Innehållsförteckning 1. Utvärdering av 2013 läsårs arbete mot kränkande behandling Vision Så här säger lag och styrdokument

Transkript

1 Läsåret 13/14 1

2 Innehållsförteckning 1. Utvärdering av 2013 läsårs arbete mot kränkande behandling 2. Vision 3. Så här säger lag och styrdokument 4. Delaktighet och inflytande 4.1 Barn/elever 4.2 Föräldrar 4.3 Personal 4.4 Skolledning 4.5 Förhållningssätt/Ullervads skolas ordningsregler 5. Främjande, förebyggande och kartläggande arbete 6. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6.1 Prioriterande insatser under 2013/ Insatser under året 6.3 Uppföljning 7. Föräldrainformation 8. Brukar en elev som blir kränkt berätta hemma? 8.1 Blir ditt barn mobbat/kränkt? 8.2 Kränker ditt barn andra? 9. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder 9.1 Ansvarsfördelning 9.2 Engångshändelser med kränkande attityd eller tendenser till det samma 9.3 Återkommande kränkande händelser under en längre period(=mobbning) 9.4 Vänskapsrådets arbetssätt 9.5 Dokumentation 10. Definition av begrepp 10.1 Diskriminering 10.2 Trakasserier och kränkande behandling 10.3 Trakasserier 10.4 Kränkande behandling 10.5 Sexuella trakasserier 10.6 Mobbning 2

3 1. Utvärdering av 2013 läsårs arbete mot kränkande behandling: Under höstterminen har eleverna svarat på trivselenkäten. Den har sammanställts av vänskapsrådet. Av den framkom inget nytt. Vi har också gjort en riskanalys både på vårterminen och på höstterminen i alla klasser samt fritids. Även riskanalysen har sammanställts av vänskapsrådet. Där framkom att vissa områden på skolgården upplevs som otrygga. Rastvärdarna cirkulerar därför på dessa platser. Vi har arbetat väldigt mycket med elevsamtal i vänskapsrådet, något som vi ser har haft positiv effekt på elevernas förhållningssätt. Dessa samtal har genomförts på begäran av personal/föräldrar när de misstänkt kränkning, diskriminering eller trakasserier. 2. Vision På Ullervad skola ska alla känna sig trygga. Trygghet och trivsel är en förutsättning för lärande. Elever och personal bemöter varandra med respekt och alla ska känna sig lika mycket värda. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår, förutom kunskaper och färdigheter, även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever ska känna sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. 3

4 3. Så här säger lag och styrdokument Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen(2010:800) 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbete med planer mot diskriminering och kränkande behandling 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2011:681). Lgr 11 säger Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. 4

5 4. Delaktighet och inflytande 4.1 Elever När enkäten om trygghet och trivsel skapades var eleverna med och bestämde en del av frågorna. Inför varje enkätomgång går enkäten på remiss till elevrådet. Arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor och ska knyta samman det med Likabehandlingsplanen, samt skolans ordningsregler. Kan via klass- och elevråd lyfta relevanta frågor. Planen tas upp och diskuteras med eleverna i förskoleklass, i skola och på fritids. Elevernas på fritids är med i diskussionerna och utformningen av skolans ordningsregler som också gäller för fritids. På elevråd får eleverna vara med och utvärdera och revidera årets plan. 4.2 Föräldrar Föräldraföreningen ska årligen ges möjlighet att tycka till om innehållet i likabehandlingsplanen, i samband med att personalen reviderar den. På förskoleklassernas och åk 4:s föräldramöte delas likabehandlingsplanen ut till samtliga föräldrar. De informeras då om hur vi arbetar med planen. Föräldrar som ej är representerade på mötet får en plan hemskickad med sitt barn. Alla föräldrar uppmanas att delge klassläraren eller annan personal på skolan vid misstanke om kränkande behandling. Planen och ordningsreglerna tas upp på och informeras om på föräldramöten. På föräldraföreningen har föräldrar möjlighet att vara med och utvärdera och revidera årets plan. Årets plan finns att läsa på skolans hemsida. Handlingsplanen delges till alla föräldrar. 4.3 Personal Arbetar med planen och tar in åsikter, information och frågor från andra berörda parter, utvärderar årligen, omarbetar vid behov. Ansvarar för att alla föräldrar får del av den reviderade planen. Arbetar kontinuerligt med barnen/eleverna utifrån likabehandlingsplanen. All skolans personal tar del av och arbetar med årets plan på ett kvällsmöte. 4.4 Skolledning Ansvarar för den sociala arbetsmiljön mellan personal och elever och inom personalgruppen. Ska också se till att all personal får aktuell information och utbildning. Ger personal förutsättningar för att arbeta med planen mot kränkande behandling, både förebyggande, akuta åtgärder samt uppföljningar och utvärderingar. 4.5 Förhållningssätt/Ullervads skolas ordningsregler Säga saker som gör dina medmänniskor glada. Vi uppmuntrar varandra. Man får tycka och tänka vad man vill men inte alltid säga det. Låta den som man pratar få prata färdigt, respektera varandras taltid, lyssna på den som pratar. Vara artig mot varandra. Hälsa, tacka, öppna dörrar åt varandra m.m. Stå för vad man gjort. Vi vuxna är goda förbilder. 5

6 Det är tillåtet att misslyckas, man får försöka igen. Man får bli arg men inte göra andra illa. Nolltolerans mot svordomar, könsord, kränkande språkbruk och handlingar. Arbeta för att alla ska prata med normal samtalston. Vi är hjälpsamma mot varandra. Dessa ordningsregler har framkommit genom klassråd, elevråd, personal och rektors beslut. 5. Främjande, förebyggande och kartläggande arbete Vi har ett vänskapsråd på skolan som består av personal från olika delar av verksamheten. Träffas 1-2 gånger i månaden. Vi i vänskapsrådet arbetar mycket med elevsamtal för att stävja konflikter och på så sätt förebygga trakasserier, kränkningar samt mobbning. Elevintervjuer på fritids. Trivselenkäter för eleverna genomförs varje höst. Föräldraenkäten varje vår åk2, åk5 och fritids. Kommungemensam elevenkät varje vår. Utvärdera årets arbete mot kränkande behandling i juni. Vi arbetar med fadderverksamhet F-åk1. Vi genomför flera ålderintegrerade (F-6) temadagar per läsår. Samtal med elev och föräldrar under utvecklingssamtal, på föräldramöte, vid behov, i korridoren när föräldrarna hämtar. Fritidspersonal har daglig kontakt med föräldrar. Elevhälsoteamet träffas varannan vecka. Där tas en del elevärenden upp. Där beslutas om kurator ska kontaktas. F-6 arbetar med Livsviktigt d.v.s. social och emotionell träning. Mellanstadiet jobbar med hur skulle du ha gjort. Vi har organiserat våra rastvärdar så att de täcker så långt som möjligt hela skolområdet. Samtalsgrupper på fritids, tex tjej och killsnack. 6. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6.1. Prioriterade insatser under 2013/2014 Ingen elev ska vara rädd för andra elever på skolan. Insatser för att nå målet: Samtal i klassen för att få signaler om någon elev känner sig rädd och varför. Arbetslagen följer upp och reder ut (med hjälp av vänskapsrådet). Personal har extra koll på de elever som är rädda/sprider rädsla hos andra. Ansvariga: Rektor och arbetslagen Elevers rätt till arbetsro Insatser för att nå målet: Pedagogerna organiserar arbetet på ett sätt som främjar studiero. Rektor/elevhälsoteam informeras om elever som regelbundet stör arbetsron i klassen. Ansvarig: Rektor, elevhälsoteam och arbetslag 6

7 Vänskapsrådet har egna möten kontinuerligt Insatser för att nå målet: Vänskapsrådet lägger in egna möten för planering, utvärdering och förebyggande insatser, en gång per månad. Rekrytera ny personal till vänskapsrådet. Ansvarig: Rektor, vänskapsrådet Dåligt språkbruk All personal reagerar vid dåligt språkbruk. Ansvarig: All personal på skolan Riskområden, raster Personalen finns i närheten av de områden som speciellt bedöms som riskområden. De områden som särskilt observeras under innevarande läsår är klimatet vid samtliga bollplaner, skogen samt bakom Röda villan. Våra vuxna rastvärdar bär alltid gula reflexvästar. Rastvärdarna täcker så långt som möjligt upp hela skolområdet. Ansvarig: Rastvärdar 6.2 Insatser under året Vi som vuxna föregår med gott exempel och är positiva, glada och hjälpsamma mot varandra. Vi berömmer goda exempel och låter de positiva växa. Alla elever ska bli sedda och bekräftade, alla får komma till tals. 6.3 Uppföljning De förebyggande insatserna följs upp med eleverna vid de årliga enkäterna och vid utvecklingssamtalen. Personalen i förskoleklass, skola och på fritids gör kontinuerliga uppföljningar under läsåret tillsammans med övrig personal på skolan och med eleverna. Vi följer upp sammanställningar av resultaten med vänskapsrådet. Arbetslagen samtalar på sina möten och det finns dokumentation från vänskapsrådet om anmälda kränkningar. Likabehandlingsplanen utvärderas av personal, föräldrar, elevråd och föräldraförening. Utifrån elevernas, föräldrarnas, föräldraföreningens och personalens synpunkter revideras planen och resultatet av det som kommer fram vid utvärderingen kommer att synas i nästa läsårs plan. 7

8 7. Föräldrainformation Förutsättningen för att vi ska lyckas i vårt arbete med att skapa en trivsam skola är att du som förälder stöder oss. Det kan du göra genom att prata med ditt barn hur det är i skolan och hur det fungerar med kamraterna. Tala om för ditt barn att det är fel att mobba, trakassera, retas och vara elak. Fråga barnen hur de har de i klassrummet, skolbussen och ute på rasterna, t.ex. om de leker med kamrater, om de är någon som är utanför gemenskapen eller om några barn är elaka mot någon. 8. Brukar en elev som blir kränkt berätta hemma? För det mesta berättar säkert eleven om hur den har det i skolan, men det är inte alltid så. 8.1 Blir ditt barn mobbat/kränkt? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat/kränkt: Barnet verkar ledset, deprimerat och har stora svängningar i humöret. Barnet sover dåligt, har mardrömmar, gråter i sömnen och har ofta ont i huvudet eller i magen. Barnet går motvilligt till skolan och träffar sällan eller aldrig kamrater på fritiden och saknar vänner. Barnet vill inte berätta om hur det är i skolan. Barnet kommer ofta hem med smutsiga/trasiga kläder. Barnet ger krystade förklaringar angående förstörda saker och har skråmor eller blåmärken utan naturlig förklaring. Barnet stjäl pengar hemma, som används för att muta sina klasskamrater. Dessa tecken kan även bero på andra saker men det motiverar ändå att du tar kontakt med skolan för att få hjälp. Kontakta klasslärare eller vänskapsråd på skolan. Om ditt barn skulle bli kränkt av någon vuxen på skolan så kontakta alltid rektor. Det är alltid rektor som utreder kränkningar som gjorts av personal mot personal eller barn/elev. 8.2 Kränker ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Men om det är så, är det viktigt att göra något åt det. Det är bra både för det utsatta barnet och ditt eget barn. Forskning visar att barn som kränker andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt. Det finns många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken är det viktigt att du gör något. Vi förslår följande: Gör helt klart för barnet att du inte accepterar någon kränkning. Förklara att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Samarbeta med skolan för att få hjälp med problemet. 8

9 9. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder 9.1 Ansvarsfördelning Kränkande situationer kan uppstå mellan elev-elev, vuxen-elev och vuxen-vuxen, alla lika allvarliga. Det är mycket viktigt att samtlig personal vid skolan har samma grundsyn och att de är konsekventa i sitt handlande när mobbing eller annan kränkande behandling upptäcks. Vi reagerar alltid på kränkande behandling, hot och våld och dåligt språkbruk. Den personal som först blir varse om att en kränkande handling skett, rapporterar till rektor på kommungemensam blankett. Den blanketten ligger på Navet, kommunens personalwebb. Rektor i sin tur rapporterar till barn- och utbildningsnämnden. Rektor är huvudansvarig och ansvarar för att planen blir känd bland skolans personal. Rektor tillsammans med personal ansvarar för att planen följs upp och utvärderas. All personal ansvarar för att arbeta för att nå målen och genomföra de insatser som nämns i planen All personal har ett gemensamt ansvar att vara uppmärksamma och agera vid alla former av kränkningar. Personal ansvarar för att föräldrar får information om planens innehåll på föräldramöte. Planen skickas med föräldrarna hem och kan man inte närvara får man planen hemskickad. Det är alla elevers gemensamma ansvar att påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan. 9.2 Engångshändelser med kränkande attityd eller tendenser till det samma. Ansvarig: Den personal som ser/hör händelsen åtgärdar, gemensamt förhållningssätt Samtala enskilt med de inblandade Ärendet åtgärdas skyndsamt, helst samma dag Arbetslaget hjälps åt att frigöra personal vid behov Klasslärare kopplas in och hålls informerad Besluta om vänskapsrådet ska kontaktas Händelsen dokumenteras Vid behov träffas vårdnadshavare, elev, personal och rektor för diskussion om vidare åtgärder Rektor tillsammans med personal ansvarar för uppföljning Ansvarig: Klasslärare, rektor och vänskapsråd 9.3Återkommande kränkande händelser under en längre period(=mobbning) Klassläraren och vänskapsrådet kartlägger händelseförloppet runt mobbningssituationen. Klassläraren/vänskapsrådet sköter i första hand kontakten med berörda föräldrar. Ärendet åtgärdas skyndsamt, helst samma dag eller inom de närmaste dagarna. Arbetslaget hjälps åt att frigöra personal vid behov. Rektor ansvarar för att det finns ett vänskapsråd på skolan. Skolan har ett vänskapsråd som består av personal som arbetar på skolan Vänskapsrådet skall agera när återkommande kränkningar ägt rum och allvarssamtal inte gett effekt Alla på skolan och föräldrar ska veta vilka som ingår i vänskapsrådet och veta hur man når dessa 9

10 9.4 Vänskapsrådets arbetssätt Vi talar alltid enskilt med de inblandade i alla former av kränkande behandling. Så här går vi till väga: Samtal med den som har blivit utsatt för kränkande behandling. Dokumentation görs. Hemmet hålls informerat. Ansvar: vänskapsrådet Samtal med den/de som har utsatt någon för kränkande behandling. Dokumentation görs. Hemmet hålls informerat. Ansvar: vänskapsrådet Vid samtalen görs överenskommelser som dokumenteras och följs upp under en längre tid. Ansvar: vänskapsrådet Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Ansvar: Rektor och vänskapsrådet 9.5 Dokumentation Vänskapsrådet lämnar en detaljerad beskrivning av det inträffade, hur processen ser ut, vilka överenskommelser som gjorts, hur uppföljningen ska gå till och att samtliga inblandades föräldrar kontaktats. Materialet förvaras hos rektor. 10. Definition av begrepp 10.1 Diskriminering Diskriminering innebär att elev/elever missgynnas av skäl som har samband med: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling t.ex. till kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel av religiösa skäl behöver annan mat Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska slag och knuffar verbala (hot, svordomar och öknamn) 10

11 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities) trakasserier och kränkningar med sexuell anspelning 10.3 Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet ålder 10.4 Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frys ut någon, knuffas eller rycka någon i håret Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling Mobbning Mobbning är när en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätter en eller flera individer för medvetna destruktiva handlingar och/eller uteslutning. En kränkning som sker en enstaka gång är inte att betrakta som mobbning. Reviderat

12 Handlingsplan Ullervads skola 2013/2014 När Aktivitet Ansvarig Augusti Augusti Enkät riskbedömning kring kränkande behandling och mobbning+ sammanställning av Vänskapsrådet Genomgång och revidering av ordningsregler Klasslärare Fritidspedagoger Vänskapsrådet Barn/elever Klasslärare Fritidspedagoger Augusti September Genomgång av likabehandlingsplanen inför revidering Föräldramöte med genomgång av likabehandlingsplanen Skolpersonal Barn/elever Föräldraförening Vänskapsråd Klasslärare September Utvecklingssamtal Klasslärare Oktober Sammanställning av trivselenkät Vänskapsrådet Oktober Trivselenkät för skola/fritidshem Klasslärare Januari Barnintervjuer på fritidshemmen Fritidspedagoger Januari Utvecklingssamtal skola/fritidshem Klasslärare Fritidspedagog Januari Arbetsmiljöenkät för personal Jörgen Borg 12

13 Mars Vägvisarenkät på nätet Roger Erkenvåg Klasslärare/fritidspedagog April Juni Utvecklingssamtal förskoleklass Utvärdering av likabehandlingsplanen Förskoleklasslärare Fritidspedagog Skolans personal Vänskapsrådet Läsåret 2013/2014 Träffar i vänskapsrådet Carina Sandström kontinuerligt Minst en gång i månaden Läsåret 2013/2014 Elevråd 2-3 gånger per termin Anita Odhner-Källgård 13

14 Systematiskt kvalitetsarbete Ullervads skola Riskbedömning kring kränkande behandling och mobbning Klass/grupp: Lärare/fritidspedagog som gjort bedömningen: 1. Vilka elever i gruppen/klassen ligger i riskzon för att bli utsatt för kränkande behandling eller mobbning? Namnge och beskriv varför. 2. Vilka elever i gruppen/klassen ligger i riskzon för att utföra kränkande behandling eller mobbning? Namnge och beskriv varför. 3. Vad för förebyggande arbete anser du behövs för att det inte ska uppstå något av ovanstående? Lämna lappen till angiven person i vänskapsrådet. 14

15 HUR TRIVS DU I SKOLAN? Åk. F-3 ULLERVADS SKOLA Pojke Flicka Läs igenom varje fråga och rita en ring runt de svar som du tycker passar in på dig. 1. Trivs du i klassen? JA NEJ 2. Har du kompisar i klassen? JA NEJ 3. Har du kompisar att leka med på rasterna? JA NEJ 4. Är du rädd på rasterna? JA NEJ 5. Är det någon i klassen som är dum mot dig? JA NEJ 6. Är det någon annan på skolan som är dum mot dig? JA NEJ 7. Är du dum mot någon på skolan? JA NEJ 8. Finns det någon i klassen som andra elever är dum mot? JA NEJ 9. Berättar du för någon vuxen om du skulle känna dig illa behandlad? JA NEJ 10. Finns det någon i klassen som inte får vara med på rasterna? NEJ JA VEM? 11. Finns det någon plats på skolan där du känner dig rädd? NEJ JA VAR? 15

16 Frågor till dig som går på Bäverns eller Röda villans fritidshem 1. Trivs du på ditt fritidshem? JA NEJ 2. Känner du dig ofta ensam? JA NEJ 3. Märker du att någon gör dumma saker mot någon annan? JA NEJ 4. Märker du att någon säger dumma saker till någon annan? JA NEJ 5. Finns det någon som är dum mot dig? JA NEJ 6. Finns det någon som säger dumma saker till dig, som gör dig ledsen? JA NEJ 7. Berättar du för någon vuxen om någon har gjort dig ledsen? JA NEJ 16

17 HUR TRIVS DU I SKOLAN? Åk. 4-6 ULLERVADS SKOLA Pojke Flicka Läs igenom varje fråga och rita en ring runt de svar som du tycker passar in på dig. 1. Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Inte så bra 2. Har du kompisar att vara med på rasten? Många Några Ingen 3. Är du rädd på rasterna? Aldrig Ibland Ofta 4.Är det någon i klassen som Aldrig Ibland Ofta är dum mot dig? 5. Är det någon annan på skolan som är dum mot dig? Aldrig Ibland Ofta 6. Är du dum mot någon på skolan? Aldrig Ibland Ofta 7. Finns det någon i klassen som någon annan är dum mot? Nej Ja Vem? 9. Finns det någon i klassen som inte får vara med på rasterna? Nej Ja vem? 10. Finns det någon plats på skolan där du känner dig rädd? Nej Ja Var? 11. Finns det någon vuxen du gärna berättar för om du skulle känna dig illa behandlad? Ja Nej 17

18 Frågor till dig som går på Röda villans fritidshem 1. Trivs du på ditt fritidshem? Ja Nej 2. Känner du dig ofta ensam? Nej Ja. Berätta 3. Märker du att någon gör dumma saker mot någon annan? Ja Nej 4. Märker du att någon säger dumma saker till någon annan? Ja Nej 5. Finns det någon som är dum mot dig? Ja Nej 6. Finns det någon som säger dumma saker till dig, som gör dig ledsen? Ja Nej 7. Berättar du för någon vuxen om någon har gjort dig ledsen? Ja Nej 18