Hedens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hedens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande

2 Ansvar och omfattning Ansvariga för planen är Trygghetsteamet på Hedens skola samt rektor Per Röjfors. Trygghetsteamet består av: Agneta Westerberg, lärare Malin Sjöström, förskollärare Eva Ottahal, speciallärare Petra Grammahage, specialpedagog De verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Planen gäller från till Vår vision Vår vision är att Hedens skola ska vara en trygg och lustfylld plats att vara på. Vi vill ha gemensamma värderingar och normer som ger alla möjlighet att vara den han eller hon är. sidan 1

3 Delaktighet och inflytande Elevernas delaktighet Klassläraren ansvarar för att innehållet i likabehandlingsplanen blir känt och förståeligt för eleverna. Detta sker bl.a. under FN-veckan i oktober. Alla elever är delaktiga i upprättandet av likabehandlingsplanen genom samtal i klassrummet om barns rättigheter och skyldigheter samt genom att svara på en trivselenkät (bilaga 1). Kamratstödjare utses i varje klass och har möten regelbundet tillsammans med en pedagog. Kamratstödjarens uppgift är att vara en god kamrat, uppmärksamma ensamma barn på rasterna och att ta hjälp av vuxna i akuta situationer. Kamratstödjarnas uppgift är inte att avstyra eller lösa konflikter. Det ingår i pedagogernas ansvar. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavares medverkan i det förebyggande arbetet är mycket betydelsefull för vårt fortsatta arbete, därför berättar pedagogerna på föräldramöten var likabehandlingsplanen finns. I skolrådet ges dessutom föräldrarepresentanter och personal regelbundet möjligheter att tillsammans med rektor på skolan diskutera innehållet och skolans arbete med likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet På skolan finns ett trygghetsteam som består av representanter från personalen. Teamet träffas regelbundet och arbetar med aktuella likabehandlingsfrågor som framkommer på skolan. Personalen går varje år i juni igenom likabehandlingsplanen och lämnar synpunkter samt utvärdering till Trygghetsteamet. Trygghetsteamet tar med sig personalens synpunkter i sin revidering av likabehandlingsplanen. När den nya likabehandlingsplanen är klar i november presenteras den för all personal. Hur planen förankras Vi förankrar likabehandlingsplanen bland elever, vårdnadshavare och personal genom elevråd, klassråd, skolråd, föräldrasamtal, föräldramöte, Unikum samt personalmöte. Vid strukturerade samtal och konflikthantering använder vi oss av likabehandlingsplanen. Trygghetsteamet går runt och presenterar sig i de olika verksamheterna varje läsår. sidan 2

4 Utvärdering av föregående Likabehandlingsplan Hur utvärderingsarbetet gått till Skolans pedagoger har fått besvara utvärderingsfrågor kring likabehandlingsarbetet (bilaga 2B). Trygghetsteamet har under juni månad utvärderat sitt arbete under läsåret. Trygghetsteamet har sammanställt både pedagogernas utvärdering samt elevernas trivselenkät. På skolråd har föräldrarepresentanter kommit med synpunkter. Resultat och analys Trygghetsteamet har bestått av Malin S, Eva O, Therese samt Petra G under läsåret 2012/2013 Fr.o.m. augusti 2013 har Agneta W tagit över efter Therese. Trygghetsteamet har träffats ca en gång/månad. Vi tycker att mötesintervallet har varit bra och vill därför fortsätta med det. Eftersom deltagarna i trygghetsteamet har flera olika uppdrag och arbetstider har det varit svårt att hitta gemensamma mötestider. För att få en god kvalité på trygghetsteamets arbete är det önskvärt att medlemmarna har tid avsatt i sitt uppdrag. Det är även önskvärt att rektor är med på trygghetsteamets möten i den mån det går. Utöver trygghetsteamets planerade möten har vi haft ett antal ärenden att hantera både bland äldre och yngre elever. Vi behöver utveckla en tydligare koppling mellan kamratstödjargruppen och trygghetsteamet. Det vore önskvärt om de pedagoger som har hand om kamratstödjarna även ingår i trygghetsteamet. Under denna termin har Barbro och Petra varit budbärare från kamratstödjarna. Det är viktigt med återkoppling till klasslärare och föräldrar när ett ärende har behandlats i trygghetsteamet. Likabehandlingsplanen utvärderades i september 2013 genom att personalen fick besvara frågor om hur det har arbetat med likabehandlingsplanen och hur trygghetsteamets arbete har fungerat (bilaga 2B). Trygghetsteamet sammanställde utvärderingarna och reviderade planen under oktober Likabehandlingsplanen har varit uppsatt i alla kapprum och har på så vis blivit synlig. Elevernas trivselenkät genomfördes enligt årshjul under maj Den utvärderades och analyserades på klassnivå av klasslärarna i maj/juni Sammanställningen på skolnivå presenterades på APT oktober Utvärdering av föregående plans förebyggande åtgärder: Vi valde att fokusera på fotbollsplanen. Vi har haft gemensamma fotbollsmöten för eleverna på skolan. Fotbollsreglerna som gäller för alla elever har reviderats och aktualiserats i klasserna. Det fanns alltid en personal som hade särskilt ansvar för att ha uppsikt över fotbollsplanen på rasterna. Fotbollsplanen har sidan 3

5 blivit en tryggare plats för eleverna. Endast ett fåtal elever har i trivselenkäten omnämnt fotbollsplanen som en otrygg plats. Sammanställning av pedagogernas utvärdering av likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplanen tom Vid varje läsårsstart skall Trygghetsteamet aktualisera Likabehandlingsplanen för all personal har det skett? Ej vid läsårsstart men när planen var klar i november 2012 skickades den ut till alla. All personal fick läsa planen på tid på ett APT. Hur har du arbetat för att Likabehandlingsplanen skall bli känd och förståelig för eleverna? Några pedagoger har visat planen, pratat om den och gjort övningar tillsammans med eleverna för att planen ska bli känd och förståelig. Andra pedagoger har inte gjort något för att planen ska bli känd och förståelig för eleverna. Vissa menar att pedagogerna bör bli bättre på att prata om likabehandlingsplanen men att planen används indirekt i vardagen. Hur tycker du att Trygghetsteamets presentation har varit? Bra Tycker du att den arbetsgång, som finns beskriven i Likabehandlingsplanen (Rutiner för akuta situationer), är till stöd och hjälp i ditt arbete med kränkande beteende i klassen? Saknas det något? Behöver den kompletteras? De flesta svarar att de tycker att planen är bra och tydlig. Några vet inte. Hur ser du på Trygghetsteamets uppdrag? Vad är bra? Vad bör utvecklas? Några tycker att det är bra att kunna lämna över ansvaret när det blir för tufft. Bra att ha någon/något att luta sig mot. Helikoptersyn på spec.barn. Fritidspersonalen vill veta om det är något mobbningsfall finns bland deras fritidsbarn. Hur kan skolan och fritids göra Likabehandlingsplanen till ett levande dokument även för föräldrarna? Skolråd, dilemmafrågor på föräldramöten, informera på föräldramöten, lägga ut i skolans blogg på Unikum. Hur gör du för att ge pojkar och flickor lika stort utrymme i undervisningen och på fritidshemmet? Pedagogerna är medvetna om svårigheten men försöker att ge eleverna lika mycket plats och utrymme. Genom att vara medveten kommer man långt. varannan damernas, tjej/killgrupper (tex datordag och idrott på fritids), demokratiska regler för alla, värderingsövningar, fadderverksamhet, turordning. Medvetet lyfta den grupp (tjejerna på fritids) som får/tar minst plats. sidan 4

6 Har du valt litteratur med tanke på både att både flickor och pojkar förekommer som huvudfigurer? Ja, flickor och pojkar förekommer ungefär lika ofta som huvudfigurer i vald litteratur. Hur arbetar du för att aktivt motverka traditionella könsroller? I vissa klasser har pedagogerna eftersökt fler manliga förebilder i föräldrasamverkan, t.ex. följa med på lägerskola. Pedagogerna pratar med eleverna om traditionella könsroller både i förebyggande syfte men också vid specifika situationer. Pedagoger väljer olika sorters litteratur som behandlar detta. Hur arbetar du med fadderverksamhet? Behöver något utvecklas? Att arbeta med fadderverksamhet kräver planeringstid tillsammans. Pedagogerna är eniga att det behövs mer gemensam planeringstid för att utveckla fadderverksamheten. På fritids upplever pedagogerna att de inte hinner arbeta med/utveckla fadderverksamheten. I klasserna samarbetar eleverna i olika grupper. Är skolans och fritids aktiviteter anpassade efter elevernas individuella förutsättningar oavsett ålder och kön? I skolan JA. Fritids saknar fritidsklubb för de äldre eleverna. Råder nolltolerans av könsdiskriminerande språkbruk i klassen/på skolan/på fritids? Hur agerar du om du hör något könsdiskriminerande uttryck? Samtliga pedagoger upplever att det råder nolltolerans av könsdiskriminerande språkbruk. Alla pedagoger säger till om de hör något och pratar med den/de berörda eleven. Fråga till dig som har haft samlevnadsundervisning: Har könsidentitet och sexuell läggning diskuterats i undervisningen? Ja Upplever du att det råder ett tillåtande klimat på skolan och på fritids gällande funktionshinder? Ja. Anpassar du/skolan/fritids aktiviteter så att alla elever kan delta oavsett funktionshinder? Ja Har dina elever varit med på temadagen kring funktionshinder? Vad gav dagen? Hur kan vi utveckla temadagen tills nästa år? Lämna gärna förslag på aktiviteter. Ja, det var ett positivt inslag som gav bra diskussioner, utvecklad förståelse och nyfikenhet. Bra att det genomfördes i klassen och inte i blandade grupper (som det först var tänkt). Utvecklas: passa in bättre i årshjulet. Har dina elever kontakt med vänskola i något annat land? Ja, flera klasser har det. Ej fritids. sidan 5

7 Fråga till dig som har haft religionsundervisning: Har du undervisat om religioner på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt? Ja. Har du på klasskonferensen blivit tillfrågad om någon elev blir utsatt/befaras bli utsatt för kränkande behandling? Ja. En grupp pedagoger svarade nej. Har diskussioner kring människors lika värde, attityder och förhållningssätt diskuterats i relation till kön, funktionshinder, ålder och religion? Hur upplever du diskussionerna? Upplever du att det råder ett tillåtande klimat på skolan och på fritids för olikheter? Diskussioner har förts i flera klasser. Kloka resonemang och stor förståelse finns oftast hos eleverna. Pedagogerna upplever att det oftast råder ett tillåtande klimat kring olikheter. Har Hedens skola tillräckliga kartläggningsmetoder för att se och upptäcka mobbning/kränkande behandling? Kan vi bli bättre? I så fall hur? Kartläggningsmetoder finns men vi kan alltid bli bättre. Fritid poängterar att skolan har misslyckats i två mobbningsärenden där eleverna valt att byta skola. För att underlätta skulle man kunna använda anteckningstjänsten i Unikum. Upplever du att all personal på Hedens skola genom förhållningssätt och agerande är förebilder för hur goda relationer kan skapas? Om inte, hur ska vi bli det? Kan vi bli bättre? Pedagogerna är rörande överens: Vi är bra men vi kan bli bättre. Har Hedens skola ett fungerade rastvärdsystem? Om inte; vad behöver förändras? Det fungerar om alla går ut i tid. Fritids poängterar att det saknas personal på fredag lunch. Några säger att vi bör bli bättre på att bära rastvärdsväst. Har Hedens skola ett fungerande fotbollsmöte? Om inte; vad behöver förändras? Ja Finns det alltid någon vuxen som är extra observant vid fotbollsplanen när du är rastvärd? Ja, förra terminen. Nu är det bestämt att det inte ska vara så. Nej, det står inte alltid någon vid fotbollsplanen men en rastvärd har alltid viss tillsyn där. sidan 6

8 Likabehandlingsplan Planen ska vara utvärderad senast och det kommer då ske på följande sätt: Skolans pedagoger får besvara några utvärderingsfrågor kring likabehandlingsarbetet (bilaga 2B). Eleverna får besvara trivselenkäten. Trygghetsteamet utvärderar läsårets arbete under augusti månad. Trygghetsteamet sammanställer sedan samtliga utvärderingar. Det är trygghetsteamet som är ansvarigt för att planen utvärderas. Främjande insatser Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Främjande arbete utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Följande insatser riktas till alla elever. Främja likabehandling oavsett kön Mål och uppföljning: I vår verksamhet ska man bli respekterad för den man är oavsett kön. Arbetet följs upp genom elevernas trivselenkät (bilaga1). Insats 1. Pedagoger tänker på att i undervisningen och i fritidshem ge lika stort utrymme för pojkar och flickor. Insats 2. Litteratur och övrig media väljs med tanke på att både flickor och pojkar förekommer som huvudfigurer. Insats 3. Alla skall arbeta aktivt med att motverka traditionella könsroller. Skolan ska fokusera på att ge eleverna andra förebilder än det som vanligtvis förekommer i media. Ansvariga: All personal Datum när det ska vara klart: sidan 7

9 Främja likabehandling oavsett ålder Mål och uppföljning: Ingen elev skall känna sig diskriminerad eller trakasserad pga av sin ålder. Insats: På skolan finns en utarbetad och fungerande fadderverksamhet. Elever från skolans alla årskurser, F-6, är blandade i grupper som tillsammans genomför aktiviteter. Exempel på aktiviteter kan vara utomhuspedagogik, läsgrupper eller matematikgrupper. Vid planering av aktivitet ska skolan se till elevernas individuella förutsättningar oavsett ålder. Ansvariga: Alla pedagoger Datum när det ska vara klart: Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Mål och uppföljning: Eleverna skall inte använda ord som är uttryck för sexuell läggning i kränkande syfte. Vid behov behöver vi göra personalen mer medvetna genom utbildning om könsidentitet och könsuttryck. Följs upp i september Insats: Vi ska arbeta för nolltolerans av köndiskriminerande språkbruk. När det uppstår ett användande av könsdiskriminerande ord diskuteras det i klassen. I sex- och samlevnadsundervisningen ska könsidentitet och sexuell läggning diskuteras. Om frågor kring könsidentitet och könsuttryck uppstår ska mer kunskap om ämnet inhämtas av pedagogerna. Ansvariga: Pedagoger och rektor Datum när det ska vara klart: Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Följs upp i september 2014 genom frågor till personal. Insats: sidan 8

10 På Hedens skola finns individintegrerade elever. Detta bidrar till en större förståelse för funktionshinder och människors olikheter. Diskussioner kring attityder och förhållningssätt ska ingå i det fortlöpande arbetet. Gemensamma aktiviteter ska planeras så att alla elever kan delta. Vi ska ha en temadag/temavecka kring funktionshinder. Trygghetsteamet bistår med förslag på material och aktiviteter. Ansvariga: Pedagoger och trygghetsteamet. Datum när det ska vara klart: Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: På vår skola ska alla elever erhålla kunskap om likheter och olikheter i vårt mångkulturella samhälle och ta del av andra länders traditioner och kulturer. Följs upp av ansvarig lärare i september Insats 1. Samarbete Hedens skola har kontakt med en vänskola i Afrika. Insats 2. Undervisningen om olika religioner ges på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt. Insats 3. I skola och fritidshem ska det vara ett tillåtande klimat gentemot olika religionsuppfattningar. Insats 4. Under FN-veckan förs diskussioner och samtal om människors lika värde, olika kulturer och religionsfrihet. Ansvariga: Alla pedagoger Datum när det ska vara klart: Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Mål och uppföljning: Vår skola ska vara fri från kränkande behandling. Skolan ska vara en trygg och lustfylld plats att vara på. Vi vill ha gemensamma värderingar och normer som ger alla möjlighet att vara den han eller hon är. sidan 9

11 Insats: Pedagoger och annan personal ska genom sitt agerande och förhållningssätt vara förebilder för hur goda relationer kan skapas. Allt vi gör i skolan ska genomsyras av människors lika värde. Alla pedagoger ska ges förutsättningar så att tid finns att möta varje elev och medarbetare. Det är bra att finna strategier som passar den egna arbetssituationen som t.ex. att hälsa på alla elever varje dag på morgonen eller att uppmärksamma en elev i taget utifrån klasslistan, rullande dag för dag. Vid klasskonferenserna tas det upp om någon elev blivit utsatt för/befaras bli utsatt för kränkande behandling. Ansvariga: All personal Datum när det ska vara klart: Kartläggning Kartläggningen visar var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Kunskapen ligger sedan till grund för skolans förebyggande åtgärder. Följande delar har använts för att kartlägga verksamheten: Enkäter, diskussioner, trygghetsteamets arbete, kamratstödjare, klassråd, elevråd, kompissamtal, klasskonferenser och elevhälsoteam. Områden som berörs i kartläggningen är: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur elever och personal har involverats i kartläggningen Alla elever har svarat på en trivselenkät. Vi har utvecklat trivselenkätens frågor som numera har en tydligare koppling till likabehandlingsplanens innehåll. Den har också delats upp i två versioner som riktar sig till yngre resp. äldre elever. Trivseln har tagits upp på utvecklingssamtalet samt diskuterats i alla klasser. Om resultatet från enkäten visar sig vara av allvarlig karaktär kontaktas trygghetsteamet. I personalgruppen har resultatet från enkäten diskuterats och analyserats. Trygghetsteamet har genom trivselenkätens resultat fått information för att bedöma vilka områden skolan behöver fokusera på. Personalen har svarat på frågor om hur de har använt likabehandlingsplanen i sitt arbete och deras syn på trygghetsteamets arbete (bilaga 2B). Resultat och analys av kartläggningen Elevernas svar Det förebyggande arbetet utgår från sammanställningen av trivselenkäten (bilaga 1B) som årligen genomförs. Enkäten ställer frågor om elevers trygghet och trivsel på skolan och genomförs genom att varje elev anonymt besvarar enkäten under en lektion. sidan 10

12 Förskoleklasseleverna gör enkäten hemma tillsammans med föräldrarna. Resultaten sammanställs på klassnivå av klassläraren och delges trygghetsteamet som gör en sammanställning och analys för hela skolans enkätsvar. Analysen ligger till grund för våra kommande insatser i det förebyggande arbetet. Sammanställning av trivselenkät för åk F 6 på Hedens skola läsåret En stor majoritet av eleverna trivs på skolan, de äldre barnen i högre grad än de yngre. 87 % av eleverna trivs alltid eller ofta på fritids. 81 % av de yngre eleverna och 88 % av de äldre uppger att de har någon att vara tillsammans med på rasten. 82 % av de äldre eleverna och 63 % av de yngre eleverna tycker att kamrater på skola och fritids är snälla och trevliga mot varandra. Resultatet visar att eleverna trivs och har tillit till de vuxna på skolan. 91 % av de yngre eleverna upplever det finns vuxna att vända sig till när man behöver hjälp. Bland de äldre eleverna är resultatet 75 %. 86 % av de äldre eleverna tycker att de vuxna på skolan bemöter elever med respekt och trevlig attityd. 72 % av de yngre eleverna tycker att flickor och pojkar behandlas lika i skolan. Bland de äldre eleverna tycker 66 % det. I stort sett alla äldre elever (94 %) känner till Trygghetsteamet. Bland de yngre är resultatet 77 %. Frågan om man känt sig kränkt utifrån religion/sexuell läggning/etnicitet/ålder/funktionshinder ställdes endast till de äldre eleverna. 56 elever svarade på frågan. En elev känner sig alltid kränkt, 16 % känner sig kränkta ibland och 82 % känner sig aldrig kränkta. De flesta elever upplever inte att någon särskild plats på skolan är otrygg. Några elever nämner fotbollsplanen, ängen, baksidan och kompiskojan. Analys utifrån trivselenkäten: Vi finner några områden som vår skola behöver fokusera på framöver. Först och främst ser vi att elever upplever sig ojämlikt bemötta ur genusperspektiv. Gällande kränkningar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna kan vi se en för hög andel elever som känner sig kränkta ibland. Dessutom utmärker sig resultatet angående trivsel på fritids. Personalens svar Kartläggningen bland personalen har visat att likabehandlingsplanen bör bli tydligare och mer förankrad hos personal, föräldrar och elever. Personalen behöver dessutom få tidsutrymme att kunna engagera sig i likabehandlingsarbetet i större omfattning än tidigare. Det framkom önskemål om förändring i årshjulet för likabehandlingsarbetet (se bilaga 3). Önskemålen rörde bl.a. flytt av temadagen/temaveckan om funktionshinder samt flytt av det skolråd då föräldrar kan lämna synpunkter på vår likabehandlingsplan. På frågan om personalen genom sitt förhållningssätt och agerande är goda förebilder svarar man att det är bra men kan bli bättre. sidan 11

13 Se vidare pedagogernas utvärdering under kapitlet utvärdering av föregående likabehandlingsplan. sidan 12

14 Förebyggande åtgärder De förebyggande åtgärderna har vi vidtagit då det signalerats oss att problem kan uppstå. Det handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Följande risk- och problemområden har identifierats i kartläggningen. Genus Mål och uppföljning: Att fler elever känner sig jämlikt behandlade. Åtgärd: pedagogerna tänker aktivt på att ge lika stort utrymme till flickor och pojkar. Använd fungerande metoder kontinuerligt som t.ex. varannan fråga/ord till flicka resp pojke. Vi ska erbjuda flickorna traditionella pojkaktiviteter och vice versa. Praktiska övningar/aktiviteter som t.ex. forumspel, film, litteratur, diskussioner med eleverna etc. Ansvariga: alla vuxna på skolan. Datum när det är klart: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Att inga elever känner sig kränkta. Åtgärd: Pedagoger ska klarlägga huruvida eleverna uppfattat begreppet Kränkande behandling utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Vi ska väcka intresse och förståelse hos eleverna för våra olikheter i alla sammanhang. Det är viktigt att lämna utrymme på lektionen när diskussioner uppstår runt olikheter. Ansvariga: alla vuxna på skolan. Datum när det är klart: sidan 13

15 Rutiner för akuta situationer Utredning och åtgärder när elev kränks av andra elever Personal som blir vittne till/får kännedom om kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen och prata med de inblandade. Därefter meddelas ansvarig pedagog om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Om så behövs pratar den ansvarige pedagogen med de inblandade eleverna i ett fördjupat samtal. Pedagogen redogör för följderna av en fortsatt kränkande handling. Kontakt tas med respektive vårdnadshavare så snart som möjligt om så behövs. Under hela utredningen skall det föras kontinuerlig skriftlig dokumentation. Så här handlar vi om mobbning/kränkning kvarstår: Första steget Trygghetsteamet kontaktas, faktainsamling och arbetsfördelning görs i teamet. Enskilt samtal med utsatt elev och eventuella vittnen för insamling av information. Enskilt samtal med den elev som utsatt annan elev för kränkning. I samtalet gör pedagogen klart att kränkningen ska upphöra omedelbart. Trygghetsteamet informerar vårdnadshavare till inblandade elever. Eleverna informeras om att så kommer att ske. Berörd personal informeras. Nytt möte sker ca en vecka senare med representanter från trygghetsteamet som talar med inblandade elever individuellt. Återkoppling till berörda vårdnadshavare. Ytterligare uppföljning sker vid behov. Andra steget (vidtas om ingen förbättring sker) Elevhälsoteamet informeras och kallar den/de som kränker till möte (elev, vårdnadshavare, berörd lärare, trygghetsteamsrepresentant och skolledning) Åtgärdsprogram upprättas. sidan 14

16 Uppföljande möte: åtgärdsprogrammet utvärderas, eventuellt utarbetas ett nytt program. Tredje steget Om problemet trots det kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis. Utredning och åtgärder när elev kränks av personal Konflikter kan inte bara uppstå mellan barn, utan också mellan barn och vuxna. På Hedens skola gäller då: Om eleven känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig han/hon eller vårdnadshavare till pedagog, rektor, trygghetsteamet eller skolsköterska. Om en personal upplever att en annan personal kränker ett barn är denne skyldig att vända sig till rektor. Rektor vidtar utredning. Parterna ges möjlighet till samtal med varandra. I samråd med de inblandade bestämmer rektor vilka som ska delta i samtalet. Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av rektor. Rektor ansvarar att uppföljning av ärendet görs. Dokumentation förs under hela ärendet. sidan 15

17 Ansvarsförhållande All personal på skolan är ansvariga för att ingen elev blir kränkt eller trakasserad. Vid upprepande kränkning eller trakasserier är ansvarig pedagog, trygghetsteamet och rektor ansvariga för att uppföljning sker. Mer information Önskar du mer information kan du besöka följande nätverksplatser. Skolverket styr, stödjer och följer upp och utvärderar skolors arbete. Skollagen kapitel _sfs /?bet=2010:800#K6 Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 kapitel 2:1, sidan 12 b%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2575 Läroplan för grundsärskolan 2011, kapitel 2:1 sidan 12 b%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2593 Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering. Barn- och elevombudet (BEO) är del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Illustrationerna som förekommer i likabehandlingsplanen är gjorda av skolans före detta elever Matilda Märs och Alice Eliasson, Våren 2007 sidan 16

18 Bilaga 1B Trivselenkät för elever skolår F-3 1. Trivs du i din klass? Alltid Ofta Ibland Aldrig 2. Trivs du på fritids? Alltid Ofta Ibland Aldrig 3. Har du någon att vara med på rasten? Alltid Ofta Ibland Aldrig 4. Är eleverna på Hedens skola och fritids trevliga och snälla mot varandra? Alltid Ofta Ibland Aldrig 5. Trivs du med de vuxna på skolan? Alltid Ofta Ibland Aldrig 6. Finns det någon vuxen i skolan som du kan gå till när du behöver hjälp eller prata med någon? Alltid Ofta Ibland Aldrig 7. Finns det rastvakter på rasterna som du kan vända dig till om du eller någon annan behöver hjälp? Alltid Ofta Ibland Aldrig 8. Känner du att de vuxna på skolan och gör skillnad på pojkar och flickor? Alltid Ofta Ibland Aldrig 9. Finns det någon i din klass eller på fritids som blir retad eller som inte får vara med? Vem, i så fall? 10. Blir du illa behandlad av någon annan elev i klassen, på fritids eller på skolan? Vem, i så fall? sidan 17

19 11. Finns det något ställe på skolan, på fritids eller på skolgården där du inte känner dig trygg? Var, i så fall: 12. Känner du till att skolan har ett trygghetsteam som kan hjälpa till om någon elev känner sig ledsen, retade eller utanför? Ja Nej 13. Finns det något annat som du tycker att trygghetsteamet ska veta? Vad, i så fall? 14. Jag går i klass F Jag är en Flicka Pojke Tack för att du har svarat på frågorna! sidan 18

20 bilaga 1B Trivselenkät för elever skolår Trivs du i din klass? Alltid Ofta Ibland Aldrig 2. Om du går på fritids, trivs du där? Alltid Ofta Ibland Aldrig 3. Har du någon att vara med på rasten? Alltid Ofta Ibland Aldrig 4. Är eleverna på Hedens skola trevliga och snälla mot varandra? Alltid Ofta Ibland Aldrig 5. Bemöter de vuxna på skolan eleverna med respekt och trevlig attityd? Alltid Ofta Ibland Aldrig 6. Finns det någon vuxen i skolan som du kan gå till när du behöver hjälp eller prata med någon? Alltid Ofta Ibland Aldrig 7. Finns det rastvakter på rasterna som du kan vända dig till om du eller någon annan behöver hjälp? Alltid Ofta Ibland Aldrig 8. Känner du att de vuxna på skolan och gör skillnad på pojkar och flickor? Alltid Ofta Ibland Aldrig 9. Finns det någon i din klass som blir retad eller som inte får vara med? Vem, i så fall? sidan 19

21 10. Blir du illa behandlad av någon annan elev i klassen eller på skolan? Vem, i så fall? 11. Finns det något ställe på skolan eller på skolgården där du inte känner dig trygg? Var, i så fall: 12. Känner du till att skolan har ett trygghetsteam som kan hjälpa till om någon elev känner sig ledsen, retade eller utanför? Ja Nej 13. Har du någon gång känt dig kränkt utifrån din religion/sexuella läggning/utsprung/ålder/funktionshinder? Alltid Ofta Ibland Aldrig 14. Finns det något annat som du tycker att trygghetsteamet ska veta? Vad, i så fall? 15. Jag går i klass Jag är en Flicka Pojke Tack för att du har svarat på frågorna! sidan 20

22 Bilaga 2B (lämnas till pedagoger i juni 2013) Utvärdering av likabehandlingsarbetet och Likabehandlingsplanen tom Vid varje läsårsstart skall Trygghetsteamet aktualisera Likabehandlingsplanen för all personal har det skett? 2. Hur har du arbetat för att Likabehandlingsplanen skall bli känd och förståelig för eleverna? 3. Hur tycker du att Trygghetsteamets presentation har varit? 4. Tycker du att den arbetsgång, som finns beskriven i Likabehandlingsplanen (Rutiner för akuta situationer), är till stöd och hjälp i ditt arbete med kränkande beteende i klassen? Saknas det något? Behöver den kompletteras? 5. Hur ser du på Trygghetsteamets uppdrag? Vad är bra? Vad bör utvecklas? 6. Hur kan skolan och fritids göra Likabehandlingsplanen till ett levande dokument även för föräldrarna? 7. Hur gör du för att ge pojkar och flickor lika stort utrymme i undervisningen och på fritidshemmet? 8. Har du valt litteratur och media med tanke på både att både flickor och pojkar förekommer som huvudfigurer? 9. Hur arbetar du för att aktivt motverka traditionella könsroller? 10. Hur arbetar du med fadderverksamhet? Behöver något utvecklas? sidan 21

23 11. Är skolans och fritids aktiviteter anpassade efter elevernas individuella förutsättningar oavsett ålder och kön? 12. Råder nolltolerans av könsdiskriminerande språkbruk i klassen/på skolan/på fritids? Hur agerar du om du hör något könsdiskriminerande uttryck? 13. Fråga till dig som har haft samlevnadsundervisning: Har könsidentitet och sexuell läggning diskuterats i undervisningen? 14. Upplever du att det råder ett tillåtande klimat på skolan och på fritids gällande funktionshinder? 15. Anpassar du/skolan/fritids aktiviteter så att alla elever kan delta oavsett funktionshinder? 16. Har dina elever varit med på temadagen kring funktionshinder? Vad gav dagen? Hur kan vi utveckla temadagen tills nästa år? Lämna gärna förslag på aktiviteter. 17. Har dina elever kontakt med vänskola i något annat land? 18. Fråga till dig som har haft religionsundervisning: Har du undervisat om religioner på ett saktigt, allsidigt och likvärdigt sätt? 19. Har du på klasskonferensen blivit tillfrågad om någon elev blir utsatt/befaras bli utsatt för kränkande behandling? 20. Har diskussioner kring människors lika värde, attityder och förhållningssätt diskuterats i relation till kön, funktionshinder, ålder och religion? Hur upplever du diskussionerna? Upplever du att det råder ett tillåtande klimat på skolan och på fritids för olikheter? sidan 22

24 21. Har Hedens skola tillräckliga kartläggningsmetoder för att se och upptäcka mobbning/kränkande behandling? Kan vi bli bättre? I så fall hur? 22. Upplever du att all personal på Hedens skola genom förhållningssätt och agerande är förebilder för hur goda relationer kan skapas? Om inte, hur ska vi bli det? Kan vi bli bättre? 23. Har Hedens skola ett fungerade rastvärdsystem? Om inte; vad behöver förändras? 24. Har Hedens skola ett fungerande fotbollsmöte? Om inte; vad behöver förändras? 25. Finns det alltid någon vuxen som är extra observant vid fotbollsplanen när du är rastvärd? Tack för dina svar! Lämna svaren trygghetsteamet. sidan 23

25 Bilaga 3 Årshjul för likabehandlingsarbetet på Hedens skola November 2013 Ny Likabehandlingsplan börjar gälla. Ny likabehandlingsplan presenteras för personal på APT och för föräldrarepresentanter på skolråd. Trygghetsteamet ansvarar för att ny Likabehandlingsplan sätts upp i varje kapprum samt läggs ut på hemsida. Januari 2014 Trygghetsteamet går runt i klasserna och presenterar sig. Temadag om funktionshinder genomförs i samtliga klasser. Maj 2014 Eleverna svarar på trivselenkät (bilaga 1B). Förskoleklassen svara på enkäten hemma. Ansvarig pedagog sammanställer och analyserar resultatet på klassnivå och delger Trygghetsteamet. Ansvarig pedagog arbetar med resultatet/vidtar åtgärder i sin klass. Trygghetsteamet sammanställer och analyserar trivselenkäten på skolnivå. Trygghetsteamet presenterar trivselenkäten på skolnivå för all personal på APT. Juni 2014 Likabehandlingsplanen utvärderas av samtliga pedagoger på Junidagarna genom Utvärderingsfrågor till pedagogerna, bilaga 2B. Trygghetsteamet sammanställer pedagogernas utvärderingsfrågor (bilaga 2B). Augusti 2014 Likabehandlingsplanen görs känd hos föräldrarna på det gemensamma föräldramötet i rörelserummet. Hänvisning ges till var man hittar planen. Trygghetsteamets deltagare ses över. Behöver någon deltagare tillkomma, ersättas eller bytas ut? Ansvariga pedagoger för kamratstödjarna utses. Nya kamratstödjare utses i klasserna. sidan 24

26 September 2014 Trygghetsteamet går runt i klasserna och presenterar sig. Trygghetsteamet utvärderar sitt eget arbete; ärenden, insatser, träffar, kamratstödjare mm Oktober 2014 Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras av trygghetsteamet. Föräldrarepresentanter ges möjlighet att genom skolrådet ge synpunkter på likabehandlingsplanen inför reviderring i november. sidan 25