Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 2

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Personal Centrala Norras rektorsområde leds av tre heltidsanställda rektorer. I förskolan är grundbemanningen 18 barn per 3 heltidsanställda pedagoger. Kompetensen är fördelad på 40 förskollärare (39 kvinnor och 1 man), 10 barnskötare (10 kvinnor), 1 specialpedagog (1 kvinna). Familjecentralen har 1 förskollärartjänst (1 kvinna). Dygnetruntverksamheten har 3,25 tjänst ( 3,25 kvinnor). Kompetenser till skolans/förskolans elevhälsoarbete erhåller enheten via Elevhälsan/BVC. Rektorsområdet har tillgång till en gemensam administratör på 75 % (kvinna). 5 kokerskor (4 kvinnor och 1 man). I de övriga verksamheterna köper verksamheten tjänst av Matproduktion. Lokalvård och fastighetsskötsel köps in externt. Utbildningsnivån är i dagsläget förhållandevis god inom Centrala Norras rektorsområde. Grundbemanningen kan anses som tillfredsställande, men barngrupperna är för stora. I dygnetruntverksamheten arbetar, förutom 3 barnskötare, ett antal timanställda. Lokaler Rektorsområdets förskolor har ändamålsenliga lokaler och bra utemiljö med närhet till grönområden och kulturen som staden kan erbjuda. Familjecentralen har ändamålsenliga lokaler som är beläget mitt i centrum. Ekonomi Rektorsområdets omsättning var under 2008 drygt 34 miljoner. Arbetslagen har eget ansvar för sin verksamhetsbudget som omfattar förbrukningsmaterial och inköp av läromedel. Ledningen har även delegerat en del av kompetensutvecklingsmedlen. Under vårterminen 2009 infördes köpstopp i kommunen. Verksamhet Vår vision är att jobba Reggio Emilia inspirerat. Vi ser barnens olikheter som en resurs. Utforskande och delaktighet är viktiga delar i verksamheten. Vi utformar miljön som en tredje pedagog det vill säga miljön är inspirerande, tydlig och lätt tillgänglig. Vi skapar miljöer där barnen kan mötas och samarbeta. 3

4 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Ht 2006 utsågs piloter på varje förskola som skulle driva kvalitetsarbetet på sin egna förskola under handledning av Utvecklingspedagogen i kommunen. Gemensamma mallar för kvalitetsarbete/ redovisningar har utarbetats från Barn och utbildnings förvaltningen, som gäller för hela Östersunds kommun. Under läsåret gavs det även tid på gemensamma personalmöten för att arbeta med att sätta mål och fylla i mallen. Rutiner för fortsatt kvalitetsarbete: Utvärdera/analysera/ Skriv kvalitetsredovisningen Maj/juni Nya prioriterade mål Juni/juli Planera och fyll i mallen utifrån analys och nya mål aug, sep Verksamhetsarbete utifrån målen. Utvärdera/analysera/ Förbättra/fördjupa arbetet. Sep - maj 3. Utvecklingsområden 2008/2009 * Lärande miljö. * Bemötande. * Språk och matematik. * Barns inflytande. * Jämställdhet Vi har arbetat med ett ljusprojekt där de prioriterade målen ingår. 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 4

5 5. Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under fem rubriker/områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Förskolans läroplan (Lpfö 98) Förskolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskolans mål. 5

6 5.1 Normer och värden Inriktningsmål Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme samt respekt för andra. Förskolans mål: Förskolans mål: Att vi ser och bemöter alla barn, personal och föräldrar på ett respektfullt sätt. Alla barn ska få samma möjligheter oavsett ålder, intresse och kön. Mål kriterier: * Barn och föräldrar känner sig väl bemötta. * Barnen känner att deras tankar och åsikter är viktiga. * Barnen lyssnar på varandra och respekterar varandras tankar och teorier Insatser för att nå målet: *Att vi tar emot barn och föräldrar så att de känner välkomna. *Att vi är goda förebilder. *Att vi lyssnar på barnen och respekterar deras tankar och åsikter. *Att vi stöttar och vägleder barnen vid konflikter. *Att material och miljöer är könsneutrala. Resultat: Vi har fått positiv respons från föräldrar när det gäller bemötande, tillmötesgående och flexibilitet. Vi har varit lyhörda inför barnens önskemål och ändrat i t.ex. miljöer utifrån deras intressen. Analys lärdomar: Vi känner att det är vår barnsyn och vårat förhållningssätt som bidrar till den goda stämning som råder på Hjorten mellan personal, barn och föräldrar. Under nästa år tänker vi dela ut en enkät till föräldrarna om trivsel och bemötande. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: 6

7 5.2 Utveckling och lärande Inriktningsmål Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen och språk. Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som social och värnar aktivt om den inre och yttre miljön samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur arbetet med barns och elevers miljömedvetenhet sker. Beskriv arbetet med entreprenörskap Beskriv hur arbetssätt och arbetsformer utvecklas och anpassas så att varje elev, i första hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper. Det ska finnas ett uppföljningssystem för varje barns lärande och utveckling. Förskolans mål: Att erbjuda en stimulerande miljö där barnen kan upptäcka språk och matematik. Att vi utgår från barnens intresse, nyfikenhet och utveckling i planeringen av det dagliga arbetet. Mål kriterier: * Att vi lyssnar på barnen och de får möjlighet att uttrycka sig. * Samlingar och projektarbeten. * Mötesplatser som leder till samtal om språk och matematik. Insatser för att nå målet: : * Skapa mötesplatser för språk och matematik. * Inbjudande material. * Samling på respektive avdelning. * Sångsamling båda avdelningarna tillsammans. * Namnkort, språk och mattepåsar. * Projekt. * Utvecklingssamtal. Resultat: Vi har arrangerat inspirerande miljöer som uppmuntrar till språk och matematik. Det har resulterat i att flertalet av barnen kan skriva och läsa. Barnen har även samarbetat och inspirerat varandra som lett till ny kunskap. Analys lärdomar: Vi ser att vårat arbetssätt och de inspirerande miljöer vi erbjuder barnen har lett till att en stor del av barngruppen kan läsa, skriva och räkna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: 7

8 5.3 Barns inflytande Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers inflytande och ansvarstagande. Beskriv hur verksamheten organiseras så att barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och hur de får möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och mognad. Förskolans mål: Barnen ska vara delaktiga i utformandet av sin dag på förskolan Målkriterier: * Barnen väljer aktivitet själva. * Barnen tar fram material själva Insatser för att nå målet: Barnen får möjlighet att själva välja vad de vill göra med hjälp av aktivitetskort. Miljön är inbjudande och materialet är synligt och lätt tillgängligt. Resultat: Barnen har blivit initiativrika. De kan sätta ord på vad de vill göra och tar själv fram material. Barnen har många olika valmöjligheter och de vet att de kan påverka sin vardag. Analys lärdomar: Vi är övertygade om att vårat arbetssätt till stor del bidragit till de initiativrika barn vi har på förskolan. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: 8

9 5.4 Förskola och hem Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavarens engagemang. Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola Förskolans mål: Föräldrarna ges möjlighet att vara delaktig i verksamheten. Målkriterier: Föräldrarna har haft möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet. Insatser för att nå målet: * Pedagogisk dokumentation. * Föräldrafika en gång i månaden. * Föräldramöten. * Utvecklingssamtal. * Föräldraråd. * Luciafirande. * Sommarfest. Resultat: Pedagogisk dokumentation har gjort föräldrarna insatt i verksamheten och de har kunnat följa sitt barns utveckling i till exempel projektarbete. Det är stor uppslutning av föräldrar vid föräldramöten, föräldrafika, utvecklingssamtal samt våra årliga traditioner. Analys lärdomar: Vi tycker att det är viktigt med föräldrasamverkan och anser att vårat förhållningssätt bidragit till det öppna klimat som råder oss emellan. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: 9

10 5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolans mål: Att öka förståelsen för personalen mellan våra olika verksamheter. Att underlätta övergången från en verksamhet till en annan får varje barn. Insatser för att nå målet: Gemensamma överlämningssamtal mellan förskola/skola. I samtalet deltar förskolepersonal, skolpersonal samt föräldrar och barn. Resultat: Målet är delvis uppnått. Analys lärdomar: Genom att vi har mötesplatsen BROA (bron mellan förskola-skola) som specialpedagogen ansvarar för, där pedagogiska frågor diskuteras ökar också förståelsen för varandras arbete. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Pedagogiska diskussioner i BROA kommer att fortsätt under kommande läsår. Information till förskolan om de nya målen i år i 3 har getts i matematik och svenska under Detta för att förskolan skall kunna möta dagens utvecklingsbehov i skolan/samhället. 6. Hälsa och livsstil Inriktningsmål Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i skapande verksamhet samt har kulturella upplevelser. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur verksamheten organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje skoldag. Beskriv hur barn och unga får ta del av och utveckla kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur arbetet med allergiska barn/elever sker samt om det finns en plan avseende allergi. Beskriv hur måltider som ingår blir en pedagogisk verksamhet Förskolans mål: Insatser för att nå målet: Resultat: Analys Lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: 10

11 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Under våren 2008 har en arbetsgrupp bestående av en representant från varje förskola i Centrala Norras rektorsområde utarbetat en gemensam likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen används på samtliga förskolor. 8. Redovisa situationen för barn i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv tillgången av specialpedagogisk kompetens. Redovisa hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Specialpedagogens kvalitetsredovisning Specialpedagogens mål: Att erbjuda personal, som arbetar med barn i behov av särskilt stöd, möjligheter till handledning, fortbildning eller annat lämpligt stöd, samt att varje förskola ska ha tillgång till specialpedagogisk kompetens. Att arbeta för att det finns ett uppföljningssystem för varje barns lärande och utveckling. Vidare att via pedagoger informera föräldrar om möjligheten att ansöka om modersmålsstöd till aktuella barn. Insatser/Analys Det finns avsatt en 100 % specialpedagogtjänst för förskolorna. Under var 25 % vakant. From Vt 07 är den vakanta 25 % tjänsten tillsatt av ytterligare en specialpedagog. Specialpedagogen arbetar utifrån perspektivet att se barnet i sitt sammanhang på organisation, grupp och individ nivå. Vid kartläggning och handledning utgår specialpedagogen ifrån styrkor, förmågor och vad barnet gör och sedan inriktar sitt arbete på att stödja arbetslagen i att hitta arbetssätt som skapar möjligheter för dessa barn. Pedagogerna dokumenterar efter utvecklingssamtal i samråd med förälder varje barns utveckling i en individuell utvecklingsplan. Femton av enhetens tvåspråkiga barn har haft modersmålsstöd vilket har visat sig meningsfullt. Strategier, rutiner, arbetsformer, dokumentation och arbetssätt finns beskrivna i elevhälsoplanen, i handlingsplan för ärendegång för enheten. Förskolan medverkar regelbundet i elevhälsoteamet och kan även bjuda in BVC sköterska. Vidare sker en kontinuerlig dialog med vår enhets kontakt på elevhälsan. Att arbeta vidare med kommande läsår: Att kontinuerligt följa upp detta pågående arbete (se ovan) och ha kännedom om prioriterade mål i enheten och delta i olika omfattning i dessa. 11

12 9. Redovisning av verksamheten Öppen förskola Öppna förskolan ingår idag i Familjecentralen på Z-gränd,som är en mötesplats för familjer, där man arbetar förebyggande. Öppna förskolan samarbetar med MVC, BVC och Soc.förv.avd. för barn och unga. På Öppna förskolan arbetar förskolepersonal och vi erbjuder gemensamma aktiviteter för föräldrar och barn. Det ges också möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta kontakter med andra föräldrar. Dessutom erbjuds alla förstagångsföräldrar babymassage vid fyra tillfällen. Babyöppet /0-6 månader Måndagar år Tisdagar år Onsdagar Babyöppet/6-12 månader Onsdagar år Torsdagar Stängt Fredagar 12