Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12

Transkript

1 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Boo Gårds skola 2011/12

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy... 3 Lagar och begrepp... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Varningssignaler... 5 Ansvarsfördelning... 6 Kartläggning och nulägesanalys Mål Uppföljning Gör så här om du eller någon annan känner sig kränkt..11 Åtgärder om elev kränker annan elev. 11 Åtgärder om en vuxen kränker elev Åtgärder om en elev kränker vuxen. 12 Åtgärder om personal blir utsatt av annan personal Åtgärder vid upprepande kränkning Bilaga 1 Händelserapport 2

3 Inledning Ett likabehandlingsarbete handlar om att förverkliga intentionerna i FN:s barnkonvention dvs. alla barns lika värde. Alla konventionsstater ska respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i denna konvention. En trygg skoldag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Varje elev vid Boo Gårds skola ska ha likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära under trygga förhållanden. Vårt likabehandlingsarbete är därför av allra största vikt. Vår skolas verksamhet och organisation är utformad på ett sätt som främjar alla elevers lika rättigheter. Barnens bästa kommer alltid i främsta rummet. All personal på Boo Gårds skola ska förebygga och motverka alla former av kränkning och diskriminering. Skolledningen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att alla och elever blir väl behandlade i skolan. För att kunna genomföra detta är det viktigt att alla är delaktiga i likabehandlingsarbetet både föräldrar, elever och den personal som finns på skolan, och att arbetet utvärderas varje år. Vår policy På vår skola ska ingen känna sig trakasserad, diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Alla, såväl elever som personal, ska känna sig trygga och respekterade i skolan. Vi arbetar aktivt för att främja de positiva krafterna kring lika behandling. Vi vill att vår likabehandlingsplan ska fungera som ett verktyg i en levande process så den behöver ständigt vara aktuell och anpassad till de behov som finns i den dagliga verksamheten. Lagar och begrepp Vår plan utgår från två olika lagar, Diskrimineringslagen(2008:567) kapitel 3 och Skollagen (2010:800) kapitel 6, vilka har ett gemensamt syfte nämligen alla elevers lika värde. Rätten till lika behandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och missgynnandet har samband med de sju diskrimineringsgrunderna ovan. Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att en elev missgynnas för att alla behandlas lika genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som kan framstå som neutralt. Trakasserier är uppträdanden som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Både elever och personal kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkningar. Kränkande behandling är uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan t.ex. vara att retas eller att frysa ut någon. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening. En pedagog kan t.ex. tillrättavisa en elev för gruppens bästa utan att det anses som kränkande. 3

4 Främjande och förebyggande arbete Planen mot kränkande behandling förankras med elever, personal och föräldrar varje läsår. Berörd personal har överlämnandesamtal när en elev börjar på skolan. Klasser sätts samman utifrån den information vi har om eleven genom samtal med tidigare skola. Överlämnandekonferenser sker mellan förskoleklass och årskurs 1 samt mellan årskurs 3 och 4. De vuxna skapar och ansvarar för gruppsammansättningar för att ingen ska känna sig utanför. I årskurs 4 görs nya gruppkonstellationer. Vi har i årskurs 1 och 2 skolfritids vilket innebär att eleverna har halvklass större delen av dagen. Allt för att eleverna ska bli sedda. All personal arbetar över åldergränserna på olika sätt. Vi har alltid vuxna, som efter ett visst schema, är ute på rasterna och rör sig bland eleverna. För att synas som personal i verksamheten utomhus använder vi oss av neongula rastvaktsjackor. Alla vuxna äter med barnen i matsalen för att få en lugn matsituation s.k. pedagogisk lunch. All personal arbetar med gruppstärkande och vänskapsövningar för att stärka elevgruppen. All personal på skolan är uppmärksam på vad som händer på skolan utifrån de varningssignaler som finns enligt nedan. I arbetslaget förs en kontinuerlig diskussion om hur klasserna fungerar och om någon elev hamnar utanför. Vid arbetslagsmöten är elevvården en stående punkt. Vi arbetar med faddring på olika sätt för att öka tryggheten för de yngre eleverna, samt för att träna de äldre i bl. a. hänsyn och ansvarstagande. Bl.a. genom samarbetsdagar för hela skolan varje höst. Vi anordnar regelbundet temadagar och friluftsdagar under läsåret för att stärka olika gruppsammansättningar. Vi har regelbunden gemensam morgongymnastik med alla elever för att stärka gemenskapen på skolan. Varje vecka utses två Mombuselever i år 1-3. Det är ett hedersuppdrag och alla elever ska ha haft det under året. Det är också en förberedande träning inför kompisstödjarsystemet i år 4-6. Deras uppgift är att på ett naturligt sätt ha extra uppsikt under rasterna. I slutet av veckan samtalar en vuxen med de två eleverna och skriver en Mombusrapport. I år 4-6 ersätts Mombusarna av kompisstödjare. Två elever från varje klass går en utbildning inför detta uppdrag. Kompisstödjarna träffas regelbundet med representanter från Trygghetsteamet för att rapportera om nuläget i klasserna. Trygghetsteamet träffas regelbundet under läsåret och arbetar systematiskt utifrån en årsklocka. 4

5 Skolans trivselregler och förväntningar diskuteras och förankras med alla elever och all personal. En folder med trivselregler och förväntningar skickas hem till alla elever och föräldrar vid läsårsstart. En trivselenkät genomförs för alla elever varje läsår och följs upp och analyseras av klasslärare och arbetslag. En totalanalys för hela skolan sammanställs och analyseras av skolledningen. Samarbete sker med elevrådet kring skolans trivselregler, trivselenkät och planen för kränkande behandling. Vi arbetar aktivt med förebyggande åtgärder gällande sms och e-mobbing t ex vett och etikett på nätet. På skolan får all personal regelbunden kompetensutveckling kring lika behandling. Varningssignaler Passivitet Om barnet förlorar initiativförmåga och handlingskraft. Den som blir utsatt för mobbning under en längre tid får en låg självkänsla och reagerar ofta med passivitet. Låg självkänsla Förändras barnets sätt att prata och röra sig på? Annorlunda kroppsspråk, tystlåtenhet, att inte våga ta ögonkontakt är tecken på låg självkänsla som kan bero på att barnet är utsatt. Håller sig för sig själv Om barnet går mycket för sig själv i skolan är det ofta ett tecken på att man inte får vara med i gemenskapen. Förändrad personlighet Barnet kan bli tystare och mer tillbakadragen, men också motsatsen. Barnet kanske blir väldigt arg hemma eller reagerar med att bli skolans pajas. Skolk Hög frånvaro i skolan och påhittade studiedagar kan vara ett tecken på motvilja att gå till skolan, kanske beroende på mobbning i eller utanför skolan. Psykosomatiska sjukdomar Barnet klagar på till exempel ont i magen och ont i huvudet för att slippa gå till skolan. Självdestruktivitet Barnet skadar sig själv eller utsätter sig själv för skadliga situationer. Det kan visa sig genom att barnet förstör saker och ritar teckningar med destruktiva motiv. Källa: Friends 5

6 Ansvarsfördelning Skolledningen ansvarar för: Att personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Att planen mot kränkande behandling årligen utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare. Att planera personalens kompetensutveckling för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. Att följa upp resultatet av trivselenkäten. Pedagogen ansvarar för: Att under läsåret förankra planen mot kränkande behandling med elever och föräldrar. Att tillsammans med klassen genom samtal och annat arbete reflektera över normer och värderingar som råder och sträva efter likabehandling. Den personal som får vetskap om eller upptäcker att någon elev blir diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en annan elev har skyldighet att meddela berörd personal eller själv utreda händelsen. Att genomföra trivselenkäten i respektive klass och följa upp klassens resultat tillsammans med eleverna. Elevhälsovården ansvarar för: Skolsköterskan deltar i likabehandlingsarbetet tillsammans med Trygghetsteamet. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i år 4. Trygghetsteamet ansvarar för: Att ta hand om elevärenden som anmäls till Trygghetsteamet. Att ta hand om skolans kamratstödjare. Att kamratstödjare väljs i år 4-6 samt träffas regelbundet tillsammans med vuxna från Trygghetsteamet. Att kamratstödjarna utbildas. Att trivselenkäten vid behov revideras samt genomförs en gång per år. 6

7 Kartläggning och nulägesanalys För att säkerställa att skolan alltid har en aktuell plan, revideras planen enligt nedan modell. Elever, föräldrar och medarbetare är med i processen. November December Trivselenkät för alla elever Januari Analys och uppföljning av trivselenkät Oktober Elever är delaktiga vid framtagande av trivselenkät Februari Föräldrar och elever genomför kundundersökning September Planen förankras med föräldrar Mars Analys av kundundersökning Augusti Planen förankras med medarbetare och elever Maj Trygghetsteamet utvärderar och dokumenterar årets arbete April Skolledning, personal, elever och föräldrar reviderar planen utifrån kartläggning Arbetsprocess I ovan revideringshjul kan ni läsa om vår modell för revidering av planen, som redskap till detta använder vi: Arbetslagens samlade bild Kundundersökning Trivselenkäter Elevintervjuer Klassråd Elevråd Kompisstödjarmöten Föräldraförening 7

8 Kartläggning Skolinspektionen inspekterade skolan under läsåret 2010/11 utifrån elevernas lärande. Regelbundet kartlägger all personal elevernas sociala situation vid arbetslagsmöten. Alla elever svarar på en trivselenkät en gång per år där eleverna bl.a. kan redogöra för de platser där de känner sig otrygga. Vi genomför en kundundersökning varje vårtermin för föräldrar i förskoleklass, årskurs 2 och 5. Elever i årskurs 5 genomför också undersökningen. Elever i årskurs 1-3 skriver en Mombusrapport varje vecka som personalen följer upp. Kamratstödjare skriver anteckningar i en bok som följs upp av Trygghetsteamet. Nulägesanalys Rapporten från Skolinspektionen visade att skolan har ett aktivt värdegrundsarbete med ett väl utvecklat system med Mombus, kamratstödjare och faddrar. Dock uppfyller inte kraven som ställs på skolans plan mot kränkande behandling då det gäller strukturen på planen. Skolans trivselenkät som alla våra elever har gjort december 2010 visar att 99% av eleverna tycker att det är roligt i skolan. 96% av eleverna känner sig trygga på rasterna, 95% trivs i sin klass och 89% anser att det är bra stämning i klassen. Kundundersökningen som gjordes februari 2011 visar att 97% av eleverna i årskurs 5 är trygga i skolan. Motsvarande för föräldrarna är att 90% i årskurs 5, 94% i årskurs 2 och 94% i förskoleklass anser att eleverna är trygga i skolan. 8

9 Mål Analys och utvärdering Aktiviteter När Ansvar All personal ska väl förtrogna med planen mot kränkande behandling på skolan Vi har utifrån Skolinspektionens rapport sett att personalen inte är helt förtrogen med planen mot kränkande behandling. All personal ska läsa skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. I arbetslagen ska personalen arbeta med olika fall. 25 oktober Regelbundet under läsåret. All personal Arbetslagsledare Samtliga elever och vårdnadshavare skall ha god kännedom om vårt arbete med planen mot kränkande behandling på skolan Målet är satt utifrån information kring att eleverna inte har tillräcklig kännedom var de ska vända sig när det tex känner sig kränkta Avsätta ett antal lektioner där man gemensamt går igenom och diskuterar innehållet i planen mot kränkande behandling Skolans Trygghetsteam går ut i klasserna för att presentera sig och sitt arbete så eleverna får ett ansikte på vem de kan vända sig till. Under läsåret Genomförs under höstterminen 2011 Ansvarig klasslärare Trygghetsteamet Information och diskussion med alla föräldrar vid föräldramöten om planen mot kränkande behandling Vårterminens föräldramöte All personal All personal ska bli säkrare på att hantera barn med särskilda behov. Målet är satt utifrån personalens önskemål om kompetensutveckling kring barn med särskilda behov i såväl klassrumsmiljö som på skolgården. Avsätta ett antal möten under läsåret och ta in specialister som kompetensutvecklar personalen. Under läsåret Skolledning 9

10 Samtliga elever ska få kartlägga skolgården. Målet är satt utifrån elevrådets önskemål om förbättringar av skolgården. Alla elever berättar och beskriver sin bild av tryggheten på skolgården. Vårterminen 2012 Ansvarig lärare Tydliggöra Mombus-arbetet och dess uppföljning. Målet är satt utifrån genomgång i personalgruppen av likabehandlingsplanen. All personal ska diskutera och bearbeta skolans likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling vid arbetslagsmöten. Höstterminen 2011 Skolledning Trygghetsteamet Tydliggöra Trygghetsarbetet och dess uppföljning. Målet är satt utifrån genomgång i personalgruppen av likabehandlingsplanen. All personal ska diskutera och bearbeta skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid arbetslagsmöten. Då ska arbetsgången tydliggöras för Trygghetsarbetet. Höstterminen 2011 Skolledning Trygghetsteamet Uppföljning Vid upprättandet av nästa års likabehandlingsplan under vårterminen följs målen upp i nulägesanalysen tillsammans med elever, personal och föräldrar. Målet med förankring följs upp i en enkät för personalen. 10

11 Handlingsplan 1 Så här gör du som elev om du eller någon annan blir utsatt för kränkningar i skolan. Vad ska du göra om du själv blir kränkt? Du måste berätta det för någon. Det är viktigt att du inte ger upp även om du upplever att du inte blir förstådd, utan i så fall vänder dig till någon annan. Det finns många på skolan som har till uppgift att hjälpa dig om du får det besvärligt. Du kan till exempel berätta för: mamma och pappa eller annan vuxen du litar på din lärare fritidspersonal din kamratstödjare i klassen (år 4-6) en kompis skriva en lapp och lägga i Trygghetsteamets låda (år 4-6) rektor skolsköterskan skolpsykologen annan vuxen på skolan barnens hjälptelefon tel Vad kan du göra om en kompis blir kränkt? Om du ser att något händer mellan elever som inte verkar ok ska du säga till någon vuxen på skolan (se punkterna ovan). Följ med kompisen till någon vuxen och berätta hur det är. Reagera när någon beter sig illa. Om du ser att någon står ensam kan du be den komma med dig. Var själv en bra kompis! Handlingsplan 2 Åtgärder om elev kränker annan elev Personal som blir vittne till en kränkning ingriper genom att genast avbryta handlingen eller hämtar hjälp om situationen inte går att lösa på egen hand. Personal har ett enskilt samtal med den utsatte om vad det är som har hänt för att utreda händelsen. Inhämtning av information från personal som finns runt berörda elever. Personal har enskilda samtal med den/de som utsätter med detaljerade uppgifter om vad som hänt. Föräldrarna informeras via telefon eller personlig kontakt. Händelsen dokumenteras i en händelserapport av berörd personal och förvaras i elevernas pärm i arkivet. Vid behov har berörd personal möte med elev och föräldrar. Uppföljningssamtal med berörda elever efter ett par veckor. Alla samtal dokumenteras skriftligt och sparas i elevernas pärm i arkivet. Arbetslaget diskuterar händelserna och lägger upp åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. 11

12 Om kränkningarna trots allt inte upphör överlämnas ärendet till skolans elevhälsoteam. Rektor eller bitr. rektor utreder omständigheterna och vidtar de åtgärder som krävs för att förhindra fortsatta kränkningar. Handlingsplan 3 Åtgärder om en personal kränker en elev Varje vuxen tar sitt personliga ansvar för att tala med den kollega som man anser har kränkt ett barn. Den som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av någon vuxen på skolan informerar någon i skolledningen. Rektor ansvarar för att händelsen utreds och att en handlingsplan upprättas. Samtal med berörd elev och föräldrar för att inhämta information om händelsen av den person som är utsedd av rektor att handha ärendet. Inhämtning av information från personal som finns runt den berörda eleven. Samtal med den personal som utsatt eleven genomförs av rektor eller den som blivit ålagd av rektor att handa ärendet. Lämpliga åtgärder vidtas enligt den handlingsplan som upprättats. Rektor utvärderar och följer upp ärendet med båda parter. Berörda föräldrar informeras kontinuerligt under ärendets gång av den som är utsedd av rektor att handha ärendet. Rektor ansvarar för att dokumentation av ärendet sker och därefter arkiveras. Handlingsplan 4 Åtgärder om en elev kränker en personal Personal som blir vittne till en kränkning ingriper genom att genast avbryta handlingen eller hämtar hjälp om situationen inte går att lösa på egen hand. Samtal med den utsatte om vad det är som har hänt leds av någon i skolledningen. Rektor ansvarar för att händelsen utreds och att en handlingsplan upprättas. Inhämtning av information från personal som finns runt berörd elev/er. Enskilda samtal med den/de som utsätter med detaljerade uppgifter om vad som hänt och krav på att var och en tar ansvar för att vända på den uppkomna situationen. Den berörda personalen kontaktar föräldrar och informerar om vad som har hänt. Om händelsen upprepas inom kort sker samma procedur men nu kallas föräldrarna till skolan och handlingsplanen uppdateras med ytterligare åtgärder. Uppföljningssamtal med berörda elever efter ett par veckor, leds av den som äger ärendet. Alla samtal dokumenteras skriftligt. Dokumenten ska förvaras i elevpärm i arkivet. Anteckningar kan även finnas på dator som minnesanteckningar under ärendets gång. Arbetslaget diskuterar händelserna och lägger upp åtgärder för att kränkningarna ska upphöra. Om kränkningarna trots allt inte upphör överlämnas ärendet till skolans elevhälsoteam. Rektor eller bitr. rektor utreder omständigheterna och vidtar de åtgärder som krävs för att förhindra fortsatta kränkningar. 12

13 Handlingsplan 5 Åtgärder om personal blir utsatt av annan personal Den personal som blir vittne till den kränkande handlingen ingriper så att kränkningen avbryts. Den som blir vittne till händelsen meddelar rektor eller biträdande rektor. Rektor har ett samtal med den som blivit utsatt. Vid behov inhämtas information från övrig personal. Rektor har ett samtal med den som gjort sig skyldig till den kränkande handlingen och klargör att sådana inte får förekomma. Om problemet kvarstår eller återkommer tas hjälp från företagshälsovården. Handlingsplan 6 Åtgärder vid upprepade kränkningar Vid misstänkt mobbning (se varningssignaler) kontaktar lärare, förälder eller elev Trygghetsteamet. Två representanter ur Trygghetsteamet reder ut vad som har hänt. Representanter från Trygghetsteamet tar kontakt med uppgiftslämnaren och med den utsatte och undersöker om det är mobbning eller annan kränkande behandling. Undervisande lärare informeras i förväg om representanterna vill tala med berörda elever. Undervisande lärare och representanterna kommer överens om när allvarssamtalen kan ske. Allvarssamtal förs enligt en given mall. Det är alltid två stycken representanter som talar med eleverna. Eleven får möjlighet att själv berätta hemma om vad som har hänt. Klassläraren eller representanterna från Trygghetsteamet kontaktar föräldrarna. Efter 1 2 veckor kontrollerar representanterna från Trygghetsteamet att kränkningarna har upphört genom uppföljningssamtal med de berörda eleverna. Eventuellt fortsätter samtalen om önskemål/behov finns. Vid behov överlämnas ärendet till elevhälsoteamet. Alla samtal dokumenteras och sparas i elevernas pärm i arkivet. Om den mobbade varit utsatt för övergrepp och misshandel, som kan betraktas som brott, ska detta anmälas till polisen. 13

14 Datum Händelserapport Inblandade elever Beskrivning av händelse Åtgärder Ev. uppföljning Rapporterande personal 14