Akvarellens förskola Helsingborg

Transkript

1 Akvarellens förskola Helsingborg Systematiskt kvalitetsarbete

2 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth Ehrenstråle, förskolechef Birgitta Ohlsson Agneta Lundell Förutsättningar Barngruppen bestod av 33 (from april 36) barn i åldrarna ett till fem år. Barnen var indelade i fyra grupper, Dropparna (7barn, 1-2år, 2 pedagoger), Regnbågen (10 barn, 2-3år, 2 pedagoger), Solen (10 barn, 3-4år, 2 pedagoger) och Stjärnorna (8 barn, 5 år, 1 pedagog), efter ålder och mognad. Varje barn har en ansvarig pedagog som stöttar barnet i sin utveckling och fungerar som en länk mellan förskolan och hemmet. Vi har även ett barn och en pedagog med annat modersmål än svenska. Måndag till onsdag förmiddag, var barnen i sina grupper, då de hade olika planerade verksamheter utifrån husets gemensamma tema. Torsdag och fredag förmiddag, hade vi "Barnens val". Det presenterades 2-3 olika aktivitetsalternativ som barnen fick välja mellan. Dessa förmiddagar turades pedagogerna om att planera och utvärdera verksamheten. På eftermiddagarna erbjöds olika aktiviteter för barnen. En gång i månaden samlades en pedagog ur varje grupp, i två omgångar för reflektion och samtal om gruppernas projektarbeten. Personalgruppen bestod av åtta pedagoger, varav fyra barnskötare och fyra förskollärare. I den dagliga verksamheten har vi ett Reggio Emiliainspirerat tanke- och synsätt på utveckling och lärande. Den goda personaltätheten ger oss möjlighet att dela barnen i mindre grupper, för att lättare kunna tillgodose barnens behov och för att ge barnen valmöjligheter som leder till lekande inlärning. Vi har inga långtidssjukskrivningar och har en låg sjukfrånvaro bland personalen. Verksamheten bedrivs i stora ljusa lokaler i två plan. De många rummen ger förutsättningar för olika aktiviteter anpassade efter barnens behov och intresse. Både inne- och utemiljö är förändringsbar utefter barnens behov av utveckling, utmaning och förskolans strävan till en förbättrad pedagogisk miljö.

3 Prioriterande mål Det prioriterande målet för läsåret var: Bli bättre på att reflektera och utvärdera. Utifrån de nationella målen från läroplanen har vi jobbat med följande mål inom 2.1 Normer och värden: I projektgrupperna har det jobbats med förståelse för lika och olika människor och handlingar. Och att varje människas röst ska bli hörd och respekterad. Detta arbete har gjorts demokratiska processer som nu kan ses i dokumentationerna. 2.2 Utveckling och lärande: på förskolan finns det olika tillfällen för varje barn att prova, undersöka samt vara delaktig i val av aktiviteter. Dessa dokumenterats för både barn, pedagog och föräldrar. En extern pedagog har även köpts in för utveckling av det Reggio Emilia inspirerande tankesättet. Inför den nya läroplanen var alla pedagoger på en föreläsning om förändringarna i läroplanen, för att stärka utvecklingen av vårt uppdrag. De verksamhetsansvariga har deltagit i skolverkets informationsdagar om skollagen och den nya läroplanen. 2.3 Barns inflytande: Detta kan tydligt ses i barnens projektarbete där barnen har till största del varit drivande och inflytelserika över projektets utveckling och arbetets tillvägagångssätt. Även i den lärande "fria" leken har barnen visat sin förmåga till utveckling och inflytande i verksamheten, av en aktivitet. Personalen diskuterade och använde dokumentation av barnens lek för att utveckla aktiviteten. 2.4 Förskola hem: Kopplingen mellan förskolan och hemmet har stärkts genom direkta mail till föräldrar både i grupp och enskilt. Responsen har använts i vår utvärderingar. Måluppfyllelse Under det gångna året blev det förändringar när det gäller planeringstiden. All personal fick en timmes enskild, schemalagd planering/reflektering i veckan. Första måndagen i månaden var det schemalagd tvärgruppsreflektion. Vi förde protokoll över våra reflektioner och diskussioner som förvaras i en pärm, så att alla kan ta del av informationen. Våra pedagogmöten har en tydlig, skriftlig agenda och ett protokoll förs, som alla kan ta del av. En större lyhördhet för pedagogernas olika kompetenser har infunnit sig på förskolan. På förskolan finns nu också tydlig struktur över året, "Det pedagogiska året". Denna årsplanering är indelar i månader och månaderna grovstruktur finns med. Det medför en tydlighet och struktur för övrig planering i huset.

4 2.1 Normer och värden: I de olika grupperna har vi jobbat utifrån barnens förmågor och behov. I grupperna har vi jobbat på olika tillvägagångssätt. Någon har tillsammans utformat en "lista" om hur man ska vara mot varandra, genom diskussioner reflektioner. Denna lista kom till eftersom några barn reflekterade och funderade på hur man skulle vara mot varandra. I gruppen med de yngre barnen var det viktigt att vara tydlig både verbalt och med sitt kroppsspråk för att ge barnen en god förebild i situationer. I reflektionerna och på våran planering blev detta dokumenterat. I de två grupperna med flerspråkiga barn/ pedagoger har deras modersmål berikat gruppernas syn på språk. Idag kan vi se att barnen har ett stort intresse för vad saker och ting heter på olika språk. Detta har dokumenterats skriftligt i barnpärmen och i projekt beskrivningen. I vårt arbete med dokumentationer, samtal, utveckling lägger vi en stor vikt vid det enskilda barnets rätt att bli sedd och allas lika värde. Detta följer all verksamhet som en röd tråd. 2.2 Utveckling och lärande: På förskolan har alla barn en pärm som följer med under alla år på förskolan. I denna pärm finns en flik som heter "Hur jag lär mig och vad jag kan". Här samlar och dokumenterar vi barns framsteg och utveckling. Vi har även börjat ta citat från läroplanen och skrivit detta på barns olika dokumentationer. Allt för att tydliggöra våra mål och uppdrag i förskolan. Detta kommer att vidareutvecklas. 2.3 Barns inflytande: På torsdag och fredagar när vi har barnens val har vi dokumenterat och tydliggjort barnens val och deras val av aktivitet. Dokumentationerna har vi analyserat för att sedan vidareutveckla aktiviteten barnens val, utifrån barnens synpunkter och våra analyser. Detta visade sig även sätta tydliga positiva spår i barn gruppen. Barn lekte barnens val och förde protokoll, dialoger och lek utifrån sina upplevelser. Detta tolkade vi som om barnens val upplevdes som något positivt. Om man tittat och läser läsårets projektbeskrivningar kan man tydligt se att barnens inflytande är grunden till projektet och dess utveckling. 2.4 Förskola och hem: För att utveckla och tydliggöra vår dokumentation och vårt uppdrag har vi fokuserat på att stärka banden mellan förskola hem. Vi har fått egna mailadresser till varje grupp, där de pedagoger som håller i gruppen är ansvariga för en kontinuerlig mail kontakt med föräldrarna. Detta har bidragit till att föräldrarna har fått större insyn i projekten, delgivit sina synpunkter och bidragit till en utveckling eftersom barnens tankar hemma har blivit mer tydliga för oss i verksamheten. Vi har också satt upp två digitala fotoramar i hallarna som visar nytagna digitalkort från verksamheten. De bidrar till att en dialog uppstår mellan föräldrar, släktingar och barn efter dagens slut. För att stärka vårt uppdrag från läroplanen ännu mer har vi citat vid barnens alster och dokumentationer som sitter uppe på väggarna. Vid föräldraträffar visade vi förskolans olika moment under dagen, vi tydliggjorde barnens utveckling och lärande genom att knyta dessa till vår läroplan. 2.5 Samverkan med förskoleklass, skola och fridshemmet: Vi hade en dialog med berörd skola angående placeringen av barnen i de olika förskoleklasserna. Genom observation och analys samt samtal med föräldrar har ansvarig pedagog tagit kontakt med förskoleklasserna så att barnens enskilda behov i möjligaste mån tillgodosetts i placeringen. Enligt överenskommelse med föräldrar har vi delgivit pedagogerna i förskoleklasserna information om barnen. Barnen har även besökt sin respektive förskoleklass.

5 Analys och bedömning Under året som gått har vi blivit mycket bättre på att dokumentera våra diskussioner. Under vår reflektionstid har vi bara hunnit med att berätta vad och hur vi jobbar i våra grupper. En förbättring kan vara att komma förberedd till reflektionsmötena med en frågeställning, problem eller fundering. Detta ska dokumenteras och vara tillgärningligt för alla. Vi måste fortsätta stärka förmågan att reflektera och utvärdera vårt arbete i barngruppen, för att kunna utveckla vårt pedagogiska arbete. Dokumentationerna ska fortsätta utvecklas och bli ännu bättre. Det är också viktigt att pedagogerna använder dokumentationerna som ett redskap för barnens utveckling och lärande. Att få barnen att reflektera över sin utveckling och lärande som exempelvis finns i dokumentationerna. Ännu en viktig del i vårt arbete är att använda läroplanen tydligare i det dagliga arbetet. I dokumentationerna ska den finnas med som stöd och tydliggöra vårt pedagogiska uppdrag och syfte med vår verksamhet. Tydligheten av det pedagogiska året medför att det är enklare att planera i de mindre grupperna och en bättre framförhållning till större aktiviteter finns. Föräldrakontakten har förstärkts med hjälp av de åtgärder som vi har gjort. Både föräldrar, barn och pedagoger har upplevt detta positivt. För att bibehålla denna goda kommunikation är det viktigt att den underhålls från pedagogernas sida, det är vårt ansvar. För att dokumentationerna och projektbeskrivningarna ska leda till utveckling av verksamheten bör de diskuteras och utvärderas utifrån läroplanen och förskolans mål. Utvecklingsområden Akvarellens mål: Förbättra, utveckla dokumentationerna så att de kan vara ett redskap i förskolans arbete med barns utveckling och lärande. "Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner." (Lpfö 98 reviderad 2010, s. 15) Vi fortsätter att jobba med: En strukturering av analyser och dokumentationer. Tydliggöra, synliggöra Läroplanen vårt styrdokument, i den dagliga verksamheten. Att tydliggöra vårt arbete med likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Dokumentationen över barnens och föräldrarnas delaktighet ska bli bättre. Helsingborg Elisabeth Ehrenstråle Agneta Lundell Birgitta Ohlsson