Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Transkript

1

2 Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande Amanda Lennartsson, Skyddsombud På Fria Läroverken i Karlstad ska alla känna sig trygga och respekterade. Vår människosyn präglas av övertygelsen om att alla människor har lika värde. Vi tillåter därför inte någon form av diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller annan kränkande behandling och vi låter vår människosyn genomsyra verksamheten genom att ständigt vara i dialog med varandra kring dessa frågor. Eleverna har medverkat i framtagandet genom klassråd på studiepass. Planen är även framtagen och granskad i samråd med skolans elevråd. Frågor kring likabehandling och diskriminering tas upp till diskussion under enskilda samtal med elever och vårdnadshavare. Vi informerar om och diskuterar planen under föräldramöten. Likabehandlingsplanen har arbetats fram genom en särskild grupp där skolledning, elevhälsa och personal varit representerade. Gruppens förslag har därefter gåtts igenom i personalgrupperna som lämnat synpunkter. Planen gås igenom på en arbetsplatsträff (APT) i början av läsåret. Planen finns anslagen i förkortad version i varje klassrum, i nedladdningsbar version på skolans hemsida samt i informationshäfte som utdelas till elever och vårdnadshavare i samband med skolstart.

3 Utifrån resultaten på elevenkäter som genomförts under året har föregående plan diskuterats och utvärderats av skolans elevhälsa, skolans ledningsgrupp samt elevråd. Skolans elevhälsa som består av rektor, biträdande rektorer, specialpedagog, skolsköterska samt kurator. I skolans ledningsgrupp ingår rektorer och arbetslagsledare från skolans fem arbetslag. Skolans elevråd består av elever från de olika programmen. Målen från föregående år var att: Alla elever oavsett funktionshinder ska känna tillhörighet till sin klass och skolan som helhet. Alla elever och medarbetare i verksamheten ska känna sig trygga samt våga och tillåtas att var sig själva oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Att stärka trivsel och trygghet på skolan kring toaletter, uppehållsrum och i sociala medier. Resultat: resultaten från våra olika enkäter visar att vi har en hög trygghet och trivsel på skolan. Vi har emellertid kartlagt några områden som vi behöver fortsätta arbetet kring (se Kartläggning) Utvärdering och uppföljning sker en gång per läsår. Arbetslagen och elevrådet får under några veckor i uppdrag att tillsammans läsa, diskutera och revidera planen som använts under året. Rektor kallar till ett ledningsgruppsmöte där personal och representanter ur elevrådet tillsammans färdigställer årets plan. Detta arbete ska initieras av biträdande rektorer i början av maj för att nästa läsårs plan ska kunna färdigställas till skolstarten i augusti. Rektor Magnus Alehed

4 Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla elever ska oavsett funktionsförmåga känna tillhörighet till sin klass och skolan som helhet. Lärare ska i klassrummet ge det extrastöd som elev med funktionsnedsättning kan behöva eventuellt med handledning från specialpedagog eller skolsköterska. När information om elevs funktionsnedsättning når skolan ska relevant information efter samråd med elev och vårdnadshavare informeras vidare till mentor och berörda lärare. Elevens behov utreds och eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram. Biträdande rektor och elevhälsan i samarbete med mentorer. Arbetet påbörjas i samband med elevens skolstart och fortsätter under studietiden. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever och alla medarbetare i verksamheten ska känna sig trygga samt våga och tillåtas att vara sig själva oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Ingen i verksamheten får utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla elever och alla medarbetare ska känna till att det finns rutiner och likabehandlingsplan gällande utredning av misstänkt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Elever och personal ska ha kännedom om skolans människosyn och värdegrund som bygger på att alla människor har lika värde. Elever ska känna till vart de ska vända sig om de själva känner sig kränkta eller ser någon annan bli det.

5 Personal informeras och diskuterar inför varje läsår årets likabehandlingsplan och i samband med det skolans värdegrund gällande människosyn. Elever delges vid läsårsstart skolans värdegrund samt informeras om likabehandlingsplanen och de åtgärder som vidtas vid misstanke/upptäckt av kränkning. I klassrummen anslås information om vart elever vänder sig om de själva känner sig kränkta eller upplever att någon annan blir det. Elevhälsan ska presentera sig i början av läsåret för de nya eleverna. Rektor Magnus Alehed Genomförs vid varje läsårsstart

6 För att undersöka och kartlägga elevernas uppfattning av trygghet på skolan har skolan genomfört en trygghetsenkät som eleverna besvarat anonymt. Förutom denna enkät utgår vi även från två övergripande elevenkäter som eleverna besvarat under våren. Den ena av dessa två enkäter genomförde JB som en del av sitt kvalitetsarbete JBQ och den andra ingick i Karlstads kommuns egna enkätundersökning. Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Trygghetsenkäten togs fram i samarbete med skolans elevråd. Kommunens enkätundersökning och JBQ's undersökning är undersökningar som tagits fram externt. Trygghetsenkäten togs fram av skolans rektorsgrupp och elevhälsa. Kommunens enkätundersökning och JBQ's undersökning är undersökningar som tagits fram externt. Resultat av enkätundersökningarna: Trygghetsenkäten efterfrågar om eleverna känner sig otrygga på specifika platser i och kring skolan. Av 182 svar från elever i årskurs 1 och 2, visade generellt att eleverna känner sig mycket trygga på vår skola. I årskurs 1 svarade 105 elever: 4 elever att de upplever otrygghet i sociala medier. 4 svarar att de känner otrygghet i skolans matsal. 3 elever upplever otrygghet i klassrum. 2 elever upplever otrygghet i uppehållsytor. 4 känner trivs inte med klasskamraterna. 3 känner trivs inte med lärare. 3 känner trivs inte med övrig personal. I årskurs 2 svarade 77 elever: 4 elever känner otrygghet i sociala medier. 2 elever känner otrygghet vid toaletterna. 1 elev känner otrygghet vid matsalen. 1 elev känner otrygghet i uppehållsytorna. 1 elev känner otrygghet i korridorerna. 3 elever trivs inte med klasskamraterna. 1 elev trivs inte med övrig personal.

7 Resultatet från kommunens elevenkät visade att (på en skala 1-5): Jag känner mig trygg i skolan: 4,6 (4,8) Det är arbetsro på lektionerna: 3,4 (3,7) Jag tycker det är roligt att gå på skolan: 3,7 (3,7) Det råder en positiv stämning på min skola: 4,2 (4,5) Det är trevliga lokaler på skolan: 4,1 (4,3) Pojkar och flickor har lika villkor i skolan: 4,3 (4,6) Tillgängligheten till elevhälsa är god på min skola: 4,2 (4,5) Jag blir bra bemött på min skola: 4,4 (4,7) JBQ's elevenkät visade följande resultat från (skala 1-6). År Frågeområden På vår skola visar vi varandra respekt och uppträder schysst mot alla 4,58 4,60 4,68 Jag har skolkamrater som bryr sig om mig 5,07 5,02 5,02 Jag har möjlighet att få arbetsro i skolan 3,99 4,14 4,39 Jag vågar framföra mina åsikter i skolan 4,61 4,81 4,85 Jag trivs och känner mig trygg i skolan 5,04 4,98 5,05 Jag vet vilka ordningsregler som gäller i skolan* 5,1 Medel av Trygghet 4,65 4,71 4,84 I årets elevenkät har nya frågor och ny skala använts, vilket gör det svårt att direkt jämföra siffror med föregående år. Här är de frågeområden som gäller trygghet på skolan: Jag vet vilka ordningsregler som gäller på skolan: 4,17 Jag vågar framföra mina åsikter: 4,96 (skala 1-6) (2012: 4,85) Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan: 4,62 (skala 1-6) (2012: 4,39) Jag känner mig trygg i skolan: 4,52 På min skola bryr sig eleverna om varandra: 3,82 De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt: 4,19 Resultaten visar att eleverna till stor del känner trygghet och trivsel på vår skola. Vi ser dock några specifika områden där vi kan förbättra resultatet. Det är miljön kring och i uppehållsrummen, toaletterna och i de sociala medierna.

8 Trygghet och trivsel Vi vill att eleverna skall känna sig trygga och trivas i skolans alla miljöer. Kartläggningen visar att vi ytterligare kan förbättra miljöerna kring toaletter och matsal. Vi undersöker möjligheten att spela lugn bakgrundsmusik i uppehållsrum och utanför toaletterna. Vi ser över alla lås på toaletterna. I trygghetsenkäten framkom att några elever känner otrygghet vid toaletterna och genom musik tror vi att det ska kännas mer tryggt att och ostört. Låsen ses över regelbundet för att öka tryggheten på toaletten. Eftersom det framkommit att några elever känner otrygghet i matsalen behöver lunchschemat för våra klasser ses över och justeras. Rektor Magnus Alehed Hösten 2013 Trygghet och trivsel Vi vill att våra elever ska känna trygghet och gemenskap i klasserna och på sociala medier. Genomföra temadagar där vi informerar och diskuterar beteende i sociala medier. Vi kontaktar organisationen Friends för att hitta ett lämpligt upplägg för vår skola som innefattar sociala medier och klassgemenskap. Vår trygghetsenkät visar att de flesta elever känner sig trygga på skolan, men då vi konstaterar att några få elever känner otrygghet på sociala medier och i klassrummet känns åtgärden befogad. Användningen av sociala medier har ökat de senaste åren och det känns viktigt att både personal och elever förstår effekten av ett oansvarigt användande. EHT

9 Hösten 2013 Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. All personal på skolan ska visa lyhördhet och vara observanta på elevernas beteenden i klassrummet och på rasterna kring sådant som kan vara indikationer på mobbning eller kränkande behandling. - Mentor har veckovisa schemalagda pass med sina elever. De har dessutom fyra utvecklingssamtal med sina mentorselever. Där lyfter mentor alltid frågan om hur eleven trivs i skolan och om eleven upplever någon form av kränkning av elever eller personal. - Varje år görs flera elevenkäter där elever har möjlighet att uttrycka sina åsikter och erfarenheter gällande trygghet och trivsel. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Skolans samtliga mentorer, elevhälsoteamet (rektor, biträdande rektorer, kurator, skolsköterska, specialpedagog) samt övrig personal i form av administratörer, SYV och skolmorfar. För att utreda och åtgärda kränkningar har vi utarbetat följande rutiner: Vid misstanke om att en elev kränkts informeras mentor till den kränkta eleven skyndsamt. Mentor samtalar med berörda elev och dokumenterar deras versioner i bifogad dokumentationsblankett och informerar rektor. Respektive mentor informerar vårdnadshavare, om eleverna är under 18 år. Detta gäller både drabbade elever och den/de som utfört kränkningen. Mentor följer upp ärendet bestämmer tillsammans med rektorer eller elevhälsa åtgärder. Mentor ska om den kränkte eleven vill, arrangera ett möte med de elever som eleven känner sig kränkt av. Detta möte ska ske tillsammans med berörda mentorer och vårdnadshavare om så önskas. Mentor ska, om kränkningarna inte upphör, ta upp ärendet med elevhälsan där rektor och kurator ska göras delaktiga. Då fattas beslut om vidare åtgärder, till exempel polisanmälan. Mentor ansvarar, tillsammans med berörda mentorer, för uppföljning och rapportering till elevhälsan. Uppföljningen dokumenteras i bifogad dokumentationsblankett. Mentor till den/de som kränkt annan elev: Samtalar med denna/dessa och dokumenterar samtalet. Samtalar med vårdnadshavare om eleven/erna är under 18. Även detta dokumenteras. Följer upp ärendet tillsammans med mentor för den kränkta eleven. Ansvarar tillsammans med berörda elever för uppföljning och rapportering till elevhälsan.

10 Så snart ansvarig rektor fått kännedom om att personal på skolan kränkt elev eller att det kan ha inträffat ska rektor skyndsamt utreda uppgifterna. Samtalar med berörd elev. Samtalar med berörd personal Samtalar med eventuell tredje person. Underrättar vårdnadshavare till eleven. Eleven erbjuds stöd, eventuellt upprättas ett åtgärdsprogram. Disciplinåtgärd mot den kränkande personalen övervägs. Eventuellt kontaktas de sociala myndigheterna för samråd och eventuellt en anmälan. Mentor till den kränkta eleven har samtal med denne under första veckan. Är inte eleven i skolan ska mentor ringa och fråga hur eleven mår. Därefter träffas mentor och elev en gång i veckan för ett samtal kring detta. Viktigt att de sätter sig ner i ett formellt samtal. Detta fortgår tills dess att eleven önskar avsluta. Mentor till den kränkande eleven hålls informerad. En lärare, mentor eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektor är skyldig att anmäla vidare till huvudman. Händelsen dokumenteras av berörd personal på "Blankett för anmälan om kränkande behandling". Se bifogad blankett. I denna dokumentation ska det tydligt framgå vilken form av kränkande behandling och vilken diskrimineringsgrund det handlar om. Det ska finnas en beskrivning av händelsen, vem som är uppgiftslämnare samt vilka åtgärder som vidtagits av rektor och huvudman. När elev kränkts av annan elev är det mentors ansvar att följa de fastslagna rutinerna samt dokumentera detta. När det handlar om personal som kränkt elev är det rektor som ansvarar.