Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Transkript

1 LERUM100, v 1.0, (12) Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har vi en verksamhet där vi tillsammans med barnen arbetar för en skola där alla barn är trygga, trivs och känner glädje i sitt skolarbete. Vi vill att alla barn utmanas, uppmuntras och utvecklas i sitt lärande för att kunna nå sina mål. Ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen för alla elever är prioriterat. Vi arbetar dels med digitala lärverkytg och dels med olika metoder. I barnens läs inlärning arbetar vi tex. efter en metod av Trageton " att skriva sig till läsning". Här använder barnen redan i förskoleklass datorn genom att börja skriva för att sedan gå över till läsning. Detta projekt är inne på sitt fjärde år. Vår vision är "Vi är och lär för framtiden". Arbetet med vår vision är en del av vårt utvecklingsarbete. Inom enheten, förskolorna och skolan arbetar vi tillsammans för att skapa det goda lärande från år 1-11 år, den röda tråden. Elevgrupper F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 38 elever 34 elever 46 elever 33 elever 36 elever 44 elever Totalt 231 elever på skolan Fritidsverksamhet F-1 Junibacken 33 elever Organisation F-1 Sunnanäng 39 elever 2-3 Villerkulla 70 elever Hulanskolan är en del av Hulans enhet som dessutom består av Hulans förskola, Hulan Täppans förskola och Bråtas förskola. Ledningsteamet på enheten består av en rektor för Hulanskolan och en förskolechef för förskolorna. På enheten finns dessutom administrativ personal, kanslist, vaktmästare och IT ansvarig. Rektor har en samordningsgrupp med representanter för varje arbetslag. Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr Lerums kommun Centrumpassagen Pg Lerum (fax) larande@lerum.se Bg

2 2 (12) Grundskolans organisation Personalen är organiserad i två arbetslag F-3 och 4-5. Personalen i varje årskurs organiserar sin undervisning utifrån sin ämneskompetens. Inom varje årskurs görs olika grupperingar. Varje klass har sin egen klasslärare men samarbetet har utvecklasts under året. Lärarna i varje årskurs har gemensamma planeringsmöten 3 timmar varannan vecka. Åk 1 samarbetar med förskoleklassen F- 1. Förskoleklassens organisation och verksamhetsidé. Förskoleklassen är bron mellan förskolan och skolan. Övergången mellan förskola och skola regleras i en handlingsplan. I förskoleklassen läggs grunden för att barnen känner sig trygga med sina kamrater och i vardagen. Trygghetsarbetet har extra stort fokus. Från hösten 2012 arbetar vår specialpedagog även på förskolan vilket underlättar övergången för de barn som behöver extra stöd. Förskoleklassen och åk 1 samarbetar också med fadderverksamhet. De nya förskoleklass barnen får en fadder i åk 1. Samarbeta i olika ämnen mellan åk 1 och förskoleklass bedrivs i idrott och olika teman. Fritidshemmens organisation och verksamhetsidé På Junibacken och Sunnanäng går barn som tillhör Förskoleklassen och åk 1. Fritidshemmen är belägna i skolans lokaler, klassrummen. Samarbetet i F-1 skola och fritids är utvecklat då personal som arbetar på fritids även arbetar i klassen. Klassrummen och fritidshemmen ligger bredvid varandra för att underlätta samarbetet. Bemanningen F-1 skola/fritids är en klasslärare en förskollärare och två fritidspedagoger. För barn i åk 2 och åk 3 har vi fritidshemmet Villekulla beläget i en separat byggnad. Där har vi även morgonomsorg och verksamhet efter kl samarbete med förskolan mellan kl och mellan kl Fritidspersonalen på Villekulla samarbetar med lärarna i åk 2 och 3 dels som resurspersoner men även ansvarar för praktiskt pedagogiska pass. Under läsåret sker utveckling av utomhuspedagogik på våra fritidshem. Kompetensutveckling i utomhuspedagogik äger rum under året. Personalen har gemensamma planeringsmöten varje onsdag för utveckling och samordning av verksamheten. Två nyckelpersoner från våra fritidshem deltar som nyckelpersoner i det centrala nätverket för utveckling av fritidshemmen i Lerum. I F-3 arbetslaget ingår all personal som arbetar både på våra fritidshem i skolan f- åk 3. Öppen fritidsverksamhet bedrivs av Kreativ fritid.

3 3 (12) Enhetens förbättrings historia. Förskoleverksamheten har utökats då en förskola med två avdelningar öppnade våren Under de senaste åren har skolans rykte och status ökat. Idag är skolan populär och en viss förflyttning till Hulanskolan har skett för barn som tillhör andra skolor. Vi har blivit bättre på att marknadsföra oss. De senaste fyra åren har vi deltagit i ett utvecklingsprojekt Att skriva sig till läsning, vilket vi har blivit uppmärksammade för. Vi tar också emot många studiebesök från andra skolor. Socioekonomisk fördelning Vi har under året inte tagit emot någon socioekonomisk tilldelning Organisation av elevhälsan. Vi har ett elevhälsoteam som träffas regelbundet minst en gång varannan vecka I elevhälsoteamet ingår: Specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska och rektor. Elevhälsans verksamhet och organisation regleras av skollagen och omfattar, medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan kan vara ett stöd i att utreda och formulera elevers individuella behov i syfte att möta dessa i planering/ individuell utvecklingsplan och åtgärdsprogram. Elevhälsan finns som stående punkt på arbetslagens träffar. Elevärenden som uppmärksammas och analyseras i arbetslaget sker i i ett samarbete med vårdnadshavare. Arbetslaget inventerar och söker lösningar och åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elev och vårdnadshavare. Om oro kvarstår och/eller annan kompetens behöver kopplas in anmäler klassläraren ärendet till elevhälsan, där beslut tas om eventuellt ytterligare åtgärder/utredning. Vårdnadshavare kallas till elevhälsomöte. Mötet protokollförs. Elevhälsoteamet kan också ge uppdrag till elevhälsopedagog och elevhälsocoach. Till området Lerum Södra har vi tillgång till två elevhälsopedagoger och centralt tre elevhälsocoacher. Rektor på Hulanskolan har personalansvar för elevhälsopedagogerna i Lerum Södra. Arbete med särskilt stöd. För läsåret har vi en specialpedagog som handleder våra lärare. Vi har tagit bort vår speciallärare 50 % som tidigare hade olika grupper. All undervisning bedrivs i klasserna av ordinarie lärare i nära samarbete med varandra årskursvis och med stöd från fritidspedagoger som går in som resurs. Genom att samplanera undervisningen och göra olika gruppkonstellationer inom årskursen når vi bättre resultat. Våra lärare har den kompetens som krävs för detta med hjälp av handledning av specialpedagog och elevhälsopedagog. Ansvarig pedagog ansvarar för upprättandet och uppföljning av åtgärdsprogram.

4 4 (12) En gång/ månad följer rektor och specialpedagog upp arbetet kring barn med åtgärdsprogram tillsammans med pedagogerna i årskursen. Se Hulanskolans elevhälsoplan. Inflytande och samråd. Eleverna har klassråd och elevråd en gång/ månad. I undervisningen är eleverna delaktiga vid sin individuella planering av sitt arbete. Personalen och ledningen samråder dels genom våra APT träffar men även i en vardaglig dialog. På APT/LSG sker ett utbyte av information /samråd enligt vårt samverkansavtal. Rektor träffar samordningsgruppen en gång varannan vecka för att fånga upp tankar från arbetslaget och att föra ut frågor för diskussion. Det första arbetsenhetsrådsmöten sker samtidigt som föräldramötet och är öppet för alla. Enhetsrådsmötet kallar rektor och förskolechef till och är öppet för alla. Efter enhetsrådsmötet hålls ett arbetsenhetsrådsmöte även det öppet för alla föräldrar. Trygghet och arbetsro. Då vi har mycket små klasser mellan 14 och 23 elever är förutsättningarna för trygghet och arbetsro ganska bra. Dessutom är idrotten så att halva klassen har idrott med sin parallellklass. Detta innebär att varje klasslärare har tre-fyra halvklasstimmar/vecka. Trygghetsarbetet är ett arbete som ständigt pågår. Vi har ett trygghetsteam på skolan som består av specialpedagog, rektor och två fritidspedagoger en från varje arbetslag. Trygghetsteamet träffas en gång/ varannan vecka eller efter behov. I vårt trygghetsarbete är det förebyggande arbetet viktigt. Här arbetar trygghetsteamet med regelbundna insatser som tex temaveckor kring värdegrundsarbete. Trygghetsgruppen presenterar två arbetsområden som vi behöver fokusera på utifrån analys av trygghetsenkäten. I vårt trygghetsarbete arbetar vi med våra faddergrupper. I varje grupp blandas elever från förskoleklass till åk 5 och årskurs 5 eleven har ansvaret att genomföra arbetet tillsammans med sin grupp/ledare för gruppen. Varje månad genomförs någon aktivitet i dessa faddergrupper. Åtgärder mot kränkande behandling. På Hulanskolan bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Grunden för lärande är elever som trivs och känner trygghet. Vår plan för bygger på de analyser vi har gjort på skolan utifrån mätningar, samtal, observationer och utvärderingar. Vi analyserar våra resultat på olika plan, dels av enskild pedagog men också av arbetslag, elever, trygghetsteam och vid behov av EHT. Vår tanke är att de olika leden skall länka in i varandra och att det är vi tillsammans som ser vad vi ska rikta oss mot. Under innevarande läsår vill vi också involvera föräldrar i vårt kartläggningsarbete kring att få fram ett nuläge för att ha ytterligare underlag för

5 5 (12) nästa års plan. Vi kommer i mars att komplettera vår insamling med en föräldraenkät rörande deras barns skolmiljö och vårt arbete mot kränkningar. Under nuvarande läsår fokuserar vi på följande områden: Trygghet och bemötande, respekt för varandra Undervisning i modersmål. Vi har två elever som har studiehandledning i Thailändska och i arabiska. Vi har ca 30 elever som har undervisning i olika modersmål på skolan. Då vi på skolan har 231 elever är det en stor del av våra elever som omfattas av denna undervisning. Undervisning bedrivs av olika modersmålslärare i olika språkgrupper oftast efter ordinarie undervisningstid. Samarbete klasslärare, modersmålslärare sker till största delen för de barn som har handledning i sitt modersmål. På utvecklingssamtalen tar klassläraren oftast inte upp elevens resultat från modermålsläraren, endast i undantag då modersmålsläraren har påpekat detta.. Utvecklingssamtal. Varje pedagog har två utvecklingssamtal/ läsår för varje elev, vid behov fler samtal. Individuell utvecklingsplan finns för alla elever och aktualiseras i Unikum. Vi försöker göra barnen mer aktiva i sina utvecklingssamtal målsättningen är att eleverna håller i sina egna utvecklingssamtal. Lokaler, utrustning och skolbibliotek.. Vi har klassrum med tillhörande grupprum för tolv klasser. Lokalerna på fritids hemmet Villekulla behöver rustas upp och är trångt för så många barn. I övrigt är den fysiska miljön godtagbar men i behov av renovering. Utomhusmiljön är i stort sett bra men behöver kompletteras och förnyas. Utrustning Skolan har god tillgång på läromedel. Vi är just nu inne i en IT satsning. Varje elev i åk 4 har fått ett eget digitalt lärvektyg, en Ipad.Detta är en treårs satsning där alla elever efter tre år ska ha ett eget digitalt verktyg från åk 4 till åk 9. Vi ser över läromedel som är interaktiva, appar dyl. Tanken är att så småningom kommer traditionella läromedel att kompletteras/ersättas av dessa nya digitala läromedel. Varje klasslärare har också en egen Ipad. Matematikverkstad finns på skolan. IT utrustning. Samtliga klasser har en projektor / smart board i ett klassrum. I klaserna F-3 finns ca 3 Ipads/ klass Vi har egna Ipad som används flitigt. Vissa elever i de yngre åldrarna, i behov av stöd, har egna ipad som lärverktyg. I alla klassrum finns det stationära datorer som byts ut regelbundet. Dessutom finns det bärbara datorer i klassrummen som används vid läsinlärning, ASL att skriva sig till läsning. På skolan finns ett bibliotek som håller ganska god kvalité.

6 6 (12) 2. Resultat och Analys Kunskapsresultat : Måluppfyllelse i alla ämnen åk 3 och åk 5 92% och 86 % Måluppfyllelse flickor i alla ämnen åk 3 och 5 94 % och 94% Måluppfyllelse pojkar i alla ämnen åk 3 och 5 89 % och 92 % Måluppfyllelse i svenska åk 2, 3 och 5 94 %, 92 % och 91 % Måluppfyllelse flickor i sv åk 2, 3 och 5 92 % 94 % och 95 % Måluppfyllelse pojkar i sv åk 2, 3 och 5 95 % 89 % och 80 % Måluppfyllelse i matematik åk 2,3 och 5 94 % 94% och 91 % Måluppfyllelse flickor i ma åk 2,3 och % 100 % och 95 % Måluppfyllese pojkar i ma åk2,3 och 5 90 % 89 % och 87 % Måluppfyllelse i engelska åk 5 94 % Måluppfyllelse flickor i engelska åk 5 95 % Måluppfyllese pojkar i engelska åk 5 93 % Resultat ämne Åk 2 Åk 3 Åk5 svenska 97 % 98 % 88 % matematik 69 % 93 % 75 % engelska 90 % Resultat Ämne Åk2 Åk3 Åk5 svenska 94 % 92 % 91 % matematik 94 % 94 % 91 % engelska 94 %

7 7 (12) Analys kunskapsresultat jmfr med Jämfört med Har vi förbättrat resultaten i matematik för alla årskurser för , väsentligt för åk 5. I svenska har vi lite lägre resultat dock ej i åk 5. Vi har förbättrat resultatet i alla tre ämnen för åk 5 Jämför vi pojkar flickor är resultatet lägre för pojkar än för flickor både och i alla tre ämnen. För hade vi färre elever i åk 5 då slår procentsatsen mer. Trenden är ju positiv men de stora skillnaderna i resultatet kan bero på elevsammansättningen. Vi behöver fördjupa analysen hur vi lyckas med de barn som har särskilt stöd. Hur ser antalet åtgärdsprogram ut i de olika årskurserna/ ämnena/ under de båda åren? Ser vi någon förbättring i arbetet med de barn som behöver särskilt stöd? Detta måste vi titta närmare på. Analys kunskapsresultat Avvikelsen i procent blir ganska stor då underlaget är litet. Totalt antal elever och fördelning pojkar flickor ser ut så här Åk 2 totalt 34 elever 13 flickor och 21 pojkar Åk 3 totalt 35 elever 16 flickor och 19 pojkar Åk 5 totalt 35 elever 20 flickor och 15 pojkar Vår utmaning är att öka vår måluppfyllelse vi bör ligga över 95 %, helst 100 % i alla ämnen. Resultaten ökar inte över åren alltså det är högre resultat i åk 2,3 än i åk 5. Detta kan naturligtvis bero på elevgruppens sammansättning men resultatet borde vara högre. Vi når inte riktigt ända fram hela vägen, vad beror detta på? Vi har under året sett över behörigheten så att de lärare som undervisar i sv, ma och engelska är behöriga. Utmanar vi våra barn tillräckligt i de högre åldrarna? Jämfört med har vi dock förbättrat i åk 5 väsentligt, detta kan ju också bero på elevsammansättningen Analys pojkar/ flickor Flickor lyckas bättre i kunskapsresultaten än pojkar i alla ämnen och årskurser Svenska: Pojkar har lägre resultat i åk 5, märkbart80 % åk 5 mot 89% åk 3 och 95 % åk 2. Möjligtvis kan det bero på att nuvarande åk 5 inte varit med i vårt projekt i ASL från början. Matematik. Här sjunker också pojkarnas resultat i åk 5 jämfört med åk 2 och 3 Även i engelska sjunker resultatet i de högre åldrarna, avikelsen är mindre. En fråga att ställa oss: Hur utmanar vi pojkarna i sitt lärande? Tappar de lusten för sitt lärande?.

8 8 (12) Resultat nöjdhet, trygghet och trivsel. GR enkäten Resultat. NKI: Trygghet och trivsel 95 för arbetslag F-3 och 96 för arbetslag 4-5 Delaktighet och inflytande 94 för F-3 och 89 för 4-5 Skolmiljö 78 för F-3 och 79 för 4-5 Kunskap och lärande 98 för F-3 och 96 för 4-5 Bemötande 91 för F-3 och 97 för 4-5 Fritidshem 81 för F-3 och 81 för 4-5 Helhetsintryck 84 för F-3 och 65 för 4-5 Trygghet och trivsel har ökat från föregående år för båda arbetslagen medan inflytande och delaktighet har minskat något. För trygghet och trivsel har pojkarna något lägre siffror. För delaktighet och inflytande har flickorna högre värden än pojkarna i F-2 medan det motsatta i 4-5. Kunskap och lärande. Här ligger de högsta värdena. Flickorna har något högre värden än pojkarna i de yngre åldrarna, denna skillnad blir något större i de högre åldrarna. Bemötande. Här har flickorna högre värden än pojkarna, skillnaden är störst för de yngsta barnen Helhetsintrycket jämfört med 2012 har minskat något för arbetslag F-3 och ligger på samma för 4-5 arbetslaget. Värdet är markant lägre båda åren för de äldre barnen. Skolmiljö: Det är låga siffror för skolmiljö och fritidshemmen. På fritidshemmet är det lägre siffror för 2-3 fritidshemmet än F-1 fritidshemmen. Arbetsro får lägre värden rakt över i alla åldrar och toaletterna drar markant ner värdet. Fritidshem: Vi har lägre index för 2-3 fritidshemmet, Villekulla 79 mot 83 för F-1 fritidshemmen Junibacken och Sunnanäng.. Flickorna på Junibacken och Sunnanäng trivs bättre än flickorna på Villekulla. Jämför vi med Lerums kommun ligger vi lite högre i våra värden på Junibacken och Sunnanäng. Villekulla har lägre värden än snittet för Lerum ( 79 jmfr 87). Det är framför allt parametern för lugn och ro som är lägre på Villekulla än på Junibacken och Sunnanäng 47 jmfr med 87. Värdet för delaktighet är relativt lågt för alla våra fritidshem 60.

9 9 (12) Analys. Vi har under året medvetet arbetat med att skapa ökad trygghet i bla. omklädningsrummen där otryggheten varit stor. Detta har givit resultat vilket vi ser i enkäterna. Pojkarna trivs lite sämre även om skillnaden är liten, speciellt de yngre barnen, varför? Kopplar vi detta till bemötande ser vi samma mönster pojkarna i de yngre åldrarna har lägre värden. Kan detta hänga ihop? Helhetsintrycket, värden är lägre för de äldre barnen. Vi ser att skolmiljö och fritidshemmen drar ner resultatet under 80. På fritidshemmen har vi stora barngrupper och små lokaler. På Villekulla har vi små lokaler och många barn där ser vi tydligt att barnen saknar plats där de kan få lugn och ro. Örebroenkäten åk 4-5 Områden vi behöver arbeta med är bemötande och arbetsro. Flickor upplever mer verbala trakasserier och pojkar mer fysiska trakasserier mellan varandra. Arbetsro får ett lågt värde. Personaltäthet Lärartätheten är 13,8 elever/lärare, det är en ökning från både ,5 och ,3 elever/lärare. Andel behöriga lärare är 94 % samma som för 2012 Synpunkter och klagomål. Vi har under läsårets första del haft många synpunkter från föräldrar på vår idrottsundervisning. Efter förändrade förutsättningar, bl.a schemaförändringar och vissa insatser förbättrades situationen och dessa synpunkter avtog under våren. Vid förändring av klasserna inför åk 4 uppstod en intensiv föräldrareaktion trots information om denna förändring. Reaktionen var mycket stark och personalen mådde dåligt Område för särskild uppföljning: fritidshemmet Ur LGR 11 kap 2.2 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - Kan lösa och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt För att nå detta målet har vi tex fritidsråd på fritidshemmet. Eleverna tar upp ett problem som man har och tillsammans försöker barnen under pedagogens ledning hitta en lösning på problemet. Pedagogen ställer öppna frågor så att

10 10 (12) eleverna kommer med egna lösningar. Vi konflikthantering har vi en konflikthanteringsmodell där vi ställer öppna frågor. Eleverna får först berätta vad som hänt och sedan ställer vi frågan kunde du gjort på ett annorlunda sätt? Då kommer barnen ofta med kreativa förslag på hur de skulle kunna ha agerat. Vi ser att barnen redan vid tidig ålder är duktiga på detta, problemet är att situationen uppstår oftast i leken spontant och då är det svårt att stoppa dem. Vi behöver fortsätta att arbeta på detta sätt och även träna barnen i olika situationer tex vi arbetar med dilemmafrågor utifrån olika problemsituationer. Detta arbete pågår under skoldagen inte enbart på fritidstid. : 3. Strategisk del Utifrån våra resultat och analyser kommer vi under läsåret att arbeta med följande utvecklingsområden. 1. Trygghetsarbete, bemötande och arbetsro. 2. Ökad måluppfyllelse generellt. Matematik speciellt differens mellan pojkar flickor. 3. Delaktighet och inflytande 4. Bedömning för lärande. 5. Entreprenöriellt lärande. Fortsatt utveckling av entreprenöriellt lärande 6. Enhetens Visionsarbete Vi är och lär för framtiden. 7. Fritidshemmen, utveckla fritidshemmens verksamhet med bla utomhuspedagogik Planerade åtgärder för förbättrat resultat 1. Trygghetsarbete.I vår årliga plan kommer fokus att ligga på bemötande och arbetsro. Se åtgärder i vår årliga plan Ökad måluppfyllelse. Vi följer upp resultaten bättre, fokus på resultaten för barn med särskilt stöd åtgärdsprogram. Ökat samarbete mellan lärarna i samma årskurs, olika grupperingar inom årskursen för att möta alla barnen utifrån sina förutsättningar. Handledning av specialpedagog. Förändrat arbetssätt för elever med särskilt stöd, inkludering. Införande av digitala lärverktyg Matematik. Alla undervisande lärare i matematik deltar i skolverkets matematiklyftet under läsåret. Vi följer upp pojkarnas resultat noggrannare och diskuterar förändringar i undervisningen.

11 11 (12) 3. Delaktighet och Inflytande. Eleverna görs mer delaktiga i sina IUP: er. Eleverna håller i sina utvecklingssamtal så tidigt som möjligt. Vi samtalar med eleverna om vad delaktighet och inflytande är och lyssnar in deras synpunkter, hur de kan bli mer delaktiga och få mer inflytande under ansvar. 4. Bedömning för lärande. Utveckla bedömningskompetensen för lärarna för att skapa en likvärdig bedömning och utveckla undervisningsformer som bygger på formativ bedömning. Alla lärare går utbildningen i bedömning för lärande. Diskussioner och uppföljning i lärarlagen. Rektor är aktiv i Unikum och följer upp kompetensutvecklingen för lärarna på medarbetarsamtalet. 5. Entreprenöriellt lärande. Fortsatt utveckling av entreprenöriellt lärande, Uppföljning av enkäten som genomförs oktober Visionsarbete. Implementering av vår vision Vi är och lär för framtiden. Arbete i enhetens utvecklingsgrupp och på gemensamma APT träffar. Framtids spaning. 7. Utveckla verksamheten på fritidhemmen. I personalplaneringen försöka rekrytera utbildade fritidspedagoger. Utveckla arbetet med utomhuspedagogik, kompetensutbilda personalen. På fritidshemmet se över hur vi kan skapa aktiviteter som innebär lugn och ro för barnen. Med ovanstående åtgärder ser vi att vi kan förbättra resultaten på vår skola. Detta kräver en engagerad personal och en närvarande rektor som tillsammans kan driva det pedagogiska arbetet framåt. Lerum senaste revidering Margareta Johansson rektor Hulanskolan

12 12 (12)