Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Svaleboskogen 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från november 2015-oktober 2016

2

3 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har varit delaktig i framtagandet av planen och har ansvar att efterleva den. Vår vision: På vår förskola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Om detta trots allt händer ska alla, barn, föräldrar och pedagoger, veta hur de ska agera. Alla ska känna sitt värde och uppleva sig som en tillgång i gruppen. På vår förskola vill vi att barn och vuxna ser olikheter som något positivt och en tillgång. Alla ska kunna vistas på förskolan på lika villkor utifrån vars och ens personliga förutsättningar. En del i vår målsättning är att stärka barns självkänsla. Med god självkänsla och en tro på sitt eget värde är man väl rustad att möta framtiden. Vi vuxna ska agera som goda förebilder med ett respektfullt förhållningssätt. Barnen ska lämna förskolan nyfikna på det fortsatta livet och lärandet och med en tilltro till sig själva och sin omgivning. Hur har barnen varit delaktiga i framtagandet av planen? Bilder på personal och barn vid vilan och vid matborden. Att få barnen att bli delaktig med att veta vem av personalen som är var under dagen. Barnen får önska vad de vill göra för aktiviteter, de fick vara delaktiga i vilket namn som skulle vara på deras grupp. Vi lyfter barnen genom att låta dem bestämma vad man ska göra och därmed stärka deras självkänsla. Om barnet inte får möjlighet att utföra en speciell aktivitet på grund av någon anledning så försöker vi erbjuda något annat att hitta på som lockar istället. Barnen ska få vara sig själva, klä sig hur man vill, inte hålla isär könen. Barnen älskar att klä ut sig, de ska inte behöva bli behandlad och klä ut sig efter könet. Barn ska inte behöva känna sig begränsade i sina lekar/ sina aktiviteter efter vilket kön de har. Rummen skapas efter barnens behov. Vi anpassar rummen och hittar lösningar för att tillgodose barnens behov och intressen. Hur har vårdnadshavarna varit delaktiga? Vi har haft föräldramöte där vi tagit upp jämställdhet och genus. Vi har berättat hur vi arbetar kring detta i verksamheten. Vi kommer att sätta upp förslagslådor till föräldrarna där de kan lämna förslag som de exempelvis hört av barnen. Det kan handla om barns känslor, tankar och idéer. Dessa förslag/tankar kan vara anonyma. Hur förankras planen när den är klar?

4 Vi arbetar efter denna plan. Vi kommer att lägga ut den tillgänglig på Hjärntorget men även sätta upp den i hallen så att föräldrarna kan ta del av den. Utvärdering av förra årets plan? Vilka mål uppnådde vi? Att barnen hjälper varandra. Att använda medveten litteratur. Att som pedagog uppmuntra positiva handlingar. Vilka mål uppnådde vi inte? Samtal med barn kring olikheter. Analys av ovanstående: Detta är en ständigt pågående diskussion i samhället och i media, ett mål som man kan alltid kan bli mer medveten över. Hur ska man samtala kring olikheter i världen? Vad vill barnen veta? Hur djupt ska man gå i samtalet med barnen? Vad och hur har ni kartlagt verksamheten inför årets plan: Vi har samtalat kring hur barngruppen ser ut. Vi har använt ett genusperspektiv. Vi har läst om genus och blivit mer medvetna över det. Detta har vi tagit med oss i bakhuvudet då vi skrivit likabehandlingsplanen. Vi har följande mål i fokus: Vi har språkutveckling i fokus. Vi fokuserar på lärmiljö, vad barnen gör i de olika rummen. Vi vill att alla barn ska bli lika delaktiga i verksamheten. Vi vill använda ett medvetet genusperspektiv då vi kommunicerar med barnen. Utifrån dessa punkter vill vi motverka traditionella könsmönster och ge alla barn samma möjligheter på lika villkor oavsett kön: Alla barn ska få utveckla sina intressen men också utmanas i att våga pröva nya saker. Alla rum och miljöer ska vara tillgängliga och intressanta för alla barn och de ska inspirera till lek.

5 Arbetssätta och metoder: Vi har inskaffat en fallskärm, för att få ihop barngruppen och skapa gemenskap. Vi arbetar med att få in tecken som stöd på ett naturligt sätt i verksamheten för att inkludera alla barn, för att alla barn ska få möjlighet att kommunicera. Vi ska sätta upp ett kartläggningsschema för de olika rummen och vad barnen leker. Vi tänker medvetet då vi samtalar med barnen. Att inte tilltala barnet efter sitt kön. Att alla barnen blir sedda och uppmärksammade om de klippt sig eller har en fin tröja på samma sätt både som flicka och pojke. Vi har delat barnen i mindre grupper efter ålder. Där får de mer möjlighet att bli sedda och få vara delaktiga i det som sker. Vi använder en ramsa min kropp är min, din kropp är din, om du rör mig när jag inte vill, då säger jag till, stopp. Vi vill arbeta kring denna ramsa mer. Så här kommer vi att följa upp och utvärdera Vi kommer att försöka att intervjua barnen med frågor inför utvecklingssamtalen till våren. Eller observationer. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Rutiner att följa när det inträffat eller finns misstanke När barn kränks av andra barn 1. Pedagogen utreder vad som hänt. Undersök om det är en enskild händelse eller något som upprepats. Prata med barnen. 2. Informera, arbetslag, förskolechef och berörda vårdnadshavare, inom 24 timmar. För detta ansvarar berörd personal. 3. Fyll i blanketten utredning om kränkande behandling. 4. En handlingsplan för att motverka och stoppa kränkningarna utförs (inblandade ansvarar). 5. Uppföljningssamtal inom rimlig tid och återkoppling till vårdnadshavare. 6. Vid behov samtal, förskolechef, berörd personal och vårdnadshavare. När barn kränks av personal 1. Den som uppmärksammar kränkningen informerar omedelbart förskolechefen 2. Förskolechef ansvarar för vidare åtgärder, utreder händelsen samt upprättar en handlingsplan.

6 3. Uppföljning av vidtagna åtgärder Om du som förälder uppmärksammar trakasserier, diskriminering eller kränkning på förskolan. 1. Kontakta personal 2. Kontakta förskolechef Definitioner Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Både barn och personal kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier ifall ett barn kränks pga. en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder, ålder mm. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns eller en vuxens värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba eller frysa ut någon. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier, det är effekten som avgör. Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering.