Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Transkript

1 Sidan 1 av 15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Idenors skola och fritidshem Giltighetstid: 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling hos alla elever som ingår i verksamhetsområde grundskola och grundsärskola

2 Sidan 2 av 15 Innehållsförteckning Vår vision 3 1. Utvärdering av föregående plan 4 2. Personalens, elevers och vårdnadshavares delaktighet i likabehandlingsplanen 4 3. Kartläggning och nulägesanalys Skola Fritidshem Tydliga mål och konkreta åtgärder Skola Fritidshem Främjande arbete Skola Fritidshem Förebyggande arbete Skola Resultat för en del av skolans kartläggning Fritidshem Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Rutiner för att utreda och åtgärda kränkning av personal mot elev Rutiner för att utreda och åtgärder Hur görs likabehandlingsplanen känd? Upprättande av likabehandlingsplanen Årshjul över Idenors skolas arbete med likabehandlingsplanen 15 BILAGOR: Bilaga 1 Idenors skolas kartläggning av trivsel, likabehandling och kränkande behandling Bilaga 2 Dokumentation av kränkande behandling och diskriminering

3 Vår vision Tillsammans ska vi göra Idenors skola till en trygg arbetsplats. Det gör vi genom att visa varandra omtanke, respekt, hänsyn och ta ansvar. Värdegrundsarbetet ska avspegla sig i beteende och förhållningssätt. Alla är olika men lika mycket värda. Nolltolerans mot kränkande och diskriminerande behandling. Sidan 3 av 15 Vi ska bedriva ett systematiskt likabehandlingsarbete. Förankra det hos all personal på skolan så att atmosfären på vår skola präglas av gemensamt förhållningssätt och samsyn. Det gör vi genom att alltid främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen bygger på Skollagen (6 kap) och åtgärder mot kränkande behandling och aktuella bestämmelser i Diskrimineringslagen. Dessa finns att läsa i sin helhet på: _sfs /?bet=2010:800#K6 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag _sfs /?bet=2008:567

4 1. Utvärdering av föregående likabehandlingsplan Sidan 4 av 15 Vi har utvärderat och bearbetat brister i föregående likabehandlingsplan. För att utvärdera vår verksamhet så har vi i valt att använda en enkät och en trygghetsvandring som är känd för elever och personal. Vi minimerar risken för bortfall och får alla elevers svar vid samma tidpunkt års enkätresultat är grunden till nästa års likabehandlingsplan. 2. Personalens, elevers och vårdnadshavares delaktighet i likabehandlingsplanen En viktig del i det förebyggande arbetet är klassråden som är schemalagda, samt ett väl fungerande elevråd. Elevernas delaktighet och ansvar för trygghet och trivsel på skolan ska alltid finnas med på dagordningen i klassråd/elevråd. Det förebyggande arbetet på fritidshemmet drivs på fritidsrådet. Personalen gör eleverna delaktiga i likabehandlingsplanen genom att på klassråd, fritidsråd och elevråd diskutera begreppen. Personal och föräldrasamverkansrådet ger sina synpunkter på likabehandlingsplanen innan den slutgiltiga versionen. Vår likabehandlingsplan ska finnas att läsa på skolans hemsida. Vårt mål är att en elevnära likabehandlingsplan utarbetas av elever, rektor, trygghetsgruppen och fritids. Den ska skickas ut till vårdnadshavare som läser den med sitt barn. 3. Kartläggning och nulägesanalys 3.1 Skola Eleverna har i enkäten svarat hur de upplever sin skolsituation. Frågan följs även upp på utvecklingssamtalet. Språkbruket Eleverna uppger att det språkbruk som finns på skolan är hårt och oacceptabelt. Samma sak framkom i Skolinspektionens rapport; Av intervjuer med lärare, elever och representanter för elevhälsan framgår det att det förekommer kränkningar liksom ett hårt språkbruk mellan eleverna på Idenors skola. Trygghet I Skolinspektionens rapport står även; Eleverna i de lägre årskurserna berättar att även om de för det mesta känner sig trygga i skolan, är flera rädda för de äldre eleverna i skolan Regler och arbetsro Skolinspektionen skriver vidare att eleverna efterlyser av de vuxna sätter in tydligare och kraftfullare åtgärder. I vår kartläggningsenkät framkom det att eleverna inte har arbetsro i sitt klassrum. I Skolinspektionens rapport står; De elever vid Idenors skola som Skolinspektionen intervjuat, uppger att det brister i studiero i ett par klasser och i olika årskurser. Detta bekräftas också av Skolinspektionens enkät inför tillsynen, där närmare hälften av eleverna i årskurs 5 uppger att andra elever stör ordningen i klassrummet. Eleverna säger själv att det

5 Sidan 5 av 15 oftast handlar om ett fåtal elever i de här klasserna som på olika sätt stör undervisningen och inte lyssnar på lärarnas tillsägelser. 3.2 Fritidshem Fritidshemmets trygghetsvandring genomförs en gång per år. Trygghetsvandringen sker både ute och inne. Alla elever som genomför vandringen får tre ansiktsuttryck (glad, ledsen och neutral) på lappar. De går runt i lokalerna och lämnar det ansikte som de tycker passar bäst på platsen. Sedan går gruppen ut ur rummet, pedagogen vänder på ansiktena och gruppen kommer in och tillsammans diskuterar de varför resultatet ser ut som de gör. Om det finns ledsna ansiktsuttryck tar pedagogen tillsammans med gruppen fram förändringar som gör att det ska bli bättre. Förändringen följs sedan upp genom en ny trygghetsvandring. Personalen på fritidshemmet har genomfört trygghetsvandringar hösten 2014 både inne och ute. Analysen av trygghetsvandringsvandringen visar på att alla elever kände sig trygga i både inne- och utemiljön. Det framgår tydligt att eleverna upplever en del av lärande miljöerna inne- och ute som tråkiga och ostimulerande, vilket resulterar i spring- och ostrukturerade lekar. Det har skett en förändring då detta resultat inte framkom under fjolårets trygghetsvandring.

6 Sidan 6 av Tydliga mål och konkreta åtgärder 4.1 Skola Språkbruk: Alla vuxna som finns på skolan ska markera dåligt språkbruk och erbjuda bättre alternativ. I våra arbetslag har vi lyft frågan om dåligt språkbruk. Det började vi med förra året. Ex; Vad är acceptabelt språkbruk på vår skola? Vi fortsätter detta arbete. Eleverna ska under vårterminen få en förståelse för vad som är och inte är acceptabelt språkbruk. Vi diskuterar och arbetar med att göra eleverna medvetna om de ord som slentrianmässigt används. Trygghet Vi har bestämda platser i matsalen, klassrummen och vid behov i badbussen. Det finns rastvakter ute på varje rast. Rastvakterna bär västar eller band för att synas. Det behövs fler vuxna ute på skolgården under raster, luncher och vid bussvakt. Fler vuxna ute minskar konflikter. Hur vi ska lösa detta diskuteras i varje arbetslag och vi försöker tillsammans finna på lösningar. Vi fortsätter med det påbörjade arbetet med rastverksamhet. Det ska utvecklas vidare och vi inför rastvärdar till aktiviteterna. Tillsammans med ansvarig personal ska år 6 redovisa rastverksamheten i ett aktivitetsschema. I schemat ska det stå vilka elever som är ansvariga och vilken aktivitet som ska gälla för veckan. Anslag skall göras av ansvarig personal på lämplig plats. Regler och arbetsro Vi har gemensamma ordningsregler för att skapa en god arbetsmiljö. Våra ordningsregler med tillhörande konsekvenser måste revideras och förankras hos personal, elever och vårdnadshavare. Vi fortsätter med att i början på varje termin utarbeta ett klasskontrakt utifrån frågorna: 1. Vad behövs för att vi ska lära oss så mycket som möjligt? 2. Vad behöver vi för att kunna jobba bra och trivas tillsammans? Varje klass sammanställer ett klasskontrakt som synliggörs för alla på lämplig plats i klassrummet.

7 Sidan 7 av Fritidshem All personal är medforskare med eleverna. Personalen rör sig kontinuerligt i alla lokaler och erbjuder aktiviteter på angivna platser. Personalen fördelar sig i de olika lokalerna och är tillgängliga för eleverna Erbjuder eleverna inspirerande lärmiljöer. Utifrån elevernas inflytande och delaktighet skall vissa delar i inomhusmiljön åtgärdas, så att dessa blir mer pedagogiskt anpassad och att trivseln ökar. Det skall finnas möjlighet till läxhjälp och lusten att läsa skall främjas. Personal tillsammans med elever skapar och utformar ett läxrum/läsrum i form av lugna rummet. Personalen skall tillsammans med eleverna arbeta aktivt med det sociala samspelet, nolltolerans mot mobbning, fula ord, utanförskap, kränkning. Personalfördelningen gör att utanförskap, mobbning och kränkning kan hävas genom att personalen finns tillgänglig där eleverna leker. Uppkomna situationer kan brytas på en gång då personalen är på plats. Arbeta med kontinuerliga fritidsråd där elevernas inflyttande sätts i fokus. En gång i månaderna träffas några från personalen och några elever i ett fritidsråd, där synpunkter och önskemål från eleverna tas upp och diskuteras.

8 Sidan 8 av Främjande arbete 5.1 Skola Det främjande arbetet ska; syfta till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde riktas mot alla och bedrivas kontinuerligt omfatta diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, samt ålder. omfatta all personal som arbetar på skolan Det kan till exempel handla om att: kompetensutveckling, både personal och elever. personalen planerar utflykter och friluftsdagar så att alla elever ges förutsättningar att delta. personalen skaffar sig genuskunskap och granska sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. personalen ger pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. personalen belyser rasismens idéhistoria och vilka effekter den haft på det svenska samhället. personalen ser över läroböcker och andra läromedel utifrån ett normkritiskt perspektiv och belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. personalen skaffar kunskaper om olika religiösa högtider. almanacka med alla religioners högtider köpas in för att uppmärksamma och avdramatisera andra religioners seder och bruk. personal och elever skapar olika alternativ för social gemenskap, där elever i olika åldrar och från olika årskurser umgås och samarbetar. personalen tar upp homo- och bisexualitet integrerat i ämnen som so, svenska, historia, matte och engelska. Undervisa om lagstiftning och reformer. Det bör finnas insatser som motverkar homofobi. all personal på skolan ska arbeta med likabehandlings- och värdegrundsfrågor minst 20 minuter varje vecka. Trygghetsgruppen gör en planering för likabehandlings- och värdegrundsfrågor. I alla klasser arbetar varje mentor med dessa främjande insatser. Reflektioner tas med till den positiva rundan i början av varje konferens. Vad har vi gjort? Vad kan bli bättre?

9 Sidan 9 av Fritidshem Syfte är att skapa en trivsam och trygg miljö för alla som vistas på fritidshemmet. Alla visar varandra: respekt omtanke hänsyn omfattar diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisktillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Detta kan handla om samarbete skola och fritidshem, fritidshemmet planerar aktiviteter som speglar skolans aktuella ämnesområden. pojkar och flickor skall i ett genusperspektiv ges ett lika stort inflytande och utrymme i verksamheten elever i olika åldrar umgås och samarbetar tillsammans personalen skall erbjuda eleverna ett urval av välplanerade aktiviteter personalen utformar och ser till att det finns material att erbjuda eleverna personalen planerar och följer en strukturerad veckoplanering med aktiviteter personal tillsammans med eleverna arbetar aktivt med att ständigt förbättra hälsan och miljön i och runt fritidshemmet personalen får kompetensutveckling aktiviteter på fritidshemmet sker över ålders- och klassgränser personalen jobbar med sociala berättelser i förebyggande syfte för att visa hur man t.ex. är en bra kompis när fritidshemseleverna är ute är all personal ute med dem eleverna är med och planerar aktiviteter på fritidsråden

10 Sidan 10 av Förebyggande arbete 6.1 Skola Det förebyggande arbetet ska; syfta till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfatta sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. Utifrån identifierade behov; ha rastvakter som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga se till att miljön i skolan är överblickbar skapas goda samspel och trygga relationer mellan personal och elever ta fram regler tillsammans med eleverna har vi klassråd där vi tar upp arbetsro, språkbruk och trivsel Resultat för en del av skolans kartläggning 15. Jag har en synlig eller osynlig funktionsnedsättning? 14. Alla på skolan blir behandlade på samma sätt? 11. Jag får du vara med och leka med andra barn i olika åldrar? 10. Fula ord används inte bland eleverna på skolan? 9. Ingen kallar mig för taskiga saker i skolan? 8. Ingen på skolan som skickar elaka mail eller sms till mig? 7. Trivs mycket bra i matsalen? 6. Känner mig alltid trygg i omklädningsrummet före/efter idrotten? 4. Har alltid någon att vara med på rasterna? 3. Har många kompisar i klassen? 2.Trivs mycket bra i klassen? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Analysen av enkäten visade goda resultat överlag. 60 % av eleverna anser att det används fula ord på skolan. 38 % av eleverna anser att trivseln i matsalen och arbetsron ska förbättras. En sjättedel av eleverna på skolan svarade att de blev kallade för taskiga saker av andra elever. Det visar på en minskning på 9 % i jämförelse med fjolårets enkät.

11 Sidan 11 av Fritidshem Det förebyggande arbetet ska; syfta till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfatta sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. Utifrån identifierade behov; ha personal som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga se till att miljön på fritidshemmet är överblickbar skapas goda samspel och trygga relationer mellan personal och elever ta fram regler och förhållningssätt tillsammans med eleverna har vi fritidsråd där vi tar upp aktiviteter, språkbruk och trivsel

12 7. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Det åtgärdande arbetet: Sidan 12 av 15 kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier elller kränkande behandling. ska påbörjas genast när det kommit signaler om att elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Rektor skall informeras så snart som möjligt. innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 7.1 Rutiner för att utreda och åtgärda kränkning mellan personal mot elev Personal som blir varse kränkning meddelar skyndsamt rektor. Händelsen ska dokumenteras Rektor har samtal med berörda parter. Samtalet ska dokumenteras Rektor informerar vårdnadshavare. Skriver handlingsplan och ser till att lämpliga åtgärder vidtas. Rektor följer upp ärendet efter cirka en vecka i ett samtal med berörda parter och vårdnadshavare. Ärendet ska dokumenteras Rektor tillsammans med huvudman fattar beslut om disciplinära åtgärder ska vidtas eller om en anmälan ska göras. Rektor informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Rektor följer upp ärendet i återkommande samtal med den personal som kränkt eleven tills rektor bedömer det som att kränkningar inte upprepas.

13 Sidan 13 av Rutiner för att utreda och åtgärda kränkning mellan elever Varje personal har ansvar för att upptäcka och stoppa diskriminering och kränkande behandling. Det innebär att: genast ingripa vid pågående konflikt så snart som möjligt samtala med berörda elever vara uppmärksam på sitt eget förhållningssätt stötta varandra i konflikthantering Varje barn ska uppmuntras att prata med sin lärare/annan vuxen när de far illa eller ser att någon annan gör det. Om en elev känner sig diskriminerad eller kränkt sker följande Inblandade elever har samtal med berörd personal (Trepartssamtal) Båda parterna är överens och saken är utagerad Uppföljning sker efter 2 veckor Problem kvarstår: Fortsatt trepartssamtal Föräldrakontakt Rektor informeras Båda parterna är överens och saken är utagerad Uppföljning sker efter 2 veckor Problem kvarstår: Trygghetsgruppen tar vid i samråd med mentor Trygghetsgruppen har samtal med eleverna Fortsatt föräldrakontakt Rektor får fortsatt information Båda parterna är överens och saken är utagerad Uppföljning sker efter 2 veckor Problem kvarstår: Rektor kopplas in och har samtal med elever, föräldrar och berörd personal Åtgärdsplan upprättas och skrivs under av båda parter Båda parterna är överens och saken är utagerad Uppföljning sker efter 2 veckor Problem kvarstår: Rektor vidtar ytterligare åtgärder såsom kontakt med psykolog, socialtjänst, polis m.fl Båda parterna är överens och saken är utagerad Uppföljning sker efter 2 veckor

14 Sidan 14 av Hur görs likabehandlingsplanen känd? Elever Vårdnadshavare Personal Hur? När? Vem? Information på klassråd, elevråd Under hela Lärare på klassråd och och fritidsråd. året rektor på elevråd samt Information på föräldrasamverkansråd och föräldramöte. Vårdnadshavare lämnar sina synpunkter. Utskick till alla vårdnadshavare. Planen finns på kommunens hemsida. Likabehandlingsplanens enkät och trygghetsvandring sammanställs och analyseras. En ny likabehandlingsplan upprättas och den tas upp på en APT och redovisas för all personal. Personalen lämnar sina synpunkter. Under hela året november/ januari pedagoger på fritidshemmet. Rektor lägger ut planen på Google apps och lärare mailar hemmen. Lärare och pedagoger. Lärare, pedagoger samt rektor och trygghetsgrupp 9. Upprättande av likabehandlingsplanen Framtagande av främjande åtgärder görs i samband med höstterminens start. Upprättande av kartläggningen och framtagande av förebyggande åtgärder sker en speciell dag på höstlovet vecka 44. Trivselfrågor på skolan till alla elever ställs i samband med utvecklingssamtalet på höstterminen och följs upp under vårterminen. Trygghetsvandring på fritidshemmet görs i november. Upprättande av förebyggande och främjande åtgärder görs med eleverna i april. I maj upprättas likabehandlingsplanen. Resultatet mäts i nästkommande elevenkät och trygghetsvandring. Deltagare: Personalen tillsammans med rektor Ansvarig: Rektor

15 Sidan 15 av Årshjul över Idenors skolas arbete med likabehandlingsplanen Återkoppling resultat kartläggning samt presentation av förebyggande åtgärder till elever I klassråd och elevråd. Till vårdnadshavare i föräldrasamverkansråd. Kartläggning; - Elevenkät - Trygghetsvandring - Min trivsel i Unikum Fastställande av likabehandlingsplan Enkät till föräldrasamverkansråd Uppföljning av förebyggande och främjande åtgärder med eleverna Fastställa främjande åtgärder i arbetslaget Jobba med regler i klasser och på elevråd Upprättande av likabehandlingsplan med personal