KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2009/10 1. Inledning Förskoleklassens kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor. Underlag för sammanställningen är arbetslagets utvärdering sommaren 2010, uppföljningar på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. 1.1 Organisation Rektor ansvarar för Mariaskolans förskoleklass som har sin hemvist i byggnaden Rosen och bedriver sin verksamhet måndagar - fredagar kl Fyra förskollärare arbetar här och har under läsåret haft 25 barn. I samma lokaler har sex - och sjuåringar sitt fritidshem, det innenbär att de fyra förskollärarna också arbetar på fritids, dels på morgonen före kl och på eftermiddagarna efter kl Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal Lärarnas utbildning och inriktning Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskoleklass Lärartäthet Antal lärare/100 elever ht 2010 ht 2009 Förskoleklass 10,42 15,00 1

2 2.1.3 Övrig personal Utöver de fyra förskollärarna i grundbemanningen finns ingen övrig personal förutom att en specialpedagog handleder arbetslaget en timme var fjortonde dag. 2.2 Materiella resurser Förskoleklassen har sina lokaler i byggnaden Rosen som är byggd för förskoleverksamhet. Det innebär att lokalerna passar mycket bra även för sexåringar. Det finns flera rum som kan användas vid olika aktiviter. Tillgängligeheten är god. Tillgången på läromedel och lekredskap är god. Till stor del använder pedagogerna egentillverkade läromedel. Två datorer finns för barnen och en för de vuxna. Analys Brister finns i utemiljön, dels att gården är för liten och att det är begränsad tillgång på lekredskap, till exempel gungställningar. I och med att samma lokaler även används till fritidshem blir trångboddheten uppenbar när det blir fler barn kommande år. Hösten 2012 har vi 10 fler barn i åldrarna 6 och 7 år jämfört med hösten Mariaskolan planeras att byggas om och ut år 2012, vilket medför att trångboddheten och även utemiljön förbättras mycket. Planer finns på att förskoleklassen tillsammans med fritidshemsavdelningen Rosen ska placeras i nuvarande idrottssalens lokaler. Idrottssalen byggs då om för att anpassas till lämpliga lokaler för förskoleklass och fritidshem Ekonomiska resurser Personalbudgeten, kompetensutveckling, administration och inventarier är en del av Mariaskolans budget. Förskoleklassen har kr för förbrukning, läromedel och lekredskap. 3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förbättringsområden från föregående års Så här har vi arbetat med kvalitetsredovisning förbättringsområdena under läsåret Barns språkutveckling Mer regelbundna språklekar enligt Bornholmsmodellen. Sångsamlingar kompetensutveckling Läromedel för naturkunskap och teknik (NTA) Förenkla läromedlet för naturkunskap och teknik för att bättre passa sexåringar. 2

3 4. Arbetet i verksamheten (process) 4.1 Rektors ansvar Planeringsdagar tillsammans med fritidshemmet och lågstadiet, syftet har varit att få en samsyn på barns språkutveckling och en gemensamt förhållningssätt. Förskoleklassen deltar hösten 2010 i skolans SET-fortbildning, SET (social och emotionell träning) som syftar till att vi vuxna ska bli tydliga ledare och lära barnen att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Gemensamma arbetsplatsträffar med rektor och lågstadiet för att få samma språk när vi följer barns språkutveckling och hur vi dokumenterar barnens framsteg. Vi har utgått från läsutvecklingsscheman och Skolverkets Språket lyfter. 4.2 Kompetensutveckling Det finns ett politikerbeslut i kommunen som säger att alla inom vår verksamhet ska delta i fortbildning i jämställdhet. Personalgruppen har deltagit i fortbildning i jämställdhet under läsåret 2009/10. Öppna sinnen under hösten 2009 och handledning av genuspedagogerna våren Båda delarna har upplevts som mycket givande för persnalgruppen. I Öppna sinnen tränas grupprocesser och i handledningen utvecklas vuxnas förhållningssätt till barnen. Hösten 2009 deltog arbetslaget i "Utikul" - nya aktiviteter i naturen. Hösten 2010 deltar personalgruppen i Mariaskolans obligatoriska fortbildning i social emotionell träning (SET) och i en fortbildningskurs om sånglekar. 4.3 Skolan som arbetsplats Med medarbetarenkäten som utgångspunkt har rektor och arbetslaget samtalat och reflekterat över en grupps utveckling och gränsdagringsfrågor - rektors ansvar och arbetslagets ansvar. Förskoleklassen har bytt lokaler för ett och ett halvt år sedan och hösten 2009 omorganiserades fritidshemmet till att ha sex - och sjuåringar på samma avdelning. Vilket medförde att förskoleklassens/fritidshemsavdelningens arbetslag utvidgades med två personer. 4.4 Verksamhet (mål och riktlinjer) Normer och värden Mariaskolans årliga likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inkluderar också förskoleklssen. Analys Det ska finnas en särskild del i likabehandlingsplanen som gäller för förskoleklassen. Det handlar om planerade åtgärder utifrån kartläggning. 3

4 I augusti 2010 påbörjades arbetet med att kartlägga platser, utomhus och inomhus, som barnen upplever att det händer tråkiga saker på. Dokumentionen av denna kartläggning och dokumentation från incidenter utgör grunden för hur vi ska arbeta för att förebygga konflikter och att alla ska kunna känna sig trygga Elevernas ansvar och inflytande Uppföljning visar att det är önskvärt att barnen deltar i Mariaskolans elevråd för att känna samhörighet och för att äldre elever också ska känna att förskoleklassen tillhör skolan. Från hösten 2010 har förskoleklassen två representanter med på elevrådets månatliga möten Skolan och omvärlden Studiebesök i närmiljön prioriteras för sexåringarna, till exempel besök på Hedins, simhallen eller Västanfors IP. Analys Barnen tränas då också i trafikmiljön i och med att de alltid går och därmed också är fysiskt aktiva. För läsåret 2010/11 planeras i förändringar Skola och hem Föräldrarna bjuds in till två föräldramöten. Första mötet är på våren inför starten i förskoleklass. På dessa möten deltar, förutom arbetslaget, rektor, skolsköterska, likabehandlingsteamet och en specialpedagog. På hösten deltar arbetslaget och berättar om mål och verksamhetens innehåll. Utvecklingssamtal sker en gång per termin. Från och med hösten 2010 deltar två föräldrarepresentanter i föräldrarådet. Våren 2010 ska föräldrarådets representanter få svara på en enkät hur de upplever föräldrarådsmötena Övergång och samverkan Personalen i förskoleklass besöker förskolorna för att träffa blivande barn och få en överlämning. Blivande klasslärare i årskurs 1 samverkar med förskoleklassen en period under vårterminen för att arbeta tillsammans med barnen i förskoleklass och årskurs 3. Blivande klasslärare deltar i förskoleklassens utvecklingssamtal under våren för att få en överlämning när även föräldrar deltar. Kommunens gemensamma överlämnandeplaner följs. 4

5 Analys Föräldrarna sätter stort värde på att blivande klasslärare deltar på utvecklingssamtalen under våren i förskoleklass. Föräldrarna lär känna blivande klasslärare och får ett tillfälle att berätta det de anser är av vikt att blivande läraren bör veta om deras barn. Klassläraren får också en god bild av hur långt barnet kommit i sin utveckling.. 5. Måluppfyllelse Totalt antal elever i förskoleklass Antal elever Därav med annat modersmål än svenska Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Verksamhetens mål Mål Vi strävar efter att stärka barns självkänsla, utveckla barnens samarbetsförmåga, ge barnen social kompetens, utveckla barnens fin- och grovmotorik och stimulera barnens språkutveckling och matematiska tänkande. Målen har nåtts när barnen: självmant kommer till tals, tar ansvar för sina egna handlingar och kan lösa sina konflikter, kan respektera och tolerera allas olika åsikter, kan använda rörelser som utgår från handleden, kan klippa, har bra bordsskick och kan samordna alla kroppsrörelser, kan känna igen och uttala alla språkljud och kan koppla antal till rätt siffra 1-9. Normer och värden (kränkande behandling) 0 anmälningar. 5

6 6. Förskoleklassens analys och bedömning/uppföljning för ökad måluppfyllelsen Utifrån skolans mål behöver vi utveckla barns matematiska tänkande genom att ha planerade regelbundna mattelekar. För att utveckla vår förmåga att följa barns språkutveckling och för att dokumentationen av elevers framsteg ska bli lika som grundskolan så bör lågstadiet och förskoleklass ha regelbundna samtal så vi tolkar mål och kriterier lika. Tid för att möta förskolans personalgrupp för att diskutera barns språkutveckling och sociala utveckling; hur tolkar förskolan sina mål och hur tolkar vi våra. Kartläggning av barns utveckling i matematisk förståelse behöver vi stöd med. Barns sociala utveckling; ta ansvar för sina egna handlingar och lösa konflikter samt respektera andras åsikter. Detta behöver vi fortbildning i. 7. Förskoleklassens åtgärder för ökad måluppfyllelse 7.1 Handlingsplan Schemalägga och planera mattelekar. Handledning av specialpedagog för att hitta en metod för kartlägga barnens matematiska förståelse och utveckling. Specialpedagogen har en kartläggningsmetod som bygger på matteintervjuer. Fortsätta med gemensamma arbetsplatsträffar med lågstadiet för att tolka läsutvecklingsscheman för att få en samsyn på dokumentationen av barns språkutveckling. Uppdra till rektor att ta upp frågan med förskolechefen om möten med förskolans personal för att diskutera barns sociala utveckling och språkutveckling. Schemalägga SET, social och emotionell träning, så att barnen får möjlighet att träna och utveckla sin sociala kompetens. Delta i fortbildning i SET, med start augusti