jobbar på skolan. Benämner eleverna med namn. Vi medvetandegör oss själva och våra kollegor så att vi hela tiden utvecklas i det goda mötet utifrån förhållningssätt och genusperspektiv. 4

5 Statistik till kvalitetsrapport 2013/2014, skola Bedömning av kunskapsresultat 2012/ /2014 F P F P Prognos skolår 1 elever som kan läsa Riktmärke = avstämning A enligt Nya språket lyfter Antal elever i skolår Antal elever som nått målet Andel elever som nått målet 100% 100% 96% 83% 2012/ /2014 Måluppfyllelse skolår 3 F P F P Antal elever i skolår Antal elever som nått kunskapskraven i alla ämnen 1 i år Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen i år 3 90% 92% 90% 86% Antal elever som nått kunskapskraven i matematik i år Andel elever som nått kunskapskraven i matematik i år 3 93% 92% 90% 86% Antal elever som nått kunskapskraven i NO i år Andel elever som nått kunskapskraven i NO i år 3 100% 100% 100% 100% Antal elever som nått kunskapskraven i SO i år Andel elever som nått kunskapskraven i SO i år 3 100% 100% 95% 100% Antal elever som nått kunskapskraven i svenska/sva i år Andel elever som nått kunskapskraven i svenska/sva i år 3 97% 100% 90% 89% 1 I alla ämnen med kunskapskrav för år 3, matematik, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religion, samhällskunskap samt svenska/sva. 5