Trygghetsplan för Gudmuntorp skola

Transkript

1 Trygghetsplan för Gudmuntorp skola Trygghetsplanen består av tre delar: Plan mot kränkande behandling Plan mot mobbing Likabehandlingsplan Kommunens beslut och styrning Barn- och utbildningsnämnden tog beslut den 22 juni om ett program kallat "En trygg skola i Höörs kommun". Detta program var ett svar på en intern revisionsrapport ( ) som granskade kommunens grundskolors arbete med att förebygga kränkande behandling, diskriminering, hot och våld. Den interna revisionsrapporten framhöll att det försiggår ett bra och engagerat arbete mot kränkande behandling. De flesta elever trivs och känner sig trygga. I rapporten anses dock att den samlade bilden är oklar och att det finns elever som känner sig utsatta for kränkande behandling. Revisionsrapporten gav vissa rekommendationer till förbättringsområden. De var att skärpa kraven på arbetet mot kränkande behandling genom att se till att de planer som finns uppfyller lagstiftningens krav. Ett annat förbättringsområde var en mer systematisk rapportering till den politiska ledningen avseende förekomsten av kränkande behandling. I BUN:s program "En trygg skola i Höörs kommun" används skola som ett samlingsbegrepp rörande samtliga verksamheter inom BUN:s sektor. Programmet innehåller två åtgärder för att åstadkomma en trygg skola for barn, elever och vuxenstuderande i Höörs kommun. Dessa är: 1. Kompetensutveckling, för all personal, kring de förändrade kraven i lagstiftningen och vilka krav det ställer på skolor, förskolor och verksamheters arbete. 2. Att varje skola, förskola och verksamhet ska upprätta en plan som innehåller dels en årlig plan mot kränkande behandling och dels en årlig likabehandlingsplan. Uppföljning och utvärdering Trygghetsplanen aktualiseras vid varje läsårsstart för vårdnadshavare/elev/barn/personal. Insatsernas effekt och resultaten av arbetet kommer att följas upp och utvärderas på följande sätt: 1. Rektorn har ansvaret att löpande följa upp insatserna på respektive skola och årligen sammanfatta insatserna och dess effekt i nästa års trygghetsplan. På de skolor där det förekommer kränkande behandling kommer fokusgrupper (systematiserade gruppintervjuer, utvärderingsmetod) av elever och personal att

2 intervjuas för att nämnden ska få en tydligare bild av arbetet och som ett underlag for nämndens prioriteringar. 2. Nämnden kommer också att kontinuerligt få en samlad rapportering över den incident- och tillbudsrapportering som görs ute på skolorna av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den nationella styrningen I skollagens portalparagraf (1 kap. 5 ) anges bl.a. att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. I läroplanens (Lgr11) första kapitel om skolans värdegrund och uppdrag står: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr11, s.7). Ytterligare konkretion av skollag och läroplan (redovisas nedan) har skett i lagstiftningen vilket tydliggör målsättningen om nolltolerans och de nationella kraven på huvudman och skolors arbete mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Gudmuntorp skolas vision. Gudmuntorp skolas vision är att alla barn och elever känner sig trygga och har arbetsro i skolan. Att inga barn, elever eller vuxna utsätts för kränkande behandling eller diskriminering utifrån de fem diskrimineringsgrunderna: - särbehandling på grund av kön eller etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - sexuell läggning - funktionshinder

3 Plan mot kränkande behandling Bestämmelserna i skollagens kapitel 14 a trädde i kraft den 1 januari 2009, då lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla. Kränkande behandling, skollagens definition Kränkande behandling definieras i kapitel 6, Skollagen som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Målsättning Målsättningen är att samtliga barn och elever ska känna sig trygga på Gudmuntorp skola. Målinriktat arbete Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen, kapitel 6, 6). Förebygga och förhindra Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (Skollagen, kapitel 6, 8). Samtliga vuxna på Gudmuntorp skola (förskola, skola och fritidshem) har ett gemensamt förhållningssätt mot kränkande behandling. Vi vill att eleverna ska nå goda studieresultat och att alla är delaktiga och tar ansvar. Vi tar kraftfullt avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling: Förväntansdokumentet ska följas och vara känt för vårdnadshavare, elever och personal. Detta dokument handlar om förhållningssätt, värderingar, normer och relationer för Gudmuntorp skola. Regelbundna klassråd och elevråd hålls. Arbetet med att förhindra kränkande behandling och diskussioner om demokratiska värden ska vara ett ständigt återkommande inslag i undervisningen. Personalrummet hålls lättillgängligt för eleverna. Gemensamma aktiviteter hålls för hela skolan, för att bland annat lära känna varandra bättre.

4 Mobiltelefoner hålls avstängda. Rektor, personal och elever har gjort en överenskommelse om att inte använda sina mobiltelefoner under skoltid och fritidshemsvistelse för att undvika icke önskvärd fotografering och sms. Skolgården hålls under god uppsikt. På förmiddags- och lunchraster finns rastvakter ute. Trivselenkät, uppföljning och utvärdering av denna genomförs varje läsår. Antimobbingteamet träffas vid behov. Elevenkät, med fotografier på presumtiva platser där risk för mobbing eller annan kränkande behandling kan uppstå, genomförs varje läsår. Kränkning mellan vuxen och barn Om vuxen kränker barn/elev eller om barn/elev kränker vuxen, ansvarar rektor för utredning. Bedömning görs om den kränkande behandlingen ska anmälas till annan myndighet. 1. Rektor/skyddsombud informeras 2. Rektor samtalar med de inblandade var för sig. 3. Rektor informerar elevens vårdnadshavare. 4. Rektor samtalar med vuxen och elev (tillsammans med vårdnadshavare) och kommer överens om åtgärder och uppföljning. 5. Ärendet dokumenteras. 6. Vid behov informeras övrig personal och eventuellt elever. Uppföljning/utvärdering Planens insatser for att förebygga och förhindra kränkande behandling ska följas upp och utvärderas årligen; Hur insatser genomförts och med vilket resultat. Detta ska tas in i efterföljande års plan.

5 Plan mot mobbing En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen, Kap 6 10) Definition av kränkningar såsom mobbing och trobbing Mobbing är när en person blir trakasserad och kränkt psykiskt och/eller fysiskt vid upprepade tillfällen och under viss tid. Mobbing är således ingen engångsföreteelse, utan en systematisk kränkning. Det är den utsatta personens egen upplevelse som är utgångspunkten. Begreppet trobbing är ett utryck myntat av Karl Ljungström. Han har utarbetat en metod för hantering av mobbingärenden, den s.k. Farstametoden. I skolorna är mobbing ovanlig. Trobbing, däremot är en vanlig företeelse. I begreppet trobbing läggs bråk, slagsmål, trakasserier, våld, klotter, förstörelse, konflikter, elakheter, lätt retande, respektlöshet både mot kamrater och vuxna m.m. Trobbing är det som sker runt omkring oss och som många gånger är uppenbart och synligt. Mobbing är utstuderat och ett dolt problem som sker i skymundan varav det är svårt att upptäcka. Målet med arbetsplanen Givetvis är det stora målet att det inte ska förekomma varken mobbing eller trobbing på skolan och att alla barn ska känna sig trygga i skolan. Alla barn och vuxna ska ha kunskap om och aktivt sträva efter att förebygga och stoppa mobbing och trobbing samt att alla ser signalerna för mobbing och trobbing. Målet uppnått när alla barn och vuxna har kunskap om hur man förebygger och hanterar mobbing och trobbing. alla barn och vuxna ser signalerna för mobbing och trobbing och agerar utifrån den kunskap de förvärvat. all personal tydligt markerar att här accepteras inte någon form av trobbing och/eller mobbing. det inte finns någon mobbing och trobbing på skolan.

6 Förebyggande arbete Förutsättningen för ett lyckat antimobbingsarbete är att arbeta förebyggande. På Gudmuntorp skola arbetar vi med följande: Vi vuxna i skolan sätter gemensamma gränser för oacceptabelt beteende och är tydliga och konsekventa mot barnen. Vi arbetar för att lösa konflikter på ett tidigt stadium. Varje läsår presenteras antimobbingplanen för elever i samtliga klasser. Vi arbetar frekvent med attityder, värderingar och relationer. Vi tränar barnen i samspel och konflikthantering. Detta kan ske genom att använda olika metoder som t ex rollspel, drama, samtal, fiktiva exempel m.m. Vi undersöker barnens sociala situation med hjälp av enkäter. Skolans regler diskuteras årligen i alla klasser och revideras vid behov, förslagsvis vid klassrådet följt av elevrådet. Vi samarbetar mellan olika åldersgrupper vid t ex temadagar, idrottsdagar m.m. Utdrag ur skolans handlingsplan mot mobbing skickas hem vid varje läsårsstart. Hur skolan ska agera vid inträffad mobbing och/eller trobbing På Gudmuntorp skola har vi anammat begreppen trobbing och mobbing. Oavsett om det är fråga om trobbing eller mobbing ska problemet åtgärdas. Men tillvägagångssättet och åtgärderna skiljer sig åt för de olika definitionerna. För att kunna ingripa på olika sätt när elever uppfört sig illa har vi fyra grundsteg: 1. Direkt tillsägelse; alla vuxna i skolan säger ifrån direkt till eleven som inte uppför sig, oavsett i vilken klass eleven går. 2. Samtal; om eleven missköter sig upprepade gånger eller missköter sig allvarligt sker enskilt samtal. I sistnämnda fallet bör samtalet ske i nära anslutning till händelsen. Dessa samtal ansvarar klassläraren för. 3. Flerpartsamtal; när två eller flera elever har en konflikt sker ett flerpartsamtal. Vid dessa samtal är det till fördel att klassläraren och någon vuxen till medverkar. Alla samtal ska vara respektfulla. Man vill ha ett positivt samarbete med mobbarna/trobbarna för att mobbingen/trobbingen ska upphöra. I samtalen ger man förutsättningar för en förändrad social situation. Steg 1-3 är åtgärder för trobbing och behandlas av klasslärare eller annan berörd skolpersonal. Efter åtgärdssteg två och tre, ska eleven meddela föräldrarna om att åtgärderna ägt rum. Föräldern meddelar klassläraren att informationen nått fram. Steg 4 gäller mobbingärenden, men också om trobbingåtgärderna inte är tillräckliga för att få till stånd en bättring hos eleven.

7 4. Antimobbingteamet (AMT) tar hand om ärendet. Arbetsgången sker skyndsamt utifrån följande steg: a) AMT talar enskilt med den mobbade. b) Den mobbades föräldrar informeras snarast om att mobbing förekommer och att skolan arbetar med detta. c) AMT talar enskilt med mobbarna. Mobbarna ska inte veta om dessa samtal i förväg och inte heller ges tillfälle att tala med varandra innan alla samtal är utförda. d) Mobbarnas föräldrar informeras om att mobbing förekommer och att skolan arbetar med detta. e) AMT har uppföljningssamtal enskilt med den mobbade och mobbarna (dock ej samtidigt) tills mobbingen och mobbingrisken helt upphört. f) Föräldrarna informeras när ärendet är avslutat. g) Mobbing- eller trobbingärenden som inte upphör trots AMT s insatser lämnas till skolledningen. Vårdnadshavare och elev/elever kallas då till ett möte. Därefter sker uppföljning av mötet och vid behov görs en anmälan till polis och sociala myndigheterna. Utvärdering av mobbingplanen Klassläraren ansvarar för att elevenkäterna genomförs i den egna klassen under mars månad. AMT ansvarar för att en sammanställning och uppföljning av elevenkäterna görs.

8 Likabehandlingsplan Diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009 då lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla. Målsättning Lagen har som syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. (Diskrimineringslagen kapitel 1, 1 och 5). Diskrimineringsförbud Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen får inte diskriminera något barn eller någon elev. (Diskrimineringslagen, Kapitel 2, 5). Diskriminering Följande former av diskriminering finns enligt lagen (Kapitel 1, 4): 1. Direkt diskriminering. Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 2. Indirekt diskriminering. Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan missgynna personer utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. 3. Trakasserier. Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 4. Sexuella trakasserier. Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Målinriktat arbete En utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. (Diskrimineringslagen, kapitel 3, 14). Främjande insatser Enligt Diskrimineringslagen ska det varje år upprättas en plan med en översikt över åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar i verksamheten. Planen ska innehålla en redogörelse för åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Det ska också redovisas hur de planerade åtgärderna har

9 genomförts och detta ska tas in i efterföljande års plan. (Diskrimineringslagen kapitel 3, 16). På Gudmuntorp skola skall förväntansdokumentet följas, och vara känt av all personal, elever och föräldrar. Detta dokument handlar om förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Åldersblandade aktiviteter sker på skolan regelbundet. Skolgården hålls under god uppsikt, av rastvakter och övrig personal. Främjande insatser sker regelbundet i undervisningen samt diskussioner gällande demokratiska värden. Främjande insatser såsom konflikthantering, sociala samtal och värderingsövningar. Kompetensutveckling till personal om värdegrund. Förebygga och förhindra Enligt Diskrimineringslagens 3 kapitel, 15 ska det finnas åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna. På Gudmuntorp skola gör vi så här: Trivselenkät görs varje läsår, följs upp och utvärderas. Regelbundna klassråd och elevråd. Utvecklingssamtal genomförs varje termin. Regelbunden genomgång av förväntansdokument och ordningsregler. Riskanalys av inomhus- och utomhusmiljö görs varje läsår. Handlingsplan vid upptäckten av trakasserier Enligt Diskrimineringslagen (kapitel 2, 7) föreligger skyldig att utreda omständigheterna kring uppgivna trakasserier och i förekommande fall vidta åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Vid uppleva trakasserier skall klassläraren/arbetslaget 1. Informera rektor 2. Samtal med den kränkta eleven 3. Samtal med övriga inblandade och insamling av information. 4. Vidta åtgärder. 5. Dokumentation och uppföljning. 6. Vid behov kontaktas hemmet. (Kontakt med vårdnadshavare tas tidigare om behov finns.) 7. Vid behov kopplas Antimobbingteamet in.

10 Vid trakasserier mellan vuxen och elev: 1. Rektor/skyddsombud informeras 2. Rektor samtalar med de inblandade var för sig. 3. Rektor informerar elevens vårdnadshavare. 4. Rektor samtal med vuxen och elev tillsammans med föräldrar och kommer överens om åtgärder och uppföljning. 5. Ärendet dokumenteras. 6. Vid behov informeras övrig personal och eventuellt övriga elever. Uppföljning/utvärdering Likabehandlingsplanen ska följas upp och utvärderas tillsammans med samtlig personal varje år. Utvärdering av samtliga insatser och åtgärder görs och som uppföljning dokumenteras det redovisade i kommande års likabehandlingsplan. Reviderad