Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Transkript

1 Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem S

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Förutsättningar sid 4 3. Läroplansmål Normer och värden sid 5 4. Läroplansmål Kunskaper sid 7 5. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande sid98 6. Läroplansmål Skola och hem sid Läroplansmål Övergång och samverkan sid Läroplansmål Bedömning och betyg sid 13 2

3 1. INLEDNING VISION Ervalla skola är en attraktiv skola där pedagogiken utvecklas och alla såväl barn som vuxna trivs och känner sig trygga. Vi vill genom inflytande och delaktighet ge lust till lärande och utveckling samt förbereda eleverna att möta framtiden. PRESENTATION AV SKOLAN Ervalla skola ingår som en av två skolor i Dylta skolområde. Skolan är en F-6 skola med tillhörande fritidshem och ligger ca 2 mil norr om Örebro, i Ervalla kyrkby som gränsar mot Nora och Lindesbergs kommun. Skolan har nära till fin natur med skog och grönområden. Naturen används mycket under dagarna till bl.a. lek, friluftsliv och naturstudier. Närmsta grannar är kyrkan och hembygdsgården. Tvärsöver skolgården ligger Ervalla förskola, med vilken skolan och fritidshemmet samarbetar. Ervalla skola har 86 elever inklusive eleverna i förskoleklassen. I fritidshems verksamheten är ca 50 barn inskrivna. En del av barnen bor i närområdet, men många bor också utanför villaområdet och åker skolskjuts till och från skolan. Skolhuset inrymmer all verksamhet under samma tak utom textilslöjden som är inrymt i ett hyreshus (den gamla skolbyggnaden) ett stenkast från skolan. För att ta sig dit får eleverna ta en kort promenad. Ervalla förskola, Järle förskola och Ervalla skola har en gemensam brukarstyrelse med villkorad delegation, vilket innebär att frågor som föräldrarna och rektor inte kan enas om, behandlas i skolnämnden. Ervalla och Ölmbrotorp skola har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en gemensam ledningsgrupp med två arbetslagsledare från varje skola, en representant för skolan och en för fritidsverksamheten. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på skolorna och har tillsammans med arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten. Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, kurator, psykolog, speciallärare, rektor och läkare. Skolan är organiserad i åldersblandade klasser förutom skolår år 2 som är åldershomogen. Fritidshemmet är integrerat i skolans lokaler. När eleverna lämnar vår skola fortsätter de sina studier på Lillåns skola 7-9. Ervalla sportklubb,esk, nyttjar skolans idrottshall under kvälls- och helgtid. Skolans lokaler nyttjas även av fritidsgården som drivs ideellt av en föräldragrupp. 3

4 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Ölmbrotorp och Ervalla skolan har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en gemensam ledningsgrupp med två arbetsledare från varje skola. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på skolorna och har tillsammans med arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten. Vi delar en administrativ assistent med Ölmbrotorps skola och förskolorna i Dylta skolområde. Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, psykolog, special lärare, kurator, rektor och lärare. Personalen består av 14 personer. Vi är uppdelade på kategorierna: Lärare, förskollärare, elevassistenter, fritidspedagoger, vaktmästare och ledning. Idrott-, musik-, special- och slöjdlärarna har sina tjänster fördelade på fler skolor. Resurser verksamhetsåret Personal Tjänstefördelningen ser vid ingången till höstterminen 2008 ut som följande: Förskollärare - Grundskollärare 4,2 Specialpedagog 0,37 Idrottslärare 0,40 Textilslöjdslärare 0,25 Träslöjdslärare 0,25 Musiklärare 0,25 B-språkslärare 0,11 Fritidspedagog 2,0 Elevassistent 15,5 arbetar både i skolan och på fritidshemmet Resurspedagog 1,0 arbetar både i skolan och på fritidshemmet Kurator 0,25 Skolsköterska 0,18 Administrativ assistent 1,0 gemensamt för Dylta skolor och Dylta fsk Rektor 0,50 Administrativ samordnare 1,0 gemensamt för Hovsta - Dylta teamet 4

5 3. LÄROPLANSMÅL NORMER OCH VÄRDEN Skolplanemål Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundande arbetsformer mot mobbing ska användas. I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personalen, föräldrar och elever. Programnämndsmål Inte formulera som mål utan som uppdrag- alla enheter arbetar med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. Skolans mål Att skolan och fritidshemmet är en plats för möten och lärande som motverkar diskriminering och rasism. Elevernas förståelse för olikheter och mångfald, som främjar ett jämnställt förhållningssätt, ska öka. Att skapa trygghet och rättvisa i den dagliga verksamheten. Eleverna ska bli mer delaktiga i likabehandlingsplanen. Eleverna ska öka sin sociala och emotionella kompetens. Att eleverna lär sig att hantera/lösa konflikter själva. Vidarutveckla arbetet med kamratstödjare. Utveckla arbetsgången kring olika elevärenden. Vi arbetar med SET- materialet Livsviktiga för att förebygga och stärka elevernas sociala och emotionella kompetens. Under detta läsåret har vi inte möjlighet att jobba i små grupper pga. att vi är färre personal. Ansvariga för genomförandet och dokumentation; arbetslaget utvärderas läsårsvis. Kamratstödjarna träffas var tredje vecka tillsammans med personalen från trygghetsgruppen för att stämma av klimat och stämning på skolan. Nya kamratstödjare får utbildning varje år. Under året planerar kamratstödjarna för aktiviteter som befrämjar trivseln och tryggheten på skolan. Ansvarig för genomförandet och dokumentation; trygghetsgruppen utvärderas läsårsvis. De två pedagoger som ingår i trygghetsgruppen hjälper till med konflikthantering och mobbing. De har delat upp ansvaret mellan sig i två elevgrupper, fkl-år2 och år 3-6. Ansvarig för genomförande och dokumentation; trygghetsgruppen. Utvärderas kontinuerligt under läsåret. Tas upp som en punkt vid varje arbetslagskonferens. Rastvärd och kamratstödjare finns ute på rasterna, för att skapa/bibehålla en trygg miljö. Ansvariga; arbetslagen och trygghetsgruppen. Utvärdering; kontinuerligt i klassråd, elevråd och på arbetslagsträffar. 5

6 Vi arbetar med faddersystem på skolorna. Äldre elever är faddrar åt de yngre eleverna.vi arbetar med nya faddergrupper detta läsår vi arbetar i faddergrupperna vid lekdagar och temadagar som t.ex. OS tillsammans med Ölmbrotorps skola under hösten. Ansvariga för genomförandet och dokumentation; arbetslaget utvärderas läsårsvis. Vi arbetar efter vår likabehandlingsplan och ska under året fortsätta arbeta med att göra eleverna mer delaktiga och att de får förståelse och kunskap om de fem diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsplanen revideras varje läsår. Ansvariga för genomförande och dokumentation; arbetslagen. Ansvariga för revidering av likabehandlingsplanen; trygghetsgruppen och arbetslaget. Två pedagoger en från vardera skola i Dylta området ska under läsåret utbilda sig till handledare i livskunskap/set. Efter avslutad utbildning kommer deltagarna att kunna hålla i föreläsningar om ämnet livskunskap/set och vara väl förtrogen med metod och arbetssätt. Ansvarig; pedagoger som deltar i utbildningen. Uppföljning efter avslutad utbildning. På skolorna finns en elevhälsogrupp, EHG, som arbetar förebyggande och stödjande. EHG grupperna består av rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare som träffas varannan vecka. Några gånger per termin utökas gruppen med skolpsykolog och läkare och bildar då skolans elevhälsoteam, EHT, där alla fem kompetenserna ingår. Ansvarig; rektor. Kontinuerlig uppföljning och dokumentation. På fritidshemmet har man samlig varje dag där man bl a tillsammans med barnen diskuterar om hur en bra kompis är och eventuella problem mellan barnen i gruppen. Vid konflikter försöker pedagogerna lära barnen att själva se/hitta lösningar på problemet. Ansvariga; fritidspedagogerna. Utvärdering Kontinuerligt under året i samlingar och på fritidspedagog möten. Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning Utvärdering sker i form av samtal med elever, samtal i arbetslagen. Enkäter och observationer. När vi gör analysen kommer vi i första hand att jämföra mellan år. Bedömning I dagsläget bedömer vi att måluppfyllelsen är bra, men vi siktar på att bli mycket bra. Vem har huvudansvaret Rektor, ledningsgrupp, trygghetsgrupp och arbetslagen. 6

7 4. Läroplansmål - Kunskaper Skolplanemål Att förskoleklassen ska olika arbetsformer från skolan och förskolan kombineras. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5-9. Andelen elever som når målen i skolans ämnen i skolår 9 ska öka. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka. Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper, samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning. Kunskaperna om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer. Inslag av ekologisk mat ska öka. Programnämndsnivå Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska ökas. Skolans mål Att de aktuella målen i läroplanen och kursplanerna är kända för eleverna och föräldrarna. Att alla elever i år 3 når godkänd nivå på nationella prov i svenska och matematik. Att alla elever i år 5 når godkänd nivå på de nationella prov i svenska, matematik och engelska. Att vidareutveckla arbetssätt och metoder både i skolan och på fritidshemmet så att den matematiska- och språkliga medvetenheten hos eleverna utvecklas. Att alla elever når målen i samtliga kursplaner. Genom samtal och information till elever och föräldrar ge ökad medvetenhet om vad läroplanens och kursplanernas mål innebär. Ansvarig; klasslärare och speciallärare. Arbeta med läsutvecklingsschema för att följa varje elevs läsutveckling. Ansvarig; speciallärare och klasslärare. Kontinuerlig dokumentation och utvärdering. Återkommande intensivläsningsperioder i alla åldrar, och bokjuryläsning. Ansvarig; klasslärare. Utvärdering och dokumentation våren Vi genomför som uppföljningsverktyg diagnostiska prov i matematik och svenska i skolår 2, förutom de nationella proven i skolår 3 och 5. Ansvarig; klasslärare. Utvärderas under vårterminen Arbeta vidare med IUP, individuell utvecklingsplaner, för att tydliggöra kunskapsmålen för eleverna och föräldrarna. Ansvarig; klasskärare tillsammans med andra lärare, elever och vårdnadshavare. Utvärderas terminsvis. Utforma åtgärdsprogram och sätta in specialpedagogiska insatser till elever med behov av stöd. Ansvarig; speciallärare och klasslärare. Kontinuerlig utvärdering och dokumentation. 7

8 Kompetensutveckling i form av fortbildning för personal i matematik. Ansvarig; rektor och arbetslag. Att barnen på fritidshemmet genom lek/spel och i vardagssituationer ges möjligheter att utveckla sin matematiska och språkliga medvetenhet. Ansvariga; fritidspedagogerna. Utvärderas läsårsvis. Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning Vi kommer att använda oss av följande mätinstrument: De nationella proven i skolår 3 och 5. Skolverkets diagnosmaterial i svenska och matematik för skolår 2. Portfoliodokument. Samtal. Observationer. LUS, läsutvecklingsschema från år 1 till 6. Fonolek i år 1. Bedömning Vi bedömer att måluppfyllelsen för skolornas totala kunskapsutveckling är på väg mot i hög grad. Vem har huvudansvaret Rektor, specialpedagog och pedagoger i arbetslagen. 8

9 5. Läroplansmål - Elevernas ansvar och inflytande Skolplanemål Alla elever ska ges möjlighet att välja skola. Programnämndsmål Inte formulera som mål utan som uppdrag Verksamheten ska ta initiativ till att utöka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande. Verksamheten ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas tillgodoses. Skolans mål Eleverna ska ha ett reellt inflytande och ges ansvar allt efter mognad i planering, genomförande och utvärdering av sitt lärande både i skolan och på fritidshemmet. Att klassråd genomförs varje vecka i varje klass. Att kopplingen mellan klassråd och elevråd tydliggörs. Att elevråd hålls en gång per månad. Vi erbjuder eleverna ett arbetssätt med bättre möjligheter att påverka sitt eget arbete, genom att inom vissa ramar välja sin egen väg till kunskap. Ansvar för genomförande och dokumentation; arbetslagen och utvärderas terminsvis. Elevrådet är schemalagt en gång per månad. Ärenden från klassråden förs vidare till elevrådet. Elevrådets protokoll redovisas i de olika klasserna. Ansvarig för genomförande och dokumentation; klassrepresentanter och elevrådsansvarig pedagog. Utvärdering sker läsårsvis. Fritidsbarnen är med och bestämmer aktiviteter på fritidshemmet. Fritidsbarnen tränas i att ta ansvar för både sina egna och fritidshemmets saker. Fritidsbarnen turas om att två och två tillsammans med en pedagog ansvara för mellanmålets framdukning/diskning. Ansvariga; fritidspedagogerna. Utvärderas läsårsvis. Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning Vi följer upp resultatet av delaktighet och inflytande med elever och föräldrar under utvecklingssamtalen. Bedömning Vi bedömer att måluppfyllelsen är godtagbar men vi strävar mot att den lir bättre detta år. Vem har huvudansvaret Rektor, arbetslag, elevrådsansvarig pedagog och elever. 9

10 6. Läroplansmål Skola och hem Skolplanemål Individuella utvecklingsplaner ska finnas i för- och grundskola. Genom dessa och utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i barnets/elevens utveckling. Målen i verksamheterna te x mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar. Brukarna ska ges möjlighet till att ha inflytande i verksamheterna. Programnämndsmål Inte formulerat som mål utan som uppdrag Verksamheten ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang. Skolans mål Att skolan, fritidshemmet och hemmet har en bra kommunikation om barns utveckling och lärande. Informera och göra föräldrarna som har sina barn på fritidshemmet mer delaktiga i de mål som styr verksamheten på fritids. På föräldramöten och i utvecklingssamtalen föra samtal om innehållet i det pedagogiska arbetet och hur föräldrarna aktivt kan delta i barns lärande. Ansvar för innehåll och dokumentation är klasslärare. Utvärdering terminsvis. Uppdatera skolans hemsida kontinuerligt med aktuell information. Ansvarig; rektor, hemsideansvarig och arbetslag. Pedagogerna på fritidshemmen informerar föräldrarna om verksamheten på föräldramöten, i fritidsbroschyr, hembrev och drop-in- fika. Ansvar för innehåll och dokumentation; fritidspedagoger. Utvärdering läsårsvis. Föräldrarna får regelbundet skolinformation genom veckobrev, brukarstyrelseprotokoll och informationsbrev från rektor. Ansvar för innehåll och dokumentation; rektor, lärare och sekreterare i brukarstyrelse. Utvärdering varje läsår. På brukarstyrelsemöten informeras och diskuteras verksamhetsfrågor. Ansvar; rektor, pedagoger och brukarstyrelse. Bedömning Vi bedömer att måluppfyllelsen är på väg mot att bli mycket bra. Vem har huvudansvaret Rektor, arbetslaget och brukarstyrelsen. 10

11 7. Läroplansmål Övergång och samverkan Skolplanemål Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid. Programnämndsnivå Inte formulera som mål utan som uppdrag Alla elever ges förutsättningar att nå skolans mål i sin egen takt genom en mer individualiserad skolgång, kunskapsmålen är överordnat utbildningstiden. Mål för förskola/skola i team Dylta-Hovsta Utveckla och fördjupa samarbetet mellan förskola, skola och fritidshem utifrån erfarenheter och kunskap. Skolan mål Att ge varje elev en bra övergång mellan de olika skolåren; från förskolan och vidare genom hela grundskoletiden. Övergång från förskola till skola Bilda en teamgemensam grupp förskola/skola som arbetar på ett övergripande sätt. Skriva en gemensam handlingsplan/tidsplan för övergången förskola förskoleklass. Arbeta vidare med trepartssamtalen. Arbetsgruppen ansvarar för att processen genomförs och dokumenteras skriftligt. Avstämning sker i samråd med rektor i teamet. Resultat och övergripande inför analysen i nästa års kvalitetsredovisning Resultatet mäts genom den skriftliga dokumentationen samt utvärderingen av föräldrarnas upplevelse av överlämnande samtal. Viktiga faktorer att titta på Vad har fördjupats och vilken utveckling har skett. Hur ska vi fortsätta arbetet utifrån den utveckling som har skett. Bedömning till nästa års kvalitetsredovisning bör vara att vi har nått målet bra. Övergång från skolår 6 till skolår 7 Språkvalsresorna från Dylta skolor under skolår 6, planerar kurator och rektor i jan-febr. Överlämnande konferens med klasslärare från F-6 skolan och kurator och specialpedagog från 7-9 skolan. Presentation av förslag på klasser till skolår 7 i maj. Skolår 6 eleverna besöker sina nya klasser på Lillåns 7-9 skola i maj-juni. Dokumentation sker genom överlämnande och ansvarig för detta är varje klasslärare. 11

12 Resultat och övergång inför analysen i nästa kvalitetsredovisning Enkät till föräldrar i förskoleklass hur övergången fungerat. Utvärdering varje hösttermin mellan avlämnande och mottagande personal. Helhetsansvaret har förskolans personal, skolans personal, elevhälsogrupperna och berörda rektorer. Jämförelse sker mellan år. Bedömning I nuläget befinner vi oss på en bra nivå när det gäller övergång och samverkan från förskolan. Vi har inga nedskrivna rutiner eller handlingsplaner för överlämnande/övergångar mellan skolåren på skolan. Vem har huvudansvaret Rektor och avlämnande och mottagande personal. 12

13 8.Läroplansmål bedömning och betyg Programnämndsnivå Inte formulera som mål utan som uppdrag Varje enskild elevs läs och skrivutveckling bör kontinuerligt observeras och utvärderas så att stöd kan ges i tid där det finns behov av det. Skolan mål Pedagogerna vidareutvecklar metoder för att bedöma elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, vilket ger förbättrade möjligheter att synliggöra elevernas kunskapsresultat. Arbetet påbörjas höstterminen 2008 och ska vara genomfört vårterminen För att nå målen ska pedagogerna under hösten aktivt arbeta med bedömningskriterier. Tydligöra läroplanen och formulera/dokumentera sina bedömningar. Kompetensutveckling: utvecklingsledarna tillsammans med rektor kommer att få ta del av informationen om mål och nationella prov i skolår 3, utifrån Skolverkets konferens i sept Studiedag om formativ bedömning och bedömningsmatriser för alla klasslärare i dec Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning Våren 2009 ska alla elever få skriftliga omdömen. Bedömning För att observera elevers läs - och skrivutveckling används läsutvecklingsschema (LUS) De nationella proven för skolår 3 i svenska och matematik och för år 5 i svenska, matematik och engelska är också ett vektyg för att se vilket stöd som behövs. Skriftliga omdömen syftar till att förtydliga elevernas kunskapsutveckling. Vem har huvudansvaret Kan vara rektor, arbetslag eller enskild person. 13