Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Transkript

1 Verksamhetsplan för Bergvretenskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1

2 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består till stor del av villabebyggelse. Området är relativt stabilt socialt, föräldrarna har en hög utbildningsnivå och på skolan går mycket få elever med ett annat modersmål än svenska. På skolan går ca 625 elever i grundskolans årskurs 1-9 samt drygt 65 i förskoleklass. Fritidshemmen är integrerade i grundskolans lokaler. På skolan finns en del av Enköpings samlade grundsärskola. Grundsärskolan är en egen resultatenhet och leds av en biträdande rektor som har ansvar för verksamheten. Uppdrag Förskoleklass Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Grundskola Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Fritidshem Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Verksamhetsidé På Bergvretenskolan ska alla få utveckla sitt allra bästa jag. Verksamheten vilar på ansvar och delaktighet. Den har god ordning och struktur samt genomsyras av trygghet, tolerans, värme och generositet. Fokus ligger på elevens lärande och att alla elever ska känna till sin egen utveckling i förhållande till de olika kunskapskraven. Genom regelbunden utvärdering blir lärandet synligt och vi får underlag för fortsatt utveckling. Bergvretenskolan är en arbetsplats som erbjuder inspiration, engagemang, samt en utmanande och spännande lärandemiljö där elevernas och personalens kompetens, samspel och idéer tas till vara. Verksamhetsplan 2014/2015 2

3 Vision Bergvretenskolan är en arbetsplats för elever och personal som präglas av trygghet och studiero där alla elever når framgång i sitt skolarbete och rustas för ett livslångt lärande samt till goda samhällsmedborgare. Värdegrund Barn/elevperspektiv Medkänsla, respekt, självförtroende, ärlighet och glädje är ord som skall genomsyra verksamheten på Bergvretenskolan. Orden är tagna ur skolans värdegrundsdokument, Berggrunden, som har till syfte att verka som ett rättesnöre för hur vi på Bergvretenskolan skall behandla varandra i vardagen. Alla som arbetar på skolan; bibliotekarie, elevassistent, fritidspedagog, förskollärare, kurator, lärare, skolassistent, skolledare, skolmåltidspersonal, skolpsykolog, skolsköterska eller vaktmästare har till uppgift att se till att dessa ord efterlevs. Konkret innebär det att uppmuntrar positiva beteenden och reagera på handlingar som strider mot Berggrunden. På Bergvretenskolan finns även ett förväntansdokument för att tydliggöra rollerna mellan skola, vårdnadshavare och elever. Dokumentet är framtaget av elever och personal och delas ut vid skolstart. Medarbetarperspektiv Att arbeta i skolförvaltningen Vi har ansvar för att invånarna i Enköpings kommun får största möjliga nytta av vårt arbete. Det innebär att vi hjälper varandra att samverka mellan våra olika verksamheter, i stort och smått. De medel som anförtros oss ska användas där de gör mest nytta. Det är nyttan för invånarna som styr hur vi använder våra resurser. Vi ser alltid till så att vi har förutsättningar att fatta välgrundade beslut. Vi tar ansvar så att vi kan påverka vårt arbete, utan att ta andras ansvar ifrån dem. Vi respekterar och stöder andras vilja och förmåga. Alla ska känna att de får det som de har rätt till. Vi är så öppna som möjligt med varför vi gör som vi gör och hjälper våra kunder att hitta rätt. Vi anstränger oss för att förstå vad som är viktigt för den vi möter. För att skapa trygghet behandlar vi människor med respekt och öppenhet. De som möter oss ska känna att de litar på oss. Vi gör det vi har sagt att vi ska göra. Alla bidrar med förutsättningar för att ge bra möten. Vilja, kunnighet och bemötande ger god service. Vi skapar servicekänsla i alla situationer, och inser att andra kan se annorlunda på en situation än vi själva. Vi ger snabba besked, och när det inte går så återkopplar vi. Det som är krångligt försöker vi göra begripligt. Vi söker hela tiden sätt att samverka som gör att vi kan ge ännu bättre service. Vi underlättar för våra invånare att skaffa sig en bra tillvaro, och gör så att alla kan känna sig stolta över sin kommun. När det är vi som driver utvecklingen, så har vi initiativet. Vi använder varje klagomål till att bli bättre. Vi stödjer andra i deras ambition att utvecklas, och hjälper varandra att se när vi gör saker enbart av gammal vana. Ju högre ambition vi har, desto stoltare kan vi vara över vårt arbete. Verksamhetsplan 2014/2015 3

4 Enhetens inre organisation Enhetens organisation Skolan är organiserad i arbetslag där varje årskurs tillsammans med fritidshem bildar ett arbetslag som leds av en arbetslagsledare. Arbetslagen samarbetar stadievis vid behov. Till varje stadie finns två speciallärare/specialpedagoger knutna samt en skolledare med det operativa ansvaret. Rektors uppdrag Rektors uppdrag Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och personalen det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat, att det följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektor ansvarar för att besluta om sin enhets inre organisation. Biträdande rektorers uppdrag Den biträdande rektorn för lågstadiet har såväl personal- som verksamhetsansvar. De frågor skollagen anger att rektor kan delegera är i flertalet fall delegerat till henne. Den andra biträdande rektorstjänsten för grundskolan (70 %) delas mellan två personer där den ena har ett särskilt ansvar för elevhälsofrågor för år 4-9 och den andra för schema, organisation och skolskjutsfrågor Varje år upprättas och samverkas skolledningens inre arbetsfördelning så att den ska vara tydlig för elever, medarbetare och vårdnadshavare. Biträdande rektor i särskolan har ett eget ekonomiskt ansvar samt ansvar för verksamheten. Pedagogiska ledningsgruppens uppdrag Ledningsgruppen på skolan är inte ett beslutande forum. Beslut fattas alltid av rektor eller den som delegerats rätten att fatta beslut. Ledningsgruppen utgör ett forum för skolledningen att diskutera och förankra inför olika beslut som ska fattas. Ledningsgruppen träffas varannan vecka och består av skolledning samt arbetslagsledare. Utvecklingsgruppen På skolan finns en utvecklingsgrupp bestående av skolledning, förstelärare och andra intresserade av skolutveckling. Utvecklingsgruppens uppdrag är att utveckla undervisningsformer, omvärldsspana och dela kunskap samt arbeta med IKT och digital skolutveckling. Utvecklingsgruppen träffas var tredje vecka. Arbetslagsledarens uppdrag Rollen som arbetslagsledare är ett ledningsuppdrag men inget formellt chefskap med arbetsgivar- eller verksamhetsansvar. Verksamhetsplan 2014/2015 4

5 Arbetslagsledaren ansvarar för att, tillsammans med arbetslaget, formulera ett arbetslagskontrakt som sedan följs upp och utvärderas samordna verksamheten mellan de klasser och elevgrupper teamet ansvar för driva det elevsociala arbetet och elevvården i de klasser och elevgrupper teamet har ansvar för lösa praktiska frågor i det dagliga arbetet säkerställa att elevernas resultat följs upp och dokumenteras i Infomentor analysera resultaten i den systematiska uppföljningen av kunskapsresultaten Bidra till skolans gemensamma utveckling genom deltagande i ledningsgruppen Ansvara för arbetslagets läromedelsbudget Styrning och ledning av kvalitetsarbetet Organisation för enhetens kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från det årshjul som upprättades höstterminen Uppföljningen utgår från skolans främsta uppdrag, elevernas kunskapsutveckling. Under läsåret 2012/2013 länkades ett arbete med att systematiskt följa upp stöd och särskilt stöd in i samma årshjul. Under läsåret 2014/2015 länkas fler aktiviteter in i årshjulet för att göra det systematiska kvalitetsarbetet ännu tydligare. Förutom kunskapsuppföljning och uppföljning av särskilt stöd så används rubrikerna Pedagogiskt ledarskap och systematiskt kvalitetsarbete, medarbetarskap/medinflytande, Elevhälsan/specialpedagogiska insatser samt stadieövergångar Verksamhetsplan 2014/2015 5

6 Rutiner för hur kvalitetsarbetet bedrivs Systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete innebär att arbetet bedrivs strukturerat med fokus på en långsiktig utveckling. Vår enhet har en form och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Kvalitetsarbetet bygger på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. I skolförvaltningen finns planer för arbetet på följande nivåer: Planera - Nämndplan samt verksamhetsplan för skolförvaltningens ledningsgrupp - Verksamhetsplan för enheten - Teamkontrakt för arbetslaget - Individuellt måldokument Rektor ser till att enhetens planering av utbildningen utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen samt huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser. Rektor anger i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till samt de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna Genomföra Rektor ser till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen Följa upp Rektor sammanställer enhetens resultat och ser till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt ser till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten Verksamhetsplan 2014/2015 6

7 Analysera Rektor analyserar vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt utifrån analysen identifiera utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas Rutiner för delaktighet i kvalitetsarbetet Elever Ges möjlighet att delta genom klassråd, elevråd, trivselgrupp och genom enkäter. På högstadiet inför rektor fokusgrupper under läsåret där rektor tillsammans med elever från alla klasser årskursvis följer upp hur eleverna upplever arbetet med skolans prioriterade mål, arbetsro och elevinflytande. Vårdnadshavare Ges möjlighet att delta genom föräldramöten, enkäter samt genom det föräldraråd som nystartats på enheten läsåret Föräldrarådet arbetar enligt modellen nedan: Syfte med föräldrarådets arbete Att skapa och möjliggöra dialog mellan föräldrar och personalen på skolan för att därigenom stödja verksamheten så att den utvecklas till barnens bästa Att ge föräldrar insyn i verksamheten och möjligheten att vara med och påverka elevernas skolsituation Mål för föräldrarådets arbete Att skapa en god arbetsmiljö där eleverna trivs, mår bra och ges möjlighet att utveckla sitt bästa jag Att skapa goda förutsättningar för eleverna att nå målen Stående dagordning för föräldrarådet 1. Elevernas arbetsmiljö - Trygghet och trivsel 2. Information från rektor om förändringar i verksamheten som kan påverka elevernas arbetsmiljö där föräldrarådet ges utrymme för synpunkter 3. Utvecklingsfrågor kopplat till skolans systematiska kvalitetsarbete Möte 1 (september) Läsårets arbete, diskussion om skolans kunskapsresultat och skolans utvecklingsområden Möte 2 (november/december) Inför nästa års budget. Information och ev. konsekvensanalys Möte 3 (januari) Uppföljning måluppfyllelse och skolans utvecklingsarbete Möte 4 (mars) Utvärdering av skolans trygghetsplan (plan mot diskriminering och kränkande behandling) och av skolans regler Möte 5 (Maj) Nästa läsårs organisation Synpunkter och diskussion 4. Övriga frågor Verksamhetsplan 2014/2015 7

8 Personal Personalen involveras på djupet i kvalitetsarbetet via det årshjul som redovisas under rubriken styrning och ledning av kvalitetsarbetet. Personalen medverkar genom sina utvärderingar och uppföljningen av sina teamkontrakt i arbetet med att ta fram underlag för att kunna skriva en samlad redovisning för enheten. Personalen medverkar sedan slutligen i arbetet med att processa fram en ny verksamhetsplan utifrån det samlade resultatet och den analys som gjorts. Uppföljning av kvalitetsarbetet Höstterminen Vårterminen Aktivitet Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Arbetsmiljöenkät Betyg Revider ing Utvärde ring Läromedel x Budget fördelas X x x Nationella Prov x x x x Screening förskoleklass Skriftliga omdömen, samtliga ämnen x x x x Trivselenkät x x Likabehandlingsplan Medarbetarsamtal Utvecklingssamtal Rektors klassrumsbesök och samtal om undervisningen x x x x x X X X X Verksamhetsplan 2014/2015 8

9 Strategisk plan Förbättringsområden från den senaste kvalitetsredovisningen - Läs- och skrivutveckling - Matematik - Det entreprenöriella lärandet - Individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation - Inkludering och särskilt stöd - Kvalitet i fritidshem Prioriterade förbättringsområden utifrån statliga styrdokument Måluppfyllelse i matematik, engelska och svenska Måluppfyllelse i NO på högstadiet IKT-utveckling och entreprenöriellt lärande Kvalitet i fritidshemmen Krav från förvaltningsledningens verksamhetsplan Utvecklingsområden Aktiviteter på ledningsnivå Alla barn/elever ska ges möjligheter att uppnå målen för utbildningen. Åtgärder måste vidtas för att öka måluppfyllelsen. Lärmiljön måste utvecklas för att tillgodose barnens/elevernas behov. Arbetet för en trygg förskola och skola ska utvecklas och säkras Natur och teknik -satsning Matematik Karriärtjänster Planer för likabehandling och kränkande behandling Samarbetet med EnaT och naturskolan ska fortsätta att utvecklas Lärare ges möjlighet att gå lärarlyftet för utökad behörighet i NO/teknik En fördjupad analys av måluppfyllelsen år 1-9 genomförs av förstelärare i matematik Alla undervisande lärare i matematik deltar i matematiklyftet Skolans förstelärare har både didaktiska uppdrag och uppdrag kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet Elevhälsan besöker stadierna regelbundet på arbetslagstid för att diskutera gemensamma förhållningssätt Värdegrundsarbetet. Berggrunden är med i det dagliga arbetet genom klassråd, elevrådets arbete, Verksamhetsplan 2014/2015 9

10 temadagar, skoljoggen Språket är grunden till ett fortsatt lärande. Vi måste utveckla lärares verktyg för att arbeta med en fortsatt god läs- och språk utveckling. IKT ett viktigt lärverktyg i verksamheten Ett entreprenöriellt förhållningssätt ska utvecklas i verksamheten Läs- och skrivprojektet IKT plan En intern studiecirkel om lässtrategier genomförs under läsåret. Leds av förstelärare i svenska samt av speciallärare En tydlig vision för skolans IKT arbete ska upprättas Det kollegiala lärandet kring IKT ska öka genom kunskapsdelning, workshops och teachmeets. Några pedagoger ges möjlighet att gå skolverkets kurs i entreprenöriellt lärande Goda exempel lyfts på teach meet Det entreprenöriella lärandet diskuteras i samband med skolledningens klassrumsbesök Mål inför läsåret 2014/2015 Enhetens slutmål Koppling till styrdokument SMART-mål Aktiviteter på ledningsnivå Det förebyggande och aktiva arbetet för en trygg skolmiljö ska öka. Lgr 11 2:1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, respektera andra människors egenvärde All personal, elever och vårdnadshavare ska känna till skolans trygghetsplan Antalet elever som upplever sig kränkta ska minska Berggrunden ska finnas med i det dagliga arbetet med eleverna All personal ska arbeta aktivt med skolans trygghetsplan genom förankring i ledningsgrupp och i team Skapa förutsättningar för att förankra Berggrunden i verksamheten En elevcoachtjänst inrättas på mellanstadiet Skapa förutsättningar för elevhälsan att fortsätta med regelbundet deltagande på arbetslagsmöten utifrån i förväg givna frågeställningar Verksamhetsplan 2014/

11 Enhetens slutmål Koppling till styrdokument SMART-mål Aktiviteter på ledningsnivå Det pedagogiska rummet i grundskolan ska utvecklas Lgr 11 2:2 Kunskaper Skolans ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Formativ bedömning ska användas av alla lärare i alla årskurser. Eleverna ska få möjlighet att arbeta entreprenöriellt. Tillgången till digitala lärverktyg och kompetensen kring dessa ska öka Forumen för kollegialt lärande ska öka Elevens inflytande över sin egen undervisning ska öka Skolledningens förtrogenhet med det dagliga arbetet ska öka Alla matematiklärare deltar i matematiklyftet En utvecklingsgrupp bildas med fokus på skolutveckling och omvärldsspaning Teachmeets anordnas minst en gång per termin Skapa rutiner och förutsättningar att arbeta med pedagogiska planeringar Skapa förutsättningar att diskutera det entreprenöriella förhållningssättet samt rikta in ev. fortbildning mot EPL och digital skolutveckling. Alla lärare ska minst en gång per läsår ha ett lektionsbesök av rektor med efterföljande diskussion om undervisningen Enhetens slutmål Koppling till styrdokument SMART-mål Aktiviteter på ledningsnivå Fritidshemmens uppdrag ska tydliggöras Lgr 11 2:2 Kunskaper Skolans ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Ett förväntansdokument för fritidshemmen arbetas fram med en tydlig målbild. Ett förväntansdokument arbetas fram gemensamt av fritidspersonalen på hela skolan. Förväntansdokumentet tydliggör fritidshemmets uppdrag. Tid till detta ges på fritidshemsträffarna på torsdagarna. Enhetens slutmål Koppling till styrdokument Måluppfyllelsen ska öka Skollagen 3 kap.3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin Verksamhetsplan 2014/

12 kunskapsutveckling. SMART-mål Måluppfyllelsen i svenska, matematik och engelska ska inte i någon årskurs understiga 90% i den systematiska uppföljningen av kunskapsresultaten. Antal elever som når de högre betygen ska öka Fler elever ska veta vad som förväntas av dem för att nå de olika kunskapskraven En större del av det särskilda stödet ska ges i klassrummet Aktiviteter på ledningsnivå Som ett led i den systematiska kunskapsuppföljningen ska analys av måluppfyllelsen ske vid 4 tillfällen under läsåret. Analysen ska innehålla både framgångsfaktorer och utvecklingsområden Analys ska även ske av de kunskapskrav där flest elever ej når kravnivån för de högre betygen. Diskussioner ska föras i teamens kunskapsuppföljning och på ämnesnivå. En fördjupad analys ska ske av ämnena matematik och NO. Leds av förstelärare i respektive ämne Elevstödsteamet får i uppgift att analysera resultatet av det särskilda stödet och orsaker till måluppfyllelse samt diskutera och utveckla arbetet med att inkludera elever i behov av stöd i klassen Matematiklyftet organiseras på skolan En studiecirkel om lässtrategier organiseras under läsåret. Förutsättningar och struktur för pedagogiska planeringar ska finnas Möjlighet till sambedömning av nationella prov ska organiseras Arenor för kollegialt lärande ska skapas Inkludering diskuteras på EHM och i elevstödsteamet Enhetens kompetensutveckling 2014/2015 Vilka satsningar behöver ni göra under året kopplade till prioriteringarna? Fortsätta vårt systematiska arbete med analys av kunskapsresultat och särskilt stöd och fördjupa analysen i matematik och NO Matematiklyftet ska genomföras En intern satsning på läsning och läsförståelsestrategier ska genomföras IKT (Informations- och kommunikationsteknik) Identifiera verksamhetens behov utifrån nedanstående rubriker Vision och strategiskt arbete Bergvretenskolan behöver utveckla en vision om arbetet med IKT som samspelar med vår redan befintliga vision och som ska fungera som en ledstjärna och riktlinje vårt arbete med digitala lärverktyg och lärmiljöer. Visionen ska sedan genomsyra allt utvecklingsarbete. Kompetens Kompentensen kring digitala lärverktyg ska öka under året. Workshops och teachmeet genomförs under läsåret. Utvecklingsgruppen åker på SETT-mässan för omvärldsspaning Verksamhetsplan 2014/

13 Användning Användandet är i dag kopplat till tillgången på digitala lärverktyg. En prioritering inför budget 2015 måste göras. Det digitala lärandet diskuteras i samband med lektionsbesök och medarbetarsamtal Verksamhetsplan 2014/