Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, :22 1

2 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra avdelningar fördelade på tre olika enheter, men i augusti flyttades de samman i en nybyggd förskola. De tidigare lokalerna var inte anpassade för verksamheten. Den nya förskolan ger däremot mycket goda förutsättningar för att nå målen i styrdokumenten. Nuläge Den nya förskolan har väl anpassade lokaler med ett stort torg i mitten som sammanbinder de fem avdelningarna. Gården är stor till ytan och det finns en skogsdungen utanför den planerade delen som också ingår. Den är välplanerad och ger möjlighet till en varierad lek och upplevelser. Det finns även en grillplats som gör att det går att laga mat ute. Att avdelningarna är samlade i en byggnad ger goda möjligheter till samararbete mellan personalen vilket bidrar till ett effektivare nyttjande av personalresurserna och utveckling av verksamheten. Mate serveras i en buffé där barnen hämtar sin mat själva förutom de som är på 1-2 årsavdelningarna. De blir serverade av personalen. I köket arbetar en kock som är anställd av Måltidsservice och maten är till största delen härlagad. Förskolan har en bra placering mellan skogen och skolan med närhet till övriga samhället. Närheten till skolan underlättar samarbetet med i första hand förskola och fritidshem samt tillgång till idrottshall. Bokbussen kommer 1 ggn/månad och är en stor tillgång för verksamheten. Förskolans organisation Två avdelningar består av barn i åldrarna 1-2 år, två avdelningar med barn i åldrarna 3-4 år och en avdelning med femåringar. På 1-2 årsavdelningar är det 10 respektive 11 barn, på 2-3 är det 17 och 19 barn och femårsavdelningen har 25 barn. På 1-2 årsavdelningar arbetar två förskollärare, en barnskötare och tre outbildade. Sammanlagt 3,75 tjänst. Personalen på 3-4 årsavdelningarna består av 4 förskollärare och 2 barnskötare, sammanlagt 5,5 tjänst. Femårsavdelningen har 2 förskollärare och en outbildad, sammanlagt 3,0 tjänst. Pedagogik Under våren började arbetet med att ta fram värdeord som ska utgöra grunden för det pedagogiska arbetet. Det kompetenta barnet har varit utgångspunkt, vilket innebär att vi utgår från att barn kommer till oss med erfarenheter och kunskaper som vi ska utgå ifrån när vi planerar verksamheten. Vi utgår också från barnen styrkor. De värdeord vi tagit fram är: empati/respekt, lärande, trygghet, inflytande och glädje. Nästa steg i det arbetet är att diskutera fram hur de orden ska påverka arbetet i dagens alla olika moment. martho002, :22 2

3 Dokument Svar - Aktuella (filter): Ja/Nej - utan "Ej aktuellt" Fråga Svar Kommentar Likabehandlingsplan saknas Krispärm saknas Klassens kvalitetsrapport saknas martho002, :22 3

4 Lärande och Kunskaper Utveckling och lärande I dagsläget är det lokaler som inte är anpassade för verksamheten med sämst förutsättningar på Ängen och Solen. Att arbeta med IT har inneburit stora svårigheter pga att det bara funnits tillgång till trådlös uppkoppling på Stjärnan som också är den avdelning som haft bättre förutsättningar lokalmässigt och det märks i resultatet. Det som också haft en stor inverkan under året är att det påbörjats ett arbete inför starten av den nya förskolan samtidigt som det bedrivits en verksamhet på de nuvarande avdelningarna och det har påfrestat. Personalen har fått splittra sig mellan två stora uppgifter. När det gäller arbetet inför den nya förskolan så har det varit ett arbete med miljö och inköp för att ha en bra bas vid starten. Arbetslag och barngrupper har gjorts klara under våren. Inskolningsrutiner och likabehandlingsplan är framtagna. Det har arbetats fram fem värdeord för att skapa en pedagogisk grund i verksamheten: empati/respekt, glädje, lärande, trygghet och inflytande/delaktighet. Det stora i nuläget är att skapa en bra verksamhet från grunden utifrån de erfarenheter pedagogerna har med sig från arbetet på de tidigare avdelningar, en verksamhet med hög måluppfyllelse i de nya lokalerna som ger oss mycket goda förutsättningar att klara det. Vi kan inte se några större skillnader mellan pojkar och flickor. Det kan finnas en anledning att se över hur vi arbetar med modersmål då vi inte alltid får ihop det utan att det ger störningar i övriga gruppen. Barn i behov av särskilt stöd behöver vi arbeta vidare med. Utifrån de förutsättningar som rått under året är resultatet gentemot målen i läroplanen gott. Det är flera områden där det måste ske en fortsatt analys och där kompetensen behöver öka eftersom en ny verksamhet ska byggas upp från grunden utifrån de erfarenheter som pedagogerna har med sig från sina tidigare avdelningar, ex IKT där det inte funnits möjligheter tidigare. Naturvetenskap och Teknik har de nya förskollärarna med sig, men fler behöver få ökad kunskap om det. Den pedagogiska grunden behöver byggas upp på nytt. 1 Skapa en gemensam pedagogisk grund och ett innehåll i verksamheten som uppfyller kraven i styrdokumenten. 2 Skapa en bra organisation för arbetet på förskolan. 3 Skapa en bra struktur i verksamheten med barnen. 4 Utveckla arbetet med multimedia. 5 Bygga upp ett bra inskolningsarbete och goda relationer med föräldrarna. 1 Fortsätta arbeta med de värdeord som tagits fram. Miljögruppen kommer att ha ett särskilt ansvar för att tillsammans med övriga anpassa miljön till de pedagogiska beslut som tas. Två pedagoger kommer läsa in 7,5 p. i Naturvetenskap och Teknik. 2 Det finns en utvecklingsgrupp för Holsby som kommer att ingå i förskoleområdets gemensamma utvecklingsgrupp som ska ta fram en årsplan. Organisera tid för planering, uppföljning, utvärdering och analys och att den tiden nyttjas på ett effektivt sätt. 3 Arbetslaget diskuterar fram en tydlig och bra struktur för verksamhetens alla delar. 4 IKT-pedagogerna har en viktig roll i det arbetet och tid måste ges på planeringar och konferenser för dem att delge övriga vad de arbetat fram och delge de erfarenheter då får i sin roll till de andra. 5 Diskutera fram bra rutiner och förhållningssätt. Uppföljning, utvärdering och utveckling martho002, :22 4

5 Det har inte funnits tillräckligt med tid för att arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling pga att planeringstiden tagits till att förbereda inför nya förskolan. Det stora arbetet i nuläget är att skapa ett bra dokumentations- och kvalitetsarbete på den nya förskolan där förutsättningarna också blir mycket bättre, inte minst när det gäller tillgången till IT som ett verktyg. Det finns en dokumentationsgrupp som har ett särskilt ansvar för det här arbetet och representanter från den gruppen har deltagit i kursen om pedagogisk dokumentation. De förskollärare som börjat på förskolan och är nyutexaminerade har också med sig kunskaper om pedagogiska dokumentation. Det går inte att urskilja några skillnader. Med de förutsättningar som rått nu har det inte varit möjligt att uppfylla kraven i så stor utsträckning. Det kommer att vara ett fokus på kvalitetsarbetet som bygger på pedagogisk dokumentation och dokumentation av det enskilda barnet. Personalen behöver blir mer insatt i Hypergene och få en ökad kunskap i hela arbetslaget om pedagogisk dokumentation och hur IT kan användas, samt göra barnen delaktiga. Skapa ett bra dokumentations- och kvalitetsarbete. Det finns en dokumentationsgrupp som börjat arbetat fram rubrikerna i Portfolion. Till hösten kommer de att delta i förskoleområdets grupp för dokumentation och kvalitetsarbete. Diskussioner i arbetslaget kommer att föras på planeringsmöten och konferenser. martho002, :22 5

6 Demokrati och värdegrund Normer och värden Det är i det stora hela ett bra resultat, men det finns områden att arbeta vidare med särskilt med tanke på att vi ska gå samman till en förskola. Klimatet i gruppen har det arbetats särskilt med på alla avdelningarna i år och framsteg har gjorts på samtliga. i föräldraenkäten var det frågorna som rör normer och värden som fick högst medelbetyg. Det gällde klimatet i gruppen, respekten mellan barnen och arbetet mot diskrimnering och kränkande behandling. Även i klassens kvalitetsrapport är det salutogent förhållningssätt som fått högst sammanfattande medelbetyg. I stort går det inte att se några större skillnader mellan olika grupper, men på en avdelning är det övervägande flickor och det påverkar samspelet. Det är fler konflikter mellan flickorna. Åldersindelningen skiljer sig mellan avdelningarn och det påverkar. Femårsavdelningen har en speciell situation då barnen är i den gruppen bara ett år och det ställer särskilt stora krav på att direkt och aktivt arbeta med klimatet i gruppen för att barnen ska känna sig trygga. Klimatet i gruppen är något som alla avdelningar fått arbeta särskilt med i år. Som helhet är det en god måluppfyllelse där pedagogerna på flera sätt får bekräftelse på att de lyckas stimulera barns samspel och stödjer de i att bearbeta konflikter. I femårsgruppen exempelvis är det i år en grupp med mycket starka viljor vilket leder till konflikter, men de har succesivt minskat. I både föräldraenkäten och KKR har klimatet i barngruppen, respkten mellan barnen och möjligheten till att få kamrater områden som fått hgst medelbetyg. I arbetet med den nya förskolan måste det ge ett arbete med värdegrunden generellt för att skapa en gemensam syn och där är viktigt att särskilt tänka på respekten för barnen och arbetet med barnens egna tankar för att upptäcka, reflektera och ta ställning i olika etiska dilemman. 1 Tillsammans har vi tagit fram värdeord som utgör en grund för verksamheten. 2 De värdeorden är förankrade i alla delar av dagen på förskolan. 1 Diskussioner i respektive arbetslag som utmynnar i gemensamt förhållningssätt för hela förskolan. 2 De tre grupper som finns, demokratigruppen, miljögruppen och den övergripande utvecklingsgruppen gör ett förberedande arbete. 3 Vi utgår från en modell från Björn Gustavssons föreläsning på förskolechefskonferensen där man går igenom hur de värdeord vi tagit fram får genomslag i alla olika moment på förskolan från det att barnen kommer till dess att de går hem för dagen. 4 Läsning av litteratur. Ansvariga: förskolechef, pedagogerna och specialpedagog i samarbete med vår ateljerista. Det sker en kontinuerlig uppföljning och en särskild avstämning i augusti och januri. Det finns en plan lagd främst för arbetet under våren och de olika gruppernas uppdrag, men innan vi är framme vid ett gemensamt förhållningssätt kommer det att ta tid. Det blir inte fullt fokus på den nya förskolan så länge man arbetar med de nuvarande grupperna. Det dagliga arbetet där kräver sitt. Barns inflytande Stort inflytande och ansvar har lägst medelbetyg i Klassens Kvalitetsrapport, men inte något dåligt resultat med 3.23 av 4. När det gäller föräldraenkätens frågeställningar om vårdnadshavarna känner sig välkomna att påverka och om det finns fungerande forum där föräldrarna kan vara med och påverka så är det ett lägre medelbetyg även där 2,83 respektive 2,97. Däremot är det ett något högre medelbetyg, 3,06, på frågan om barnens synpunkter och önskemål tas tillvara, 3.06 och i KKR är det 3,13 på frågan om de får vara med och bestämma vad de ska göra på förskolan. Det är martho002, :22 6

7 första gången vi genomför föräldraenkäten och i KKR är det inte så stor förändringar i resultat. Det är inga stora skillnader mellan olika grupper. I den gruppen med övervägande flickor går det att se att något fler flickor som inte tycker att de får vara med och bestämma, men det kan bero på just det faktum att de är fler. Det är ett bra resultat, men behöver alltid arbetas vidare med. I arbetet med nya förskolan är delaktighet och inflytande ett prioriterat område både när att barnen ska få ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll utifrån ålder och mognad, men också vårdnadshavarnas möjlighet att påverka verksamheten. Det gäller både att de ska känna sig välkomna att påverka, att de får kunskap om verksamheten genom att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll samt att det finns bra forum för inflytande. Nya förskolan. 1 Det finns en plan för föräldrainflytande. 2 Vi har ett genomtänkt förhållnings- och arbetssätt så att barnen inflytande blir en naturlig del av verksamheten och som bygger på demokratiska principer. 1 Diskussioner i respektive arbetslag som utmynnar i gemensamt förhållningssätt för hela förskolan. 2 Det finns tre grupper, demokratigruppen, miljögruppen och den övergripande utvecklingsgruppen gör ett förberedande arbete. 3 Vi utgår från en modell från Björn Gustavssons föreläsning på förskolechefskonferensen där vi går igenom hur vi arbetar med inflytande i alla olika moment på förskolan från det att barnen kommer till dess att de går hem för dagen. 4 Läsning av litteratur. Ansvariga: förskolechef, pedagogerna och specialpedagog. Förskolechefens ansvar Det är ett blandat resultat, en del områden går framåt och en del behöver arbetas vidare med. Det skiljer sig mellan de olika förskolorna. I Holsby är fokus på den nya förskolan. I Skirö och Nye är det fortfarande en inarbetningsperiod för de nya avdelningarna. Där det varit många byta av tillsvidareanställda och där det varit stort behov av vikarier har givetvis en större utmaning att få verksamhetens olika delar att fungera. När det gäller systematiskt kvalitetsarbete är det mycket kvar att göra innan det fungerar, men den pedagogiska dokumentationen börjar röra på sig i och med kursen. Lärmiljön diskuteras betydligt mer och förändringar sker oftare. När det gäller barns inflytande så förbättras det arbetet ständigt, men det är lite olika mellan förskolorna. Samarbetet med förskoleklass när det gäller överskolningen dit fungerar mycket bra. Personalen får kompetensutveckling utifrån de behov som framkommer i kvalietsarbetet och medarbetarsamtal. Föräldrasamverkan behöver förbättras och när det gäller samverkan med förskoleklass, skolan och fritids så är det barnens långsiktiga lärande vi behöver fortsätta med. Barn i behov av särskilt stöd är ett område som ständigt behöver förbättras, men framsteg görs och även här skiljer det sig mellan förskolorna. 1 Få pedgogisk dokumentation att genomsyra verksamheten och att den sker tillsammans med barnen. 2 Få den pedagogiska dokumentationen att fortsätta över till det systematiska kvalitetesarbetet och arbetsplanen har blivit till en helhet i arbetet på förskolan. 3 Ta fram gemensamma värdeord i första hand till nya förskolan i Holsby, men även på de andra förskolorna för att skapa en gemensam grund för arbetet och att de genomsyrar allt arbete på förskolan. martho002, :22 7

8 4 Förbättra organisationen så att pedagogerna upplever att de får mer arbetsro. 5 En plan för föräldrainflytande på alla förskolorna. Den främsta uppgiften för mig som förskolechef för att nå målen är att organisera och strukturera verksamheten så att det skapas en större arbetsro och i det ingår att skapa tid för att kunna genomföra nedanstående insatser. 1 Tid till att uveckla dokumentationen och att alla blir delaktiga, inte bara de som gått kursen. Använda IT för att förenkla. 2 Få in rutin på att skriva in reslutat av analyser av de dokumentationer som är bra att ha som underlag för kvalitetsarbetet i loggboken. 3 Diskutera fram orden och sedan gå vidare hur vi arbetar med dem under alla olika delar av dagen från det att barnen kommer till dess att de går hem. Använa personalkonferenser och planeringsdagar. 4 Nyttja arbetstiden mer effektivt. Se om vi kan sammanföra barnens schema med personalens i Time Care för att kunna planera tiden bättre utifrån barngruppen. Göra en årsplan. 5 Att med de underlag vi har från samtalen på föräldramötena lägga upp en plan. Ett område att diskutera i utvecklingsgrupperna. martho002, :22 8

9 Samverkan Förskola och hem Underlag för utvärderingen är främst kommunens föräldraenkät med påföljande diskussioner på föräldramöten och utvecklingssamtal. De frågeställningar i enkäten som har analyserats är de som rör samarbetet mellan förskola och vårdnadshavarna. De frågor som fått lägst resultat är om om vårdnadshavarna känner sig välkomna att påverka arbetet på förskolan med 2,83, barngruppens storlek och personaltäthet på 2,86. Högst resultat har personalens bemötande som är 3,6 av 4. Frågorna som berör information om barnens utveckling, om de känner till verksamhetens mål, om de vet vad som förväntas av dem ligger mellan 3,06 och 3,14 och om det finns bra forum för att ha möjlighet till påverkan ligger på 2,97. När det gäller bemötande är resultatet mycket bra, men frågorna som rör påverkan är något sämre. På föräldramötet fick vårdnadshavarna frågor för att få fram mer information om de frågorna och förslag på förbättringar. Sedan var det också lite olika frågeställningar på de olika avdelningarna beroende på svaren. På avdelningen Stjärnan hade föräldramötet varit före enkäten och där hade vi ett extra möte för att diskutera svaren, men då kom det bara en vårdnadshavare. På 3-5-årsavdelningen var resultatet något lägre när det gällde informationen om barnens utveckling och vistelse på förskolan. Det hamnade under 3 vilket överraskade personalen, men när jag ser att över hela mitt område så finns en liten tendens att vårdnadshavarna till de yngre barnen är mer nöjda, men det är marginellt. Vid utvecklingssamtalen har det framkommit visst missnöje från enstaka föräldrar och även vid andra samtal och det förs fortlöpande samtal med dem. Det finns inte några större skillnader mellan pojkar och flickor. Där det går att se en liten skillnad är att vårdnadshavare till flickor är något mer nöjda med barngruppens storlek och personaltätheten, men det är betydligt större skillnader mellan avdelningarna. Där föräldrarna är mest nöjda med storleken är på småbarnsavdelningen 3,0 och framförallt på 5-årsavdelningen där resultatet är 4 i jämförelse med 1-5 och 3-4 med 2,22 respektive 2,27. När det gäller personaltätheten kan man se samma mönster även om skillnaderna är mindre. Där har småbarnsavdelningen 3,0 och 5-årsavdelningen 3,6 mot 1-5 på 2,56 och 3-4 på 2,36. Resultatet är gott särskilt när det gäller att skapa goda relationer där måluppfyllelsen är mycket god. Det som behöver utvecklas är vårdnadshavarnas möjlighet till inflytande och påverkan. När den nya förskolan startar ska det finnas en inskolningsplan som gäller för alla avdelningar. Vi har skapat barngrupper/avdelningar som vi bedömer ger de bästa förutsättningarna för att skapa trygghet och där omsorg, lek och lärande bildar en helhet. Vi har tillsammans diskuterat fram bra rutiner kring lämning och hämtning av barnen. Det är framtaget rutiner för förberedelser, genomförande och uppföljning av utvecklingssamtalen samt vad de ska innehålla. Vi har i samråd med vårnadshavarna skapat forum som ger dem möjlighter till inflytande utifrån deras önskemål och behov. Ökat svarsfrekvensen till de 80 % som är målsättningen för hela förskoleverksamheten. Skapa tid för diskussioner både i grupper och med hela personalstyrkan. I schemat för våren läggs in tider för utvecklingsgrupper att mötas och två planeringsdagar för hela personalen utöver de månadsvisa personalkonferenserna. Se över hur skoladminstratören kan avlasta för att skapa mer tid för de rent pedagogiska diskussionerna. Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem martho002, :22 9

10 Det är enbart Stjärnan, femårsavdelningen som har samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem. Det samlade resultatet är övervägande bra. Det finns en plan för samarbete på vårterminen som gemensamt arbetats fram med förskoleklassen. Det som behöver utvecklas är en gemensam syn på barns utveckling, lärande och struktur för uppföljning på höstterminen. När det gäller SSA-planen är den inte så välkänd på avdelningarna i Holsby och därför har det inte arbetats efter den. Det får planeras efter det att vi startat nya förskolan Det går inte att se några skillnader mellan olika grupper mer än när det gäller barn i behov av särskilt stöd där det blir mer omfattande arbete vid övergången. Inför skolåret 2014/15 följde en förskollärare med till förskoleklass som stöd för i första hand ett barn. När det gäller övergången är måluppfyllelsen mycket god. Det som kan utvecklas är barnens långsiktiga lärande. Ny gemensam plan för samverkan med förskoleklass inför nästa läsår som innehåller gemensam syn, dokumentation och uppföljning. Förskolechefer och rektorer ser tillsammans med specialpedagogerna över kommunens plan för övergång mellan förskola och förskoleklass/fritids. Berörda pedagoger träffas och diskuterar barnens utveckling ur ett långsiktigt perspektiv och hur de olika verksamheterna kan samverka runt detta, men det får bli på längre sikt. Hur övergången mellan verksamheterna sker utvärderas av pedagoger, barn och vårdnadshavare. Ansvariga är förskolechefer, rektorer, specialpedagoger och pedagogerna ute i verksamheten. martho002, :22 10