Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.

Transkript

1 Enhetens namn: EKTORPSRINGEN 2013 Rektor: Anders Eriksson Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen. Qualis skriftliga redovisning (HUR frågor) Grundskola För varje HUR fråga ska ledningen lämna en kortfattad skriftlig redovisning. Redovisningen ska visa hur arbetet bedrivs får att uppnå de olika kriterierna inte att det sker. Saknas metoder lämnas svarsfältet blankt. Siffra inom parantes refererar till stegen i matrisen. Område B Trygghet och trivsel Hur gör ni för att följa upp närvaro/frånvaro? (1) Hur säkerställer ni att verksamheten startar på avtalad tid? (1) Hur arbetar ni med ett främjande och förebyggande arbete när det gäller att förhindra diskriminering och kränkande behandling? (2) Hur säkerställer ni att det råder arbetsro? (2) Hur följer ni upp att vuxna reagerar på regelbrott? (2) Hur säkerställer ni att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt?(3) Hur arbetar ni för att motverka traditionella könsmönster? (4) Vilka förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter? (5) Redovisning Avprickning på närvarolistor har övergått i att registrerar i Dexter, samtal hem till elever som inte är närvarande och ej sjukanmälda, samanställning av frånvaro avläses regelbundet, ElevHälsoTeamet, EHT, följer upp hög frånvaro och kontaktar hemmet. Vid större frånvaro än 10% går ärendet vidare till alla barn i skolan. Personalen är i god tid på arbetsplatsen på morgonen, morgonmötena startar i tid och avslutas 5 minuter innan första lektion, personalen avslutar fikapauser i tid och ringer in eleverna. Samarbetsövningar och samtal om vad kränkningar och diskrimineringar är, personalen reagerar direkt på alla former av kränkningar och diskrimineringar nolltolerans, elevstödjare i varje hus som gör trygghetsvandringar med eleverna, minst två rastvärdar ute på varje rast, föräldrakontakt, kränkningsblanketter till skolledningen, samtal med rektor, åtgärdstrappan. Ständiga diskussioner och reflektioner, hur lär man sig bäst? vad är arbetsro? klassen skriver egna regler, delaktighet, husets regler skrivs också av och godkänns av eleverna, stående punkt på klassråd och elevråd, handledning vid lek. All personal arbetar efter likabehandlingsplanen, rapporter om kränkande behandling skrivs och skickas till skolledningen, elevvårdande samtal på husmöten, klasskonferens en gång per läsår, skolledningen regelbundet ute i klasserna. Elevenkäter för skola och fritidshem, elevvårdande samtal på husmöten, klasskonferenser en gång per läsår, föräldraenkäter, alla följer likabehandlingsplanen, personalen kan elevernas namn, skolledningen är regelbundet ute i klasserna. Alla provar på samma lekar, rastaktiviteter och uppgifter i varje ämne, personalen uppmärksammar alla elever, talutrymmet i klasserna fördelas demokratiskt. Elevstödjare, trygghetsvandringar, minst två rastvärdar på varje rast, aktiviteter på rasterna, lekredskap på rasterna, kontakt med hemmet, kontakt med skolledningen, skriva kränkandebehandling blanketter, storsamlingar, skoldans, friluftsdagar, skolledningen regelbundet ute i klasserna.

2 Hur bedrivs arbetet med en gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet? (6) Beskriv hur ni bedriver ett systematiskt förbättringsarbete när det gäller trygghet, trivsel och likabehandling med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet? (7) Gemensamma regler för hela skolan där elevrådet är delaktiga, regler i varje hus och klass där eleverna är delaktiga, normer och regler tas upp så fort något händer. Elevstödjarna går trygghetsvandringar med eleverna vid varje terminens start, elevenkäter görs och följs upp på skola, fritidshem och F klass, likabehandlingsplanen revideras varje läsår, elevstödjarna läser vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbing och gör utvärderingar av verksamheten i slutet av varje termin. Eleverna ska vara delaktiga i så många beslut som möjligt efter mognad och ålder tex i klassråd, husråd, elevråd och undervisning. Rektors första bedömning av enhetens styrkor och förbättringsområden: Styrkor: - En stark organisation med elevstödjare i varje hus som träffas regelbundet en gång varje månad. De gör trygghetsvandringar och elevenkäter för att se till att kvalitén och tryggheten hela tiden ökar. - Rastvärdar, minst två, på varje rast och i varje hus. - Fritidspedagoger och förskollärare i varje hus som ser till att rastaktiviteter finns och medverkar till att det är hög personaltäthet i klasserna för de yngre åldrarna. - Eleverna i klassråd, husråd och elevråd är delaktiga i formulerandet av de regler som finns på skolan. De revideras varje år vid skolstart. - Vi har en pedagogisk elevsamordnare på 50% som har överblick över alla elever med särskilda behov. - Vi har en kurator på 30%. - Vi har skolsköterska som arbetar 20 timmar/vecka dvs 50%. - En likabehandlingsplan som revideras varje år. - Ett ElevHälsoTeam, EHT, med rektor, pedagogisk elevsamordnare, kurator och skolsköterska som träffas en gång per vecka och kartlägger och diskuterar elever. - Rutiner att vid kränkningar kontakta vårdnadshavare, skriva händelserapporter (kränkande behandlingsrapporter) samt ta kontakt med skolledningen. - Statistik förs över närvaro/frånvaro som kontrolleras av EHT och där åtgärder vidtas när hög ogiltig frånvaro uppmärksammas. - Storsamlingar, skoldanser, friidrotts dagar, Ektorpsringenspring mm Dvs. gemensamma aktiviteter på skolan. - En skolledning som regelbundet är ute i verksamheten och klasserna. Förbättringsområden: - Att skapa bättre arbetsro i klassrummen Att göra eleverna mer delaktiga i beslut som rör dem. - Att skriva in frånvaro/närvaro digitalt i tex dexter. - Att arbeta för att skolan renoveras och att vi får bättre inomhusmiljö och utomhusmiljö -

3 Område A Kunskaper och färdigheter Vilka rutiner och metoder finns för att utreda elevernas behov av stöd? (1) Hur säkerställer ni att varierade metoder används för att mäta kunskaper och färdigheter? (2) Beskriv hur skolans elevhälsa förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen. (2) Beskriv hur ni samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ, gruppoch skolnivå som underlag för förbättringar? (3) Hur arbetar ni med att stimulera, handleda och ge stöd till elever med svårigheter? (3) Hur följer ni upp att kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans förutsättningar och jämförbara skolor och hur följer ni upp resultaten över tid?(4 o 6) Vilka metoder och kriterier har ni för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter utifrån de nationella styrdokumenten? (4) Redovisning Klasskonferenser en gång per termin, nationella prov, tester som mäter språkliga nivåer, Bornholmsmodellen, screening, läskedjor, speciallärare i varje hus, pedagogisk kartläggning, åtgärdsprogram, ElevHälsoTeamet (EHT), ElevKonferenser (EK), orienteringssamtal, utredningar, Delegerat ansvar till en pedagogisk elevsamordnare som har till uppgift att ha kontroll över elever med särskilda behov på skolan, utveckling av formativ bedömning, speciallärarträffar en gång per månad som diskuterar och bestämmer vilka tester som ska göras. Specialpedagog inom språk och tal och logoped. Kunskapskraven följs ur Lgr 11, LPP skrivs och arbetsområden gemensamma för skolan finns för varje ämne och årskurs med centralt innehåll och kunskapskrav. All personal är med och rättar de nationella proven, uttalat att all kompetenser måste mätas, inte enbart skriftliga prov som avgör bedömningen utan också redovisningar, samtal, praktiska moment, diskussioner, grupparbeten inlämningsuppgifter. Elevledda utvecklingssamtal och IUP samtal. SoL och dess metoder. Ett ElevHälsoTeam, EHT, med Rektor, pedagogisk elevsamordnare, kurator och skolsköterska träffas en gång i veckan. De diskuterar och följer upp elever med särskilda behov vid elevkonferenser med föräldrar, sociala och pedagogiska kartläggningar skrivs vid behov. Skriftliga omdömen skrivs av pedagogerna. Tester i åk 2, 3 och 6. läskedjor i åk 2, nationella prov i sv och matte i åk. 3 och i sv, eng, matte, SO och NO i åk 6, speciallärarna väljer ut vissa tester och bedömer och utvärderar dem, förändrar arbetssätt, utbildar personalen i läsinlärning, textsamtal, språkutvecklande arbetssätt och beslutar om stöd och åtgärdsprogram. Speciallärare i varje hus totalt 2,5 tjänst på 240 elever samt SvA på 0,6 tjänst. Möjlighet till en liten grupp i ett av husen som är till för hela skolan. Pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram görs för de elever som behöver det. Tillgång till alternativa verktyg, 1 tjänst talpedagog, 0,25 tjänst logoped och pedagogisk elevstödjare 0,5 tjänst, Kurator 0,3 tjänst och skolsköterska 0,4 tjänst. Sammanställning i dexter av resultaten i åk. 2, 3 och 6. Alla klasser och årskurser redovisar uppnåendemåls statistiken i alla ämne som sammanställs av rektor. Diskussioner bland rektorerna i verksamhetsgruppen. Redovisning av resultaten för alla pedagoger och diskussion och analys hur resultaten kan förbättras. Lärarna rättar inte sina egna elever. Skolan har arbetsområden för varje ämne och årskurs där det centrala innehållet och kunskapskraven styr.

4 Beskriv hur lärare och skolledning följer upp att eleverna inhämtar fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet i sitt lärande? (5) Beskriv hur olika perspektiv på hållbar utveckling präglar skolans verksamhet och undervisning. (5) Vi följer de nationella styrdokumenten och dess kunskapskrav. Kunskapskraven finns med i varje pedagogisk planering, Redovisning av resultaten på de nationella proven för alla pedagoger och diskussion och analys hur resultaten kan förbättras. Återvinningskärl i varje hus, ansökan om att bli en grön skola för läsåret 2013/2014. Skräp plockar dag, stadieövergripande läromedel som återanvänds, återhållsam kopiering Hur utvecklar ni en likvärdig bedömning av kunskaper och förmågor utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet? (7) Vi följer de nationella styrdokumenten och dess kunskapskrav. Kunskapskraven finns med i varje pedagogisk planering, Skolan har arbetsområden för varje ämne och årskurs där det centrala innehållet och kunskapskraven styr. Vi har fokus på den formativa bedömningen Rektors första bedömning av enhetens styrkor och förbättringsområden: Styrkor: - För varje årskurs är det centrala innehållet och kunskapskraven utvalda - All personal har gått SoL kursen. - All lärarpersonal är med och rättar de nationella proven. - Vi har speciallärare i varje hus. - Vi har SvA lärare i ett hus. - Uppföljning av kunskapsnivån i sv, ma åk 2 och 3 och sv, ma, eng, SO och NO i åk 6. - Pedagogisk elevsamordnare 50% som samanställer och kartlägger alla elever med särskilda behov. - ElevHälsoTeam, EHT, med rektor, pedagogisk elevsamordnare, kurator och skolsyster. - Ny fräscha läromedel. - Alternativa verktyg som Ipads och datorer samt alfasmart, daisyspelare, epson smartboard och Tv apparater i varje klassrum. - Ett fungerande läsboksbibliotek med modern litteratur och tillhörande arbetsuppgifter. - Liten grupp för elever med särskilda behov - Gemensam planeringstid för frita personal

5 - Gemensamma aktiviteter som skapar gemenskap, trygghet och samhörighet tex. Skoljogg, skoldans, storsamlingar, friluftsdagar, östgötaresan, lägerskola och utmaningar. - Fritidspedagoger och förskollärare medverkar till att pedagogtätheten är hög i åk Förbättringsområden: - Måluppfyllelsen måste bli högre. - Alternativa verktyg, datorer till eleverna i åk Epson smartboards eller liknande till varje klassrum. - Den inre miljön husen är i mycket stort behov av renovering. - Den yttre miljön skolgårdarna måste bli mer funktionella - Att ansöka till grön skola 2013/ SvA lärare i fler hus - Gemensam planering klasslärare och speciallärare - Utveckling av samarbetet skola F klass Utvecklingsområden från medarbetarenkäten - Möjligheten att prioritera mellan arbetsuppgifter och att minska antalet arbetsuppgifter för personalen så att de kan prioritera.