Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Transkript

1 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

2 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling LÅ 14/15 5 Specifika åtgärder 6 Kön Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Annan kränkande behandling Allmänna åtgärder 7 Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen Information Uppsikt/upptäckt Kartläggning Rutiner för utredning och dokumentation 9 Utredning Åtgärder Uppföljning och utvärdering Dokumentation Ansvarsfördelning 11 Rektor Lärare och annan skolpersonal Elever Diskrimineringslagen 12 Referenser 13

3 3 Skolans trygghetsvision Skiljeboskolan skall vara en skola för alla, där elev och personal kan utvecklas i en inspirerande och trygg miljö och där ingen ska känna sig kränkt eller diskriminerad. Principen om alla människors lika värde och skolans demokratiska uppdrag skall utgöra grunden för all verksamhet på Skiljeboskolan och gälla alla på skolan. Människolivet är okränkbart och alla individen har rätt till frihet och integritet. Skiljeboskolan ska vara en trygg skola som präglas av engagemang, omtanke, tolerans och respekt för sig själv såväl som för andra. Elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad och kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa. Kränkande behandling kan delas in i: Trakasserier Annan kränkande behandling Fysiska kränkningar, att bli utsatt för t.ex. slag och knuffar Verbala kränkningar, att bli hotad eller t.ex. kallad hora, bög m.m. Psykosociala kränkningar, att bli utsatt för t.ex. utfrysning och ryktesspridning kränkningar genom text och bilder som klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms och chatt

4 4 Skiljeboskolans handlingsplan mot kränkande behandling läsåret 15/16 - Att skapa goda förutsättningar för att tidigt upptäcka eller förhindra kränkningar. Skiljeboskolans trygghetsenkät genomfördes under första delen av höstterminen Totalt svarade 312 elever på enkäten, 156 pojkar/156 flickor. Hur eleverna svarade kan du läsa om nedan. För att alla elever på Skiljeboskolan ska trivas ännu bättre finns det sju stycken punkter som alla på skolan ska tänka extra mycket på. Dessa punkter kan du läsa om på lappen bredvid. - Mycket positivt där många elever känner sig trygga innanför skolans väggar. Men en mycket stor del känner sig otrygga på olika platser i skolan- toaletter- omklädningsrum mm. - Eleverna vet vart de ska vända sig om de blir utsatta för kränkningar mm. Tänk på att du som elev alltid pratar med en vuxen om du blir utsatt för kränkningar mm. - Positivt också att en stor del av eleverna anser att det finns personal i hemkorridoren och i ljushallen vid rast, dock upplever flera elever att det i n t e gör det - Eleverna upplever att det är fler lärare som sitter tillsammans eleverna och äter i matsalen än förra året- dock är det flertalet som upplever att det sker mycket sällan eller aldrig. - Större delen av eleverna anser att eleverna bemöter varandra lika oavsett kön, varifrån man kommer, vilken religion man tillhör- dock är det runt 60 elever som tycker att elever behandlar varandra olika utifrån kön, varifrån man kommer och religion. - Större delen anser att lärare bemöter elever lika oavsett- dock är det runt 40 elever som tycker att lärare behandlar eleverna olika. - Frågan som handlar om vuxna på skolan frågar elever hur de trivs så m å s t e vi alla förbättra oss! Hälften av eleverna anser att de blir tillfrågande detta- MEN hälften av eleverna upplever att de sällan eller aldrig blir tillfrågade om detta.

5 5 på Skiljeboskolan för att skapa goda förutsättningar för att tidigt upptäcka eller förhindra kränkning. - På varje längre rast ska det finnas vuxna i korridorerna som du som elev kan ta kontakt med. Precis som tidigare fortsätter vi att ha vuxna i ljushallen på så många raster som möjligt. - Skolans elevkamratstödjare genom Here4U har till uppgift att informera vuxna på skolan direkt om de ser att någon elev blir trakasserad eller kränkt. Gruppen träffas regelbundet för att prata om hur stämningen på skolan är. - Elevernas känsla av trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen. - Elevernas trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen i skolår 6 och 8. - All personal på skolan äter pedagogisk lunch för att eleverna ska uppleva lunchen som en positiv och social stund. - Under den pedagogska lunchen finns det bra tillfällen att ställa frågor om hur eleven har det och trivs på Skiljeboskolan. - Alla klasser på skolan diskuterar värdegrundsfrågor, t.ex. elevernas bemötande av varandra. Detta görs på mentortid eller annan lämplig tid.

6 6 Skolans specifika åtgärder för att motverka trakasserier och kränkande behandling Under denna rubrik beskrivs vår gemensamma värdegrund som alltid ska beaktas i undervisningen. Den årliga kartläggningen skall utformas så att det framgår hur vi lyckas med nedanstående aktiviteter och om vi behöver göra andra prioriteringar. Kön All verksamhet på vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv. Vi arbetar för en jämställd skola genom att ha ett könsperspektiv på skolans organisation och verksamhet. Vi arbetar för att alla tjejer och killar ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden. Vi arbetar för att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk genom att elever och personal kontinuerligt diskuterar språket som används på skolan. Alla vuxna som arbetar i skolan har en skyldighet att reagera och agera vid nedsättande språkbruk. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning På vår skola har alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning samma rättigheter och möjligheter. All skolpersonal är uppmärksam på och reagerar på kränkningar som har sin grund i etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. Funktionsnedsättning På vår skola har alla elever samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Att arbeta för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionsnedsättning. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionsnedsättning beaktas. Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck På vår skola har vi en förståelse för olika sexuell läggning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning.

7 7 Vår skola ska informera och undervisa om olika sexuell läggning och heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om homo-, bi- och transsexualitet ingå. Annan kränkande behandling Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande behandling. Värdegrundsövningar ska ingå på ett naturligt sätt i undervisningen under alla skolår. Allmänna åtgärder Upprättande av Plan mot kränkande behandling Att skolan har en aktuell och känd Plan mot kränkande behandling som är känd av alla. Vi upprättar en ny handlingsplan varje läsår. Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Tidpunkt: Ansvar: Utvärderas i maj varje läsår Revidering oktober i oktober varje läsår Rektor tillsammans med elevhälsoteamet bestående av skolsköterska SYV (Studie-och yrkesvägledare) specialpedagog kurator fritidsledare Planen grundar sig på den årliga kartläggningen och utvärderingen av föregående års plan.

8 8 Kartläggning Att genom den årliga kartläggningen identifiera risker för trakasserier och kränkningar. Kartläggningen ska sedan ligga till grund för upprättandet av en ny Plan mot kränkande behandling. Elevhälsoteamet tar fram elevenkäter i september varje läsår. Varje handledare ansvarar för att eleverna fyller i enkäten och sammanställer klassens svar. Sammanställningen, som ska vara statistiskt könsuppdelad, ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet i arbetslaget i samråd med Here4u samt elevråd. Elevhälsoteamet upprättar en ny plan mot kränkande behandling där resultatet av kartläggningen av läsårets aktiviteter ingår. Ansvar: Rektor tillsammans med elevhälsoteamet Utvärdering Planen mot kränkande behandling utvärderas varje år med hjälp av PN-enkäten och skolans egna elevenkät. Information om Planen mot kränkande behandling Att alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare informeras i början av varje läsår om skolans upprättade Plan mot kränkande behandling. Information om handlingsplanen delas ut till elever och anställda i början av varje läsår och när elev/anställda börjar på skolan under pågående läsår. Information om handlingsplanen finns med i skolans folder och webbplats. Handlingsplanen finns i alla klassrum, arbetsrum och i personalrum. Handlingsplanen skickas in till förvaltningens diarium. Ansvar: Rektor tillsammans med elevhälsoteamet

9 9 Rutiner för utredning och dokumentation Utredning och dokumentation görs på därtill avsedd blankett. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande. Om trakasserier eller annan kränkande behandling, upptäcks eller anmäls ska rutiner och ansvarsfördelning tillämpas i planen mot kränkande behandling. Tidpunkt: Omgående, inom samma dag inga tidshinder accepteras Ansvarig: Skolpersonal som får kännedom om trakasserier Utredning Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. Läraren eller annan skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar kontakt. Om den utsatte är en annan elev än den som tagit första kontakten ska den utsatte eleven kontaktas. Exempel på aktuella frågor: Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever eleven det och vad har eleven för önskemål? Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Den vuxne ska skapa förtroende, och alltid tala om att ett uppföljningssamtal kommer. Läraren eller annan skolpersonal Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen kan kontakta Elevhälsoteamet som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. I samråd med rektor avgörs om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. Vid allvarliga kränkningar upprättas en handlingsplan som utgår från nuvarande situation, målsituation och vilka åtgärder som behöver vidtas för att kränkningar ska upphöra. Den/de som kränkt Om den/de som kränkt går på samma skola ska Elevhälsoteamet höra deras version. Om den/de går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. Samtalets syfte är att undersöka vad som hänt och att tillsammans hitta en lösning. Kränkningarna måste omedelbart upphöra. Två anställda bör närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra antecknar. Tala alltid om att ett uppföljningssamtal kommer. När personal misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Vårdnadshavare Vårdnadshavare till den kränkte och den/de som kränkt ska kontaktas. Vårdnadshavare måste få förtroende för att skolan tar tag i och hanterar situationen på ett professionellt sätt. Vid grövre kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, lärare, elever och vårdnadshavare ska ske. Vid hedersrelaterade omständigheter ska skolan beakta konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Skolan ska i dessa fall rådfråga utomstående expertis.

10 10 Åtgärder Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än vad den är. et med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande samtalen genom dialog mellan pedagogerna och eleverna. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga lösningar. Vid allvarligare kränkningar utformas åtgärder av Elevhälsoteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven, den/de som kränkt samt vårdnadshavare. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med rektor och/eller speciallärarlaget. Vid mindre grova kränkningar Återkoppling med berörda ska ske efter en vecka och uppföljningssamtal ska hållas senast efter en månad. Medlingssamtal: Om den kränkte vill, kan medlingssamtal genomföras. Då kan samtalet avslutas med att beteendeavtal skrivs. Beteendeavtal: Ett beteendeavtal kan användas i vissa situationer. Hur ska den kränkte eleven, den/de som kränkt förhålla sig till varandra? Den kränkte eleven och den/de som kränkt bestämmer själva hur avtalet ska se ut och fungera. Om avtalet bryts är det en grövre kränkning. Vid grövre kränkningar Vid grövre kränkningar ska individuella planer upprättas för den/de som utövat kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som ska vidtas för att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i planen. planen ska även beskriva vilka kommunikationsrutiner som ska gälla mellan elev, vårdnadshavare, lärare, rektor och annan skolpersonal. Vid grova brott Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor alltid överväga hemundervisning för, eller avstängning av, den/de som begått brottet. Representanter för skolan bör alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan. Uppföljning och utvärdering Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna? Vad gjorde skolan bra, vad kunde göras bättre? Skolan ansvarar för att återkoppling sker i samråd med berörda elever och målsmän. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig trygg så att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen.

11 11 Dokumentation Skolan ska ha rutiner för hur utredning om kränkningar och uppföljningar ska dokumenteras. Dessa ska följa Västerås stads övriga rutiner för dokumentation. Varje misstanke, utredning och uppföljning ska dokumenteras. Dokumentation görs på avsedd blankett. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att; se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. årligen upprätta, utvärdera och revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal och elever. om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Rektor ska även se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits. Pedagoger och annan skolpersonal Det är pedagogers och annan skolpersonals ansvar att följa skolans plan mot kränkande behandling. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att behandla andra med respekt samt påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan.

12 12 Dessa personer kan elever på vår skola prata med föräldrar kompisar alla vuxna som arbetar på skolan Here 4 u skyddsombud Diskrimineringslagen Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft där de tidigare sju diskrimineringslagarna slogs samman till en lag och diskriminering på grund av ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck förbjuds. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. Lagens ändamål 1 SJU OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDER Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter på grund av - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder 4 I denna lag avses med diskriminering 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga

13 13 för att uppnå syftet. 3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 4.Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1 4 och som lämnas åt någon som står i lydnadseller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Referenser Skollagen 1985: 1100, Utbildningsdepartementet Diskrimineringslag 2008:567,Integrations- och jämställdhetsdepartementet Skollag 2008:571 Skollag kap 14a Lpo94, skolverket Skolverkets Allmänna Råd 2006 " För arbetet med att främja likabehandling Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Socialtjänstlagen Socialstyrelsen Brottsbalken Olweus, Dan. (1994). Mobbning i skolan - vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber utbildning FN: s deklaration om mänskliga rättigheter FN: s konvention om barns rättigheter Barnkonventionen www. ltv.se/folkhalsa