Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor

2 Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4 Ansvariga för planen... 4 Elevernas delaktighet... 4 Föräldrarnas delaktighet... 4 Medarbetarnas delaktighet... 4 Förankring av planen... 4 Utvärdering... 5 Utvärdering av läsårets plan... 5 Delaktighet i utvärderingen av läsårets plan... 5 Resultat av utvärderingen av läsårets plan... 5 Arbetet med att främja lika rättigheter... 5 Elevers rätt till stöd... 5 Värdegrundsarbete... 6 Kartläggning av risker... 6 Kartläggningsmetoder... 7 Områden som berörs i kartläggningen... 8 Resultat och analys... 8 Förebyggande arbete... 8 Trivsel i matsalen... 8 Områden som berörs av åtgärden... 8 Mål och uppföljning... 9 Åtgärd... 9 Motivera åtgärd... 9 Ansvarig... 9 Trygghet i skolmiljön... 9 Områden som berörs av åtgärden... 9 Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig

3 Fadderverksamhet Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Rutiner för akuta situationer Rutiner för utredning och dokumentation Utredning Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen Läraren eller annan personal Den/de som kränkt Vårdnadshavare Åtgärder Vid mindre grova kränkningar Vid grova brott Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personer som elever och föräldrar kan vända sig till Viktiga länkar

4 Grunduppgifter Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Hökåsenskolan med tillhörande fritidshem Verksamhet Förskoleklass År 5 och fritidshem Vår vision Hökåsenskolan skall vara en skola för alla, där elever och personal kan utvecklas i en inspirerande och trygg miljö och där ingen behöver känna sig kränkt eller diskriminerad. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen På Hökåsenskolan arbetar skolans Trygghetsteam med att upprätta och uppdatera planen tillsammans med rektorn. Elevernas delaktighet Planens främjande och förebyggande delar bygger på de resultat skolan får fram i enkäter gjorda gällande trygghet. Eleverna får prata om planen på klassråd och i elevrådet innan den fastställs. Kamratstödjare arbetar kontinuerligt tillsammans med trygghetsteamet i det främjande och förebyggande arbetet. Föräldrarnas delaktighet Målet är att planen tas upp på föräldrarådet innan beslut. I övrigt så presenteras planen vid föräldramöten. Medarbetarnas delaktighet Planen är en del av skolans beslutsorganisation, det innebär att den tas upp i ledningen, EnSam, APT och vidare till beslut. Förankring av planen Planen är en av flera utgångspunkter för Hökåsenskolans värdegrundsarbete och den presenteras för eleverna på klassråd och elevråd, för medarbetare i respektive APT och för vårdnadshavare vid föräldraråd och föräldramöten. Den finns även publicerad på skolans hemsida. 4

5 Utvärdering Utvärdering av läsårets plan Vi startade höstterminen 2015 med två studiedagar på Herrfallet, där all personal var delaktiga. Utgångspunkten i arbetet var TRYGGHET hur ska eleverna känna sig trygga på skolan? Utifrån det som beslutades på Herrfallet, utformade vi årets plan. Årets plan ska utvärderas senast Ansvarig för planens utvärdering är trygghetsteamet och rektor. Delaktighet i utvärderingen av läsårets plan Utvärderingen sker med i trygghetsteamet med samverkan av kamratstödjare och rektor. Resultat av utvärderingen av läsårets plan Årets mål var: Trivsel i matsalen De åtgärder vi har planerat har genomförts med ett positivt resultat. Vi kommer att fortsätta att främja trivsel i matsalen med olika aktiviteter och evenemang med hjälp av kamratstödjarna. Ljudnivån i matsalen kommer fortsättningsvis att prioriteras. Trygghet i skolmiljön De åtgärder vi har planerat har genomförts med ett positivt resultat. Vi kommer att fortsätta att främja trygghet i skolmiljön med olika aktiviteter och evenemang med hjälp av kamratstödjarna, fritidspersonal och övriga rastvärdar. Fadderverksamhet De åtgärder vi har planerat har genomförts med ett positivt resultat. Vi kommer att fortsätta att främja arbetet med fadderverksamheter med olika aktiviteter och evenemang med hjälp av tvärgrupper eller enskilda faddrar. Arbetet med att främja lika rättigheter Som grund har skolan ett demokratiskt arbetssätt i klassrummet där eleverna får komma till tals oberoende man i frågor utgör del av majoritet eller minoritet samt oberoende område som behandlas. Skolan har regelbundna klassråd som behandlar nära frågor för klassen som också väljer representanter till ett antal råd, som exempel elevråd och matråd. Rektor är ordförande för båda dessa råd och agendan innefattar talutrymme för samtliga klasser. Beslut som direkt involverar eleverna har remissomgång i klassrådet, så som skolans regler och upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skolan har ett trygghetsteam som på avsatt tid varje vecka arbetar med främjande aktiviteter avseende diskrimineringsgrunderna. Teamet arbetar även förebyggande med utgångspunkt i utvärderingar om trivsel i skolan med utgångspunkt i diskrimineringslagens grundpunkter. Om någon anser sig diskriminerad eller kränkt så är det varje vuxens ansvar, som tar emot indikationen, att enligt skolans rutin agera, redogöra för vad som hänt och meddela rektor. Trygghetsteamet agerar i sådana fall rådgörande och i vissa fall är de aktiva. Elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar 5

6 får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar, så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa. Värdegrundsarbete Kartläggning av risker Diskriminering och kränkande behandling förekommer inte i vår skola Aktiviteter På varje rast finns vuxna på skolgården. Ett rullande rastvärdsschema upprättas varje termin. Tidpunkt: Varje dag hela läsåret Ansvar: Arbetslag och schemalagda rastvärdar Skolan arbetar aktivt med elevkamratstödjare. Trygghetsteamet träffar elevkamratstödjarna regelbundet och ansvarar för att nya elevkamratstödjare utbildas. Ansvar: Trygghetsteamet Vi strävar efter ett förhållningssätt som innebär att vi kontinuerligt i arbetslagen reflekterar över de normer och värderingar som skolan förmedlar genom sin organisation och undervisning. Ansvar: Arbetslagsledare och rektor Skolan arbetar förebyggande genom föräldraråd/elevråd samt social- och emotionell träning. Ansvar: All personal Vi reflekterar över skolans och den enskilda personalens förhållningssätt och bemötande av kränkta elever. Ansvar: All personal All verksamhet på vår skola genomsyras av ett genusperspektiv Aktiviteter Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett genusperspektiv på skolans organisation och verksamhet. Vi arbetar för att alla tjejer och killar ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Det gör vi genom att beakta könsaspekten i alla beslut och i organiseringen av skolans arbete. Ansvar: Rektor 6

7 Vi arbetar för att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk genom att elever och personal kontinuerligt diskuterar språket som används på skolan. Alla vuxna som arbetar i skolan har en skyldighet att reagera och agera vid nedsättande språkbruk. Ansvar: All personal och elever Målsättningen är att all personal ska få utbildning i hur vi bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. På vår skola har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet Aktiviteter All personal ska regelbundet diskutera gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har betydelse. Ansvar: Rektor och all personal På vår skola har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder Aktiviteter Arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionsnedsättning beaktas. Tidpunkt: Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret Ansvar: Rektor och all personal Vår skola arbetar med att kartlägga och åtgärda fysiska och psykiska hinder för elever att delta på lika villkor i skolans verksamhet. I samarbete med myndigheter och organisationer med specialkunskaper om hur man anpassar den fysiska och psykiska miljön ska vi göra kartläggning av hur vår skola ser ut och fungerar. Ansvar: Rektor, specialpedagog och personalskyddsombud Kartläggningsmetoder Trivselenkäten revideras och anpassas efter PN-enkäten, så att de liknar varandra. Varje ansvarig pedagog fyller i enkäterna tillsammans med eleverna. En sammanställning av trivselenkäten görs av Annie. En ritning över skolan upprättas och alla klasser går en trygghetsvandring tillsammans med en pedagog. Man kryssar i eventuella otrygga platser. En sammanställning av trygghetsvandringarna görs av rektorn. Sammanställningarna ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. 7

8 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Personal på Hökåsenskolan deltar vid framtagandet av trivselenkäten. Alla elever går en trygghetsvandring på skolgården och identifierar platser där det finns risk att vuxna inte har uppsikt eller att platsen upplevs otrygg. Resultat och analys Enkäten visar att många elever upplever matsalssituationen stökig. Trygghetsvandringen visar att vissa platser på skolgården upplevs otrygga. Förebyggande arbete Åtgärderna för trivsel i matsalen är något vi fortfarande jobbar med. Initialt så planeras vissa aktiviteter där kamratstödjarna kommer att finnas närvarande i matsalen. Matsalen upplevs som högljudd och trång. I matledet förekommer ofta trängsel och diskussioner då barnen ska ta mat eller hämta mera mat. Resultatet i enkäten med avseende på skolmiljön och tryggheten har medfört att vi på ett mer systematiskt sätt analyserar skolmiljön under raster med syftet att hitta elever som känner sig otrygga. Trygghetsteamet planerar tillsammans med kamratstödjarna rastaktiviteter som genomförs en dag i veckan. Fritidspersonalen planerar vid några tillfällen gemensamma aktiviteter som eleverna på frivillig basis kan deltaga i vid vissa raster. Trivsel i matsalen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck 8

9 Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Hökåsenskolan skall ha en matsal att trivas i och alla skall känna att de har lugn och ro under måltiden. Frågan kommer att ställas i enkäten samt att det är en fråga som skall lyftas i så väl klassråd, elevråd och matråd. Åtgärd Skolan fortsätter med fem-minuters-regeln som innebär att man ska vara tyst i matledet när man tar mat innan man får börja prata med de övriga vid bordet. Under advent kommer kamratstödjarna att ha kamratljus, ett per klass, som tänds när klassen äter. Kamratstödjarna kommer att servera tillbehör under jullunchen, och därför öka trivseln i matsalen. Någon form av aktivitet på alla-hjärtans-dag kommer att genomföras av kamratstödjarna. En utbyggnad av matsalen kommer att genomföras och i och med det har vi större möjlighet att påverka matsalsituationen. Motivera åtgärd Ljudnivån är alldeles för hög i matsalen och genom dessa åtgärder får eleverna förhoppningsvis en lugnare matsituation. Ansvarig Alla på skolan Trygghet i skolmiljön Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck 9

10 Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Hela Hökåsenskolans vistelsemiljö skall vara trygg. Alla elever ska känna sig välkomna och trygga när de befinner sig på skolan, både inomhus och utomhus. Åtgärd Fritidspersonalen planerar rastaktiviteter under vissa raster som det frivilligt går att vara delaktig i. Rastvakter rör sig på platser som kartläggningen har visat sig otrygga. Rastvaktschema ses över och revideras. Kamratstödjarna agerar inkluderande på rasterna. Alla klasser genomför en trygghetsvandring tillsammans med en pedagog, där man pratar om otrygga platser, både inomhus och utomhus. Hökåsenskolan har beviljats skolgårdspengar som ska användas till att förbättra trivseln på skolan och utöka möjligheten för pedagogisk undervisning i utomhusmiljön. Motivera åtgärd Enligt trivselenkäten finns det otrygga delar av skolgården, som har visats på trygghetsvandringen. Kamratstödjarna agerar inkluderande på rasterna och med andra aktiviteter. Vi vill att barnen skall känna en trygghet och en tillit till dem. Kamratstödjarna är ett par extra ögon och öron och ser vad som händer på skolan och kan finnas tillgängliga om något händer. Rastvakterna ska cirkulera på skolgården och är medvetna om vilka platser som känns otrygga och som de bör hålla under uppsikt. Fritidspersonalen planerar och utför rastaktiviteter vid några tillfällen som engagerar eleverna till en meningsfull sysselsättning. Detta medför att barnen fångas upp och har möjlighet att delta i gemenskapen. Ansvarig Rastvakter, fritidspersonal och kamratstödjare

11 Fadderverksamhet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Eleverna ska känna sig trygga tillsammans med alla på skolan och känna en gemenskap med övriga elever. Med detta minskar risken för ensamhet och utanförskap. Åtgärd Hela skolan jobbar enhetligt med fadderverksamhet och det startar redan när barnen börjar i förskoleklass och upp till år 5. Barnen får en fadder som är tre år äldre eller indelas i faddergrupper om ca 6-9 barn där alla klasser är involverade. Under läsåret jobbar vi i faddergrupper eller med enskilda faddrar och genomför olika gemensamma aktiviteter tillsammans på skoltid. Motivera åtgärd Eleverna ska känna en gemenskap och en trygghet tillsammans med andra. När man jobbar med grupper eller med sin fadder, minskar risken att barnet är eller känner sig utanför. Ansvarig Alla på skolan

12 Rutiner för akuta situationer Rutiner för utredning och dokumentation Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Om trakasserier eller annan kränkande behandling, upptäcks eller anmäls, ska planens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. I alla ärenden som avser diskriminering eller kränkande behandling skall rektor underrättas. Ett påbörjat ärende hålls öppet och dokumenteras kontinuerligt till det anses avslutat, då det arkiveras i elevmapp. Tidpunkt: Omgående Ansvar: All personal Utredning Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Skolan ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt. Skolans personal ska vara goda lyssnare och inta information, men förhålla sig neutrala. Skolans personal ska inte lova saker som skolan senare inte kan uppfylla. Den som har ansvar för utredningen ska samla in information och aldrig inta en medlarroll. En kränkning är i sig inte en konflikt. Medling görs endast på begäran av den kränkte. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen Läraren eller annan skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar kontakt. Om den utsatte är en annan elev än den som tagit första kontakten ska den utsatte eleven kontaktas. Exempel på aktuella frågor: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever eleven det och vad har eleven för önskemål? Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende, och alltid tala om att ett uppföljningssamtal kommer. Läraren eller annan personal Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen kan kontakta trygghetsteamet som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning till den lärare eller personal som för dokumentation. I samråd med rektor avgörs om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. Den/de som kränkt Om den/de som kränkt går på samma skola ska trygghetsteamet eller den personal som är berörd höra deras version. Är det fler elever som är berörda av det inträffade skall de höras var och en för sig. Den som håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning. Kränkningarna måste omedelbart upphöra. Två anställda bör närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra antecknar. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer. När personal misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Vårdnadshavare Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas. Vårdnadshavare kontaktas när skolan fått in berördas versioner och sett över det som hänt. Vårdnadshavare måste få förtroende för att skolan tar tag i och hanterar situationen på ett professionellt sätt. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, lärare, elever och vårdnadshavare ska ske. 12

13 Vid hedersrelaterade omständigheter ska skolan beakta konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis. Åtgärder Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog mellan pedagogerna och eleverna. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. Vid allvarligare kränkningar utformas åtgärder av trygghetsteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor. Vid mindre grova kränkningar Återkoppling med berörda ska ske inom en vecka och uppföljningssamtal ska hållas senast efter en månad. Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Vid grova brott Polisanmälan enligt skolans anmälningsplikt. Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor alltid överväga hemundervisning för den/de som begått brottet. Representanter för skolan bör alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan. Policy Hökåsenskolan skall vara en skola för alla, där elev och personal kan utvecklas i en inspirerande och trygg miljö och där ingen behöver känna sig kränkt eller diskriminerad. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktschema Trygghetsteam Kamratstödjare Rastaktiviteter Personer som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare Fritidspersonal Skolsyster Trygghetsteam Rektor Övrig personal 13

14 Bilaga 1 Diskrimineringsgrunderna 1. Kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön. 2. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 3. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 4. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. 5. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Könsöverskridande identitet (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ålder (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Barn och elever får i skolan inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. 14

15 Viktiga länkar Skollag 2010:800 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Diskrimineringslag 2008:567 Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fupp%3D0%26m%3D7%26w%3DNATIVE%2528%25 27multi%2Bph%2Bwords%2B%2527%2527Allm%25E4nna%2Br%25E5d%2527%2527%2527%2529%2 6order%3Dnative%2528%2527dateweb%252FDescend%2527%2529 Hjulet för likabehandlingsarbetet erktyg%20-%20utbildning/hjulet.pdf Lika rättigheter i skolan en handledning 15