Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

2 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier 5. Lagar och styrdokument 6. Främjande arbete 7. Kartläggning, nulägesanalys, åtgärder och mål 8. Förebyggande arbete 9. Utvärdering och uppföljning 10. Hur agerar vi om det ändå händer? 11. Åtgärder när ett barn blivit kränkt av ett annat barn 12. Åtgärder när ett barn blivit kränkt av en vuxen Bilaga 1: Dokumentationsblankett vid kränkande behandling

3 1. Inledning Detta är Skogsgläntans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Denna plan är en del i vårt värdegrundsarbete och en grundsten i allt vårt pedagogiska arbete. Som förskolechef vill jag tillsammans med barn, pedagoger och föräldrar verka för att vi utvecklar vårt värdegrundsarbete så att alla barn känner sig trygga och kan delta i vår verksamhet på lika villkor. Under 2013 gick 4 av förskolans pedagoger, tillsammans med mig, en högskolekurs i värdegrundsarbete målet är att denna utbildning nu skall omsättas till praktiskt arbete i barnens vardag. Arbetet med likabehandlingsplanen är en viktig del av detta arbete och värdegrunden skall genomsyra all vår verksamhet på Skogsgläntan. Det är också viktigt att alla berörda barn, pedagoger och föräldrar är delaktiga i arbetet med att ta fram planen. När helst vi märker att något behöver uppmärksammas ska vi alla kunna initiera till att likabehandlingsplanen aktualiseras så att värdegrundsarbetet verkligen blir en levande del av vår vardag. Mitt mål är att vi i vår förskola ska skapa en inspirerande lärandemiljö och en verksamhet där alla barnen känner sig sedda, upplever glädje och känner trygghet. Anita Nordenbrink Förskolechef

4 2. Vision Förskolans arbete på Gläntan ska präglas av trygghet, respekt och positivt bemötande. Arbetet på vår förskola vilar på den värdegrund som beskrivs i lpfö98, och som betonar alla människors okränkbarhet och lika värde. Alla barn har rätt att få sina behov tillgodosedda, utveckla sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära. I vår verksamhet skall värdegrunden genomsyra vardagen och barnen skall ges möjlighet att vara med och påverka sin vardag. 3. Syfte En likabehandlingsplan är ingen plan för hur vi skall kunna behandla alla lika, utan istället för hur vi kan arbeta för att alla skall behandlas för att få lika förutsättningar. Syftet med likabehandlingsplanen är därför att tydliggöra hur vi främjar en verksamhet där alla vistas på lika villkor oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning och ålder, och hur vi arbetar för att förebygga diskriminering, kränkningar och trakasserier. Likabehandlingsplanen innehåller även en handlingsplan för hur vi agerar om kränkning, trakasserier eller diskriminering trots vårt främjande och förebyggande arbete skulle förekomma. 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier Diskriminering Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering kan vara att någon missgynnas och att det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Till exempel om ett rullstolsburet barn inte får möjlighet att följa med på skogspromenaderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att till exempel regler tillämpas så att de gäller alla. Det skulle få en missgynnande effekt om alla barn serverades samma mat, trots att det kan finnas religiösa skäl eller allergier som medför att ett barn behöver anpassad kost.

5 I förskolan är det huvudman eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkning Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara fysiska (t ex slag, knuffar), verbala (t ex att man blir kallad något elakt eller utsatt för hot), psykosociala (t ex utfrysning, grimaser), text eller bild (t ex e-post, sms, teckningar). Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det skulle kunna vara ett barn som till exempel blir förlöjligat för sitt val av könsöverskridande kläder. Ett barn kan kränkas eller trakasseras av barn såväl som vuxna. 5. Lagar och styrdokument Förskolan lyder under skollagen. 1 kap 5 fastslår att verksamheten i skolan och förskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildning skall främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Diskrimineringslagen främjar barns rättigheter samt motverkar att barn missgynnas utifrån de sju diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Förskolans läroplan, Lpfö98 rev beskriver att förskolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan skall också motverka traditionella könsmönster och könsroller, så att pojkar och flickor har samma möjligheter att utveckla förmågor och

6 intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Det står även att arbetslaget skall: Ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt egenvärde Ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen 6. Främjande arbete I mötet med barnen signalerar personalen en värdegrund som säger att alla människor har styrkor och att alla människor har lika värde, men att ensam är inte stark. Lärandet sker med utgångspunkt från att vi bygger kompetenser gemensamt och att lärandet konstrueras i för barnet meningsfulla sammanhang. På Gläntan tycker vi det är viktigt att vi ger barnen en trygg grund att växa från. Det gör vi genom att se till det enskilda barnets behov och samtidigt skapa en positiv atmosfär, och även genom att jobba främjande och förebyggande enligt nedan. Vi främjar likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck genom att: pedagogerna stöttar barnen i deras eget val av utklädningskläder, smycken, lekar mm. Vi främjar likabehandling oavsett etnisk tillhörighet genom att tänka på vilka dockor, legogubbar/tanter och andra leksaker vi köper in. Vi främjar likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning genom samtal med föräldrar från andra länder angående traditionsfirande. Vi lyfter frågan på föräldramötet där vi förklarar att vi gärna tar emot kunskap om traditioner/högtider som firas i barnens hem. Vi främjar likabehandling oavsett funktionsnedsättning genom att använda teckenstöd och hjälpmedel såsom hörselslinga. Vi ser till att det finns mat som passar alla oberoende av allergier eller religiösa skäl. Vi främjar likabehandling oavsett sexuell läggning genom att vi kommer att köpa in bokserien om Jösta och Johan. Pedagogerna skall även se filmen Så kan det vara ; ett metodmaterial om regnbågsfamiljer i förskolan.

7 Vi främjar likabehandling oavsett ålder genom att våra pedagogiska miljöer är anpassade till barnens ålder. Aktiviteterna genomför vi så att de passar alla barn oavsett ålder. Vi främjar ett öppet socialt klimat fritt från kränkningar genom att stötta varandra i vårt arbete så att inte kränkningar uppstår. Vi lyssnar på barnen i deras lek och diskuterar och utmanar deras sätt att vara mot varandra. Vi diskuterar innehållet i böcker och kommer att kontakta biblioteket för att få hjälp att hitta fler böcker som hjälper oss i vårt främjande arbete. Vi arbetar för ett normkritiskt förhållningssätt vad gäller våra lekar, aktiviteter, utformning av miljö osv. 7. Kartläggning, nulägesanalys, åtgärder och mål Eftersom avdelningarna för tillfället är på två olika ställen och eftersom vi arbetar med barn med olika behov har vi valt att alla avdelningar arbetar med varsitt mål i år. Nuläge/kartläggning Åtgärder Mål 1. Björken Vi upplever att barnen i nuläget testar varandras gränser genom att provocera med slag och nypningar. De tar även leksaker från varandra. 2. Aspen Vi har märkt att barnen ibland samtalar på ett kränkande sätt med varandra. Vi vill tydliggöra vad för konsekvenser handlingarna ger, dvs. att det gör ont och barnet blir ledsen. Vi kommer att arbeta med känslor, empati och respekt. Vi har samtal med barnen kring detta och vad för känslor som kommer. Vi beställer/lånar böcker som handlar om vänskap. Vi är mer lyhörda för barnens samtal och accepterar inte kränkning. Öka barnens empati och trygghet. Barnen får en större förståelse för andras känslor. Vi blir mer lyhörda för barnens samtal.

8 3. Boken Vi arbetar mycket med språket. Vi läser mycket för barnen i olika former så som: dramatisering av fritt berättande sagor, flano, bokform och använder oss av mycket rim och ramsor. Vi leker in färg och form och prepositioner på ett lustfyllt sätt. Vi pratar om kroppen och denna termin är vi nu inne på de olika känslorna som kroppen upplever. Vi samtalar även mycket om hur man är en bra kompis. Vi följer årshjulet. Vi samtalar om naturen och djuren i vår närmiljö. Vad händer på vår, sommar, höst och vinter. 4. Eken Vi på Eken har en grupp nyinskolade barn och de senaste barnen som kom in jobbar fortfarande på att hitta sin trygghet och sin plats i gruppen. Vi går till biblioteket då vi lånar nya böcker. Vi låter barnen gå med så att de har möjlighet att få visa och bestämma vilka böcker de önskar att vi lånar. Vi har färdiga språklådor som vi arbetar med under samling och på styrd pedagogisk verksamhet. Vi har dockor som tydligt visar de olika känslorna som vi samtalar om, där vi sedan använder oss av samtalet i ateljén då vi skapar huvudfotingar och olika gubbar då vi ritar. Vi samtalar direkt i eventuella situationer under dagen. Vi har två dagar i veckan som vi går till skogen och i samhället. Vi avslutar terminens arbete med en mysig drop-in fika, där föräldrarna får en insyn i verksamheten och får tillfälle för öppen diskussion tillsammans med sina barn och oss pedagoger. Vi arbetar med tryggheten varje dag, hela dagarna. Vi uppmanar och uppmuntrar barnen till vänliga handlingar och förstärker deras självförtroende genom positiv feedback. Som mål har vi på Boken att alla i barngruppen ska känna trygghet och att varje individs lärande nivå är viktig. Vi ser varje barn och belyser de delar i utvecklingen som vi behöver öva mer på. Vi är lyhörda för barnens tankar och idéer, samt att barnen får vara med i diskussioner kring verksamheten. Vi upprepar mycket i de moment vi jobbar i och målet är att barnen lär sig på ett lustfyllt sätt. Ett av de stora målen är ju att vi ska göra övergången till stora avdelningen så behaglig som möjligt. Vårt mål är att få en trygg, positiv och självständig grupp. Barnen ska bli starka individer och visa varandra respekt. 8. Förebyggande arbete

9 Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som kan finnas hos oss. Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk, öknamn eller skojbråk. Vi visar att det inte är acceptabelt, och diskuterar/resonerar med barnen kring vilka känslor som uppstår. Vi är nära barnen i leken. Även barn kallar varandra saker ibland förutom namnen, och där är vi vuxna viktiga i att hantera det på ett adekvat sätt; stimulera förståelse för andras känslor, väcka empati och förmågan och viljan att göra rätt om man gjort fel. Barn har ofta en klar uppfattning om vad som går för sig och inte, byggt på sin egen erfarenhetssfär och rådande normer, och där är vi också med och tänjer ut ramarna så att alla får plats. Vi delar ofta upp barnen i mindre grupper (ca 2-4 barn) i olika aktiviteter och lekar, och får på så sätt lättare syn på hierarkier och gruppbeteenden. Det blir då lättare för oss att jobba på rätt sätt med gruppdynamiken. Och genom att ge barnen möjlighet att vara tillsammans och leka nära med olika barn, tänker vi oss att de lär känna varandra bättre vilket i sin tur leder till god stämning i gruppen samt att de får större möjlighet att utveckla sin egen identitet i förhållande till var och en av kamraterna. Från och med den dagen barnet börjar i förskolan lägger vi stor vikt vid trygghet. Barnet ska känna sig trygg både med pedagogerna, de andra barnen i gruppen samt lokalerna. Vi arbetar på golvet med de minsta barnen och är ständigt närvarande och kan ge stöd och trygghet när helst det behövs. Att ha en trygg barngrupp ger bra förutsättningar för kommande arbete inom likabehandling. 9. Utvärdering och uppföljning Ett första utkast av Likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling har tagits fram av förskolans personal. Den går ut till föräldrar som ett förslag att ge respons på, och justeras därefter. Uppföljning av åtgärder sker löpande. Planen utvärderas varje år, och den omarbetas efter barngruppernas behov. Barn, pedagoger och föräldrar skall vara delaktiga i planens utformning.

10 10. Hur agerar vi om det ändå händer? All personal måste ta alla signaler om trakasserier, diskriminering och kränkande behandling på största allvar. Det är viktigt att agera snabbt, och förskolan har en skyldighet att utreda vad som hänt så snart det kommit till förskolans kännedom att kränkningar kan ha förekommit. Händelser som inneburit fara för hälsa eller liv rapporteras i RiTiSk. Enligt skollagen måste personalen göra en anmälan till förskolechefen så snart de fått veta att ett barn eller en vuxen anser att barnet blivit utsatt för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Förskolechefen är i sin tur skyldig att anmäla vidare till huvudmannen. Det är ytterst huvudmannen som har ansvar för arbetet mot kränkningar i förskolan. Till dig som är förälder: Om du misstänker att ditt eller något annat barn utsetts för kränkande behandling prata alltid med personalen 11. Åtgärder när ett barn blivit kränkt av ett annat barn Åtgärd Utredning sker genom samtal med de inblandade barnen. Syftet är att lösa ev. konflikt och att nå förståelse mellan parterna samt att hitta en överenskommelse för den fortsatta samvaron. Om problemet inte kan lösas anmäls ärendet till förskolechef för vidare utredning. De åtgärder som sätts in skall dokumenteras, följas upp och utvärderas. Ansvarig Ansvarig pedagog Ansvarig pedagog samt förskolechef Anmälan till huvudman Uppföljning inom 1 vecka Förskolechef Ansvarig pedagog samt förskolechef

11 Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter upprättas ett handlingsprogram för den/de kränkande och det kränkta barnet. Detta delges förskolechefen och följs upp inom en vecka. Ansvarig pedagog och arbetslaget Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter görs en anmälan till socialtjänsten. Förskolechef 12. Åtgärder när ett barn blivit kränkt av en vuxen Det är absolut förbjudet för anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. En vuxen på förskolan har en maktposition gentemot barnen som gör att kränkningar av vuxen mot barn ses på med största allvar. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder. Åtgärd Ansvarig Dokumentera det inträffade och informera förskolechefen omedelbart. Anmälan görs till huvudman Berörd/-a vårdnadshavare samt berörd personal informeras. Uppföljning inom en vecka dokumenteras. Personal Förskolechef Förskolechef Förskolechef

12 Bilaga 1. Dokumentationsblankett vid kränkande behandling Datum: Plats: Uppgiftslämnare: Namn och kontaktuppgifter på inblandade personer: Beskriv det inträffade:

13 Avser händelsen diskriminering, trakasseri eller kränkning? Är det en engångsföreteelse eller återkommande? Åtgärder och mål: Hur bearbetar vi händelsen och hur ser vi till att det inte upprepas? Tid och datum för återkoppling. Vilka skall närvara? Namn och kontaktuppgifter på personer som delgivits händelsen: Ort och datum : Förskolechef:

14