Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskolan Borgen Ringblomsvägen Upplands Väsby Kvalitetsredovisning Förskolan Borgen Läsåret 2009/2010

2 1. Grundfakta om förskolan Förskolan Borgen öppnades 1988, och ligger placerad intill villaområdet Borgbyn i södra Bollstanäs. Förskolan har 6 avdelningar för barn i åldrarna 1-5 år. Borgen är en kommunal förskola som ingår i Bollstanäs resultatenhet. Enheten består av förskolorna Borgen och Bryggan samt Bollstanäs skola F-5 2. Underlag och rutiner för kvalitetsarbetet Föräldrar/ barn kommungemensamma brukarenkäter utvecklingssamtal/ föräldrasamtal/ föräldramöten föräldradialog, Lokal styrelse/ föräldraråd/ arbetsgrupper Personal utvärderingar och pedagogiska diskussioner från studiedagar/ planeringsdagar arbetslagskonferenser interna kollegiala samtal/ utvecklingsgrupper lokal arbetsplan 08/09 med tillhörande utvecklingsplan arbetsmiljöundersökning 3. Verksamhetens förutsättningar Yrkeskategorierna är lärare, barnskötare, resurspedagog och en kokerska. På förskolan finns en personal som är husansvarig och som bl.a har till uppgift att ta emot besökande, vara kontaktansvarig till ledning, planera dagen vid ev. frånvaro. Lärare från varje förskola deltar i enhetens utvecklingsgrupp för förskolorna. Skolledningen leder det pedagogiska utvecklingsarbetet på enheten via utvecklingsgrupperna och på förskolan, den pedagogiska samordnaren. Samordnaren träffar arbetslagen dagligen och är därför en garant för att uppmuntra personalen och också styra det pedagogiska arbetet i rätt riktning. Ledningen organiserar och ger förutsättningar för pedagogiska forum, fortbildningar etc. Kunskapsspridningen och förankring sker via pedagogiska konferenser där alla deltar. För att tidigt uppmärksamma barn i behov av extra stöd har vi återkommande forum för pedagogstöd. Barngruppernas sammansättning samt personal i resp. grupp: Avdelning Antal barn Ålder Antal förskollärare Antal barnskötare TOR år 1,0 2,0 FRIGG år 1,0 2,0 ODEN år 1,0 2,0 MIMER år 1,0 2,0 MIDGÅRD år 2,0 1,0 FREJA år 0,80+0,90 resurspedagog/fsklä 1,30 2

3 Förskolan har en utbildad kokerska 1,0 som tillagar maten på plats. Hon är medveten om vikten av grundläggande goda kostvanor och arbetar dagligen med egenkontroll. Matpedagogerna har gemensamma möten för utveckling av kost och hälsa. Vi har en aktiv föräldragrupp som träffas och kan med sin kompetens ge goda tankar och ideér till bättre mat på förskolan. Bollstanäs enhet har sedan 1998, en lokal styrelse med föräldramajoritet. 4. Mål, arbete och måluppfyllelse Normer och värden Resultatmål Ingen ska behöva utsättas för kränkande behandling i förskolan Varje förskola behöver förankra, följa upp och utveckla likabehandlingsplanen tillsammans med personal, föräldrar och barn så att planen blir en del i vardagsarbetet. Barn och föräldrar ska uppleva trygghet i förskolan Arbetet i verksamheten Vi har inte varit nöjda med vår traditionella inskolning. Det var många delar som inte var bra och därför tog vi chansen att pröva något nytt. Det viktigaste i det nya sättet att introducera barn och föräldrar är att barn inte ska träna sig på att bli lämnade utan att de i lugn och ro ska bekanta sig med samvaron i förskolan och öva sig på att samspela med andra. Det är föräldrarna som de första dagarna är med hela dagen och introducerar barnet i förskolan. Verksamheten pågår med vanliga aktiviteter med tid för vila, mat och lek. Föräldrar och barn får i sin egen takt bekanta sig med förskolans dagliga verksamhet. Föräldern får se hur verksamheten fungerar och hur personalen arbetar med alla de andra barnen. Det skapar en trygghet att veta hur mitt barns vardag kommer att se ut. Introduktionen pågår ca 3 dagar med föräldern med. Samspelet med varandra tränas i de olika vardagliga situationerna bl.a under samlingen då barnen väntar på sin tur att berätta, de lyssnar på varandra och förklarar om någon yngre inte förstår. Vi uppmuntrar barnen att visa hänsyn och vänta på sin tur vilket har betydelse för barnets utveckling av normer och värden. Måltiden är ett bra tillfälle att samtala om olikheter och likheter (allergier och kulturella skillnader). Vi visar barnet respekt genom att låta barnet uttrycka t.ex. känsla av mättnad, hunger etc. samtidigt som vi föregår med gott exempel och lär barnen en positiv attityd till mat och ätande. Avdelningarna har arbetat metodiskt för att motverka könsroller. Ämnet diskuteras i många olika situationer och pedagogerna försöker ha samma bemötande, krav och förväntningar på alla barn. Vi bekräftar barnet utifrån vem hon/han är och inte efter kön, utseende eller kläder. 3

4 Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Introduktionen upplever vi har skapat större trygghet för alla. Föräldrarna har fått inblick i förskolans hela dag. Barnet har i lugn och ro kunnat anpassa sig till den nya miljön, utan att vara orolig för att föräldern går ifrån. Arbetsron har ökat genom uppdelning i mindre barngrupper inom avdelningarna och genom att hjälpa varandra över avdelningarna ex. vid utevistelse, utflykter. Utevistelse ger mer utrymme för lek och rörelse. Personalen är goda vuxenförebilder och vi upplever att barnen är trygga på förskolan och vi ser att barnen utvecklat sin kompetens i förmågan att förstå demokratiska principer. Samspelet mellan varandra fungerar bra och barnen visar varandra hänsyn. Barnen vågar fråga och leker över könsgränserna Vi välkomnar varje barn vid namn och har ett trevligt bemötande gentemot föräldrarna. Vi är lyhörda för barnets känslostämning när de kommer till förskolan och lägger stor vikt vid trygghet och tid till dagligt samtal. Både i lek och genom samtal, rollspel och litteratur arbetar vi med att ge barnen förståelse för alla människors lika värde. Med hjälp av utevistelsen ges möjlighet till samarbetsövningar och mycket fri lek. Enligt kommungemensam enkät tycker föräldrarna att personalen är goda vuxenförebilder och bryr sig om deras barn och de anser att barnen känner sig trygga. Måluppfyllelse: Ganska väl uppfyllt. Analys Vi anser att följande insatser påverkat måluppfyllelsen: - arbetet synligt med pedagogisk dokumentation - bemötande/ förhållningssätt aktivt arbete - tamburkontakten läggs stor vikt vid - utevistelse en oas att ösa ur i utveckling och lärande - genusarbetet synligt - tydliga verktyg för barnen stophanden med positiv återkoppling - föränderlig lekmiljö - närvarande pedagoger som ser barnets och gruppens behov - vi har diskuterat fram en ny likabehandlingsplan Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har under läsåret processat fram en ny likabehandlingsplanen för förskolan. Åtgärder till förbättring Aktivt arbete kring förhållningssätt och bemötande Förankra nya likabehandlingsplanen så att den är känd av alla 4

5 Ansvar och inflytande Resultatmål Barns och föräldrars reella inflytande över det egna barnets lärande. Arbetet i verksamheten Vårt mål är att ge barn en god självkänsla genom att bekräfta varje barn på den nivå de befinner sig, det gör vi genom att försöka arbeta i mindre grupper och anpassa aktiviteter och material. Det pågår ett ständigt arbete kring att utveckla barns lärmiljö; att inspireras att se verksamheten med andra ögon och upptäcka nya möjligheter. Vi är behjälpliga vid konfliktlösning men tar inte över utan försöker få barnen att uttrycka sina tankar och åsikter fritt. Ibland måste vi vuxna säga nej, men då motiverar vi detta och ger alternativ. Barnen kan själva påverka sin situation och i viss mån ta ansvar för sina handlingar. Vi respekterar barnets uttryck för hunger, mättnad etc. vid måltiden och med barnets ålder och mognad följer ett ökat ansvar för t.ex. dukning, avdukning, att bära sin egen ryggsäck i skogen och att respektera barns olika behov vid vila, t.ex. val av trygghetsobjekt och andra vanor. Vi ger pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi uppmuntrar barnen till att själv berätta för föräldrarna vad som hänt under dagen. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Genom att stödja barnens egna initiativ och idéer får de hjälpa till att utforma verksamhetens innehåll och arbetssätt. Vi erbjuder en miljö där barnen kan finna spänning, utmaning, ro och eftertanke. Barnet kan göra egna val, efter det behov och intresse som finns. Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats och är väl synlig. Dokumentationen har skapat gemensamma minnen som barnen återvänder till med stolthet. Vi har en utvecklingsplan för varje barn och har regelbundna samtal med föräldrar om barnens utveckling och lärande. Portfolion är ett återkommande arbetsredskap som har använts på ett mer medvetet sätt och samtidigt utvecklats och kommer att utvecklas ytterligare. Vi använder oss av observationsmaterialet TRAS en metod att följa barnets kommunikation och språkutveckling. En tydlig utveckling i kundenkäten föräldrarna tycker att barnens tankar och idéer tas tillvara.däremot anser sig föräldrarna inte vara delaktiga i planeringen för barnens utveckling och lärande. Kommentarer från föräldrarna har varit att de litar på den pedagogiska personalen och att de därför ej har behov av denna delaktighet. Föräldrarna önskar mer viktade frågor i enkäten! Måluppfyllelse: Ganska väl uppfyllt. Analys Vi anser att följande insatser påverkat måluppfyllelsen: - en utmanande miljö ute och inne - vi visar respekt för barnens dagliga val i rutinsituationerna - synligt genusarbete 5

6 - utökat inflytande utifrån mognad och förmåga till ansvartagande - utvecklat portfolio och utvecklingsplanerna - genomförande av utvecklande föräldrasamtal Åtgärder för förbättring - Förskolan behöver ytterligare utveckla utvecklingssamtalen för att öka föräldrarnas delaktighet och inflytande. - Utveckla den pedagogiska dokumentationen Utveckling / lärande Resultatmål Att barns lärande och utveckling dokumenteras och följ upp Arbetet i verksamheten Barnen uppmuntras till nyfikenhet inom läsförståelse och matematik. Förskolan använder sig av begreppet tidig läsning, namnkort används vid upprop på samlingen och barnen lär sig snabbt att känna igen sitt eget namn - ett sätt att stimulera barns naturliga nyfikenhet för det skrivna språket. Vi förenar även omsorg med lärande genom att räkna alla barn varje morgon (uppmärksammar även de som är frånvarande) och visar med fingrar och siffror hur många vi är. Barnen har blivit uppdelade i mindre grupper vilket har visat sig vara positivt i den mening att alla får mer tid och möjlighet att utveckla sitt ordförråd, pedagogerna får större möjlighet att fånga upp barnet och hjälpa det att gå vidare i utvecklingen genom att fokusera på någonting just det barnet tycker är intressant. En levande dialog kring genusarbetet förs dagligen. Lekmiljön har utvärderats och de flesta leksaker är neutrala. Barnen uppmuntras till att prova på nya saker som kan ligga utanför deras vanliga intressen och i kombination med ett tillåtande arbetssätt där barnen inspireras att fritt leka över könsgränserna. Vid uteaktivitet stimuleras eget tänkande genom att låta barnet efter mognad fundera på lämplig klädsel. Barnen tar eget ansvar för sina kläder och de hjälper varandra samtidigt som personal finns till hands om det skulle behövas hjälp. Genom att benämna kroppsdelar, få klä på sig själv, få knäppa och knyta, så tränas barnets kroppsuppfattning och motorik. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Vi har uteaktiviteter varje dag, antingen på gården eller i närmiljön. Barnen lär sig att vara rädda om natur och djur och får en djupare insikt för sin egen delaktighet i naturens kretslopp. Ämnesintegreringen blir en naturlig del i naturupplevelsen. Naturen öppnar dörrar för att lära sig nya saker. Vernissager har varit mycket uppskattat sätt att visa barnens alster och på så sätt få föräldrarna delaktiga i arbetet med portfolio och framsteg i lärandet. Likabehandlingsplanen har en central roll i den pedagogiska planeringen och personalen har ett neutralt förhållningssätt till barnen. Dokumentation finns på väggar, hemsidan samt i den öppna kommunikationen med föräldrarna. Måluppfyllelse: Ganska väl uppfyllt. 6

7 Analys Vi anser att följande insatser påverkat måluppfyllelsen: - tidig läsning som stimulerar barns naturliga nyfikenhet på det skrivna språket - matematiken införlivad i allt vardagsarbete; rutiner, skogen etc. - språkstärkande arbetssätt - föränderlig förskolemiljö utifrån barnens intresse och behov - genusarbetet är synligt - förstår vikten av omsorgspedagogiken - utvecklat portfolio, pedagogisk dokumentation - daglig utevistelse Åtgärder för förbättring: Vårt arbete med pedagogisk dokumentation och portfolio ska ytterligare fördjupas. Barn i behov av särskilt stöd Årets förutsättningar Resurspersoner Tillgång till kurator, special- talpedagog Pedagogstöd Komptensutveckling ADHD vilket gagnar alla barn Arbetet i verksamheten Vi har bra forum, pedagogstöd, för att diskutera barn som är i behov av extra insatser och vi har haft gott samarbete med special- och talpedagog och kurator vid behov. Vi lyssnar, uppmuntrar och är nyfikna på barnen och deras lärande, vilket innebär att vi i ett tidigt skede även upptäcker barnets eventuella behov av extra insatser och stöttning. Resultat, måluppfyllelse och analys Resultat Pedagogerna arbetar med en helhetssyn på barngruppen och tänker i termen alla barn är allas barn. Pedagogstödet uppskattas mycket och upplevs ha varit en hjälp i diskussionerna kring stöd till enskilda barn. I föräldraenkäten svarar föräldrar positivt i frågan om hjälp och stöd till barnet! Måluppfyllelse: Väl uppfyllt Analys Vi anser att följande insatser påverkat måluppfyllelsen: - pedagogstöd - bra metoder att upptäcka eventuella avvikelser med närvarande pedagoger - utvecklingsplaner - TRAS ger information om barnets språk och kommunikations utveckling - tidiga insatser 7

8 Åtgärd Ytterligare förbättra och förtydliga barnets utveckling och lärande i föräldrasamtalen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Vi arbetar aktivt för att kvalitetshöja och kvalitetssäkra verksamheten för barn, personal och föräldrar. Förskolans utvecklingsgrupp som har till syfte att inte bara initiera utvecklingsområden utan också ansvara för genomförande och uppföljning tillsammans med ledningen, har varit betydelsefullt för den enhetsövergripande utvecklingen. Vi samverkar med föräldrarna genom dialog i vardagen, föräldramöten och utvecklingssamtal. Inom de flesta områden i den kommungemensamma enkäten till föräldrar har medelvärdet inom vissa områden höjts medan övriga ligger på samma nivå. Största ökningen finns i frågan; barns tankar och idéer tas tillvara, personalen bryr sig om mitt barn samt att barnet lärt sig att fungera i grupp. Vi tror att det är den föränderliga lärmiljön som har påverkat. Vi har aktivt arbetat med att skapa rum i rummen utifrån barnens intresse och behov. Var och vad leker barnen? Vi värnar om den goda stämning som råder. Vardagsdialogen och trivselaktiviteter utanför arbetsplatsen har haft stor betydelse för arbetsglädjen. Vi har bra forum för allas delaktighet och inflytande. Vi i ledningen tycker det är viktigt att vara vardaglig och mänsklig i relation till andra människor. Skolledning Håkan Lönnqvist, rektor Anna-Lena Windstam, biträdande rektor 8