Stugsunds skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Stugsunds skola Stugsunds skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 1

2 Stugsunds skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - åk 6, fritidshem a för planen Rektor Mattias Åhlund Vår vision Vi på Stugsunds skola har ett varmt, generöst arbetsklimat där både elever och personal får vara unika personer som känner trygghet och arbetsglädje. Alla elever och all personal i skola och fritidshem känner sig sedda och ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Eleverna görs delaktiga genom samtal rörande värdegrundsfrågor i det dagliga arbetet i klasserna och på fritidshem samt i klassråd, elevråd, samlingar på fritids och via trivselenkäten. Vid framtagandet av en ny plan mot kränkande behandling deltar eleverna bland annat genom att de formger framsidan till årets plan mot kränkande behandling. Eleverna trycker upp affischer som sätts upp synligt i skolan och på fritidshemmet. I ordinarie fadderverksamhet arbetar elever över klassgränser om barnets rättigheter och mänskliga rättigheter i samband med FN-veckan. Eleverna är också delaktiga genom den demokratimodell som har utvecklats av elevrepresentanter från alla skolor i Söderhamn tillsammans med kommunen; Viktiga modellen. Viktiga modellen innehåller olika delar: Viktiga veckan genomförs varje höst, då barn och unga får kunskap om sina rättigheter och möjligheter. Vissa synpunkter förs vidare till Viktiga mötet. I Viktiga mötet möts barn, unga och beslutsfattare kring frågor och idéer som kommit fram under Viktiga veckan. Viktiga konferensen sker under våren. Då möts barn, unga och beslutsfattare, med fokus kring något prioriterat tema från Viktiga mötet. 2

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Årets plan skickas hem till vårdnadshavarna innan den tas och börjar gälla. Vårdnadshavarna kommer med tankar och idéer som rektor tar med sig inför färdigställandet av planen. Resultaten från den kommungemensanna Trivsel-och kränkningsenkäten presenteras på föräldrarådsmötet. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns att tillgå på skolans hemsida. Planen aktualiseras på föräldramöten och vid behov även under utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Personalen i skola och fritids tar del av och utgår från de synpunkter som lämnats av vårdnadshavare på föräldrarådet och resultatet av trivselenkäten vid framtagning av den nya planen. Förankring av planen Den färdiga planen tas upp i respektive klass på klassråd, vid samling på fritidshemmet och med vårdnadshavare på föräldramöte. Planen skickas via mail till all personal samt diskuteras på arbetsplatsträff. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida samt i klassrummen och fritidshemmet. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har inte utvärderat fjolårets plan, eftersom strukturen ej följt DO s mall. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Se ovan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Se ovan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen går igenom insatser och åtgärder. Om insatser och åtgärder är genomförda, så utvärderar vi dessa. Om insatser och åtgärder ej är genomförda tar vi reda på varför. Vi diskuterar sen vad och hur det ska förbättras. På samma sätt utvärderas planen av vårdnadshavare på föräldrarådsmöte och av elever via klassråd och elevråd. för att årets plan utvärderas Rektor Mattias Åhlund 3

4 Främjande insatser Område: Ålder Stugsunds skola och fritidshem ska ge alla, oavsett ålder, en verksamhet anpassad efter deras behov. Alla, oavsett ålder, ska bemöta varandra respektfullt. Insats På Stugsunds skola har vi fadderverksamhet mellan år F-3, 1-4, 2-5 och 3-6. Vi strävar efter att årligen ha inslag av skolgemensamma aktiviteter, t ex friluftsdagar och temaarbete. Alla skolans elever är, oavsett ålder, representerade i elevrådet. I fritidshemmet samverkar elever i åldrarna 6-10 år. All personal i skola och fritidshem samt rektor. Arbetet fortskrider under läsåret 2014/2015 Område: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Alla som går och arbetar på Stugsunds skola och fritidshem ska bemötas likvärdigt och med samma rättigheter oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Personalen ska fungera som goda förebilder. Vi arbetar medvetet med förhållningssätt som motverkar traditionella könsmönster. Insats Kompetensutveckling med hjälp av kommunens genuspedagoger. Personal i skola och fritidshem hjälper varandra i vardagsarbetet att bli medvetna om sitt förhållningssätt och sina värderingar. Vi arbetar med normer och värderingar genom litteratur, filmer och värderingsövningar. Boken "I normens öga" - metoder för en normbrytande undervisning, kommer att köpas in till skolan. Fritids erbjuder varierade aktiviteter för att främja kompisskap samt motverka eventuella könsbundna val bland eleverna. Exempelvis arbetar vi med "leklotteri" vid ett tillfälle per vecka. Då får eleverna dra en lott på en aktivitet och utföra den tillsammans med andra. Det kan vara aktiviteter såsom; Lego, lera, måla, data, spel, bandy m.m. All personal i skola och fritidshem samt rektor. Arbetet fortskrider under läsåret 2014/2015 4

5 Område: Funktionsnedsättning På Stugsunds skola och fritidshem är skolmiljön och undervisningen tillgänglig och anpassad för elever med olika funktionsnedsättningar. Insats Personal i skola och fritidshem får adekvat handledning via SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) och specialpedagog i kommunen samt återkommande kompetensutveckling i NPF (Neuropsykiatriska funktionshinder). Nästa utbildningstillfälle planerat till hösten-14. All personal i skola och fritidshem samt rektor. Arbetet fortskrider under läsåret 2014/2015 Område: Kränkande behandling Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan och fritidshemmet, förvissade om att barnen inte blir utsatta för någon form av kränkande behandling. Vi arbetar medvetet med att stärka självkänsla och självmedvetenhet hos eleverna för att de ska kunna fatta beslut utifrån sig själva utan att kränka någon annan, samt att säga ifrån om de själva eller någon annan blir utsatt för kränkande behandling. Insats Vi arbetar utifrån skolans värdegrund och uppdrag (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011). Den dagliga verksamheten genomsyras av samtal, värderings- och samarbetsövningar. Vi arbetar medvetet med frågor som förhållningssätt, respekt och hänsyn. All personal i skola och fritidshem samt rektor. Arbetet fortskrider under läsåret 2014/2015 5

6 Område: Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning På Stugsunds skola och fritidshem ska alla känna trygghet och samhörighet oavsett bakgrund. Främja människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Insats Ordinarie SO-undervisning enligt läroplan och centralt innehåll. Filmer. Värderingsövningar. All personal i skola och fritidshem samt rektor. Arbetet fortskrider under läsåret 2014/2015 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kommungemensam trivsel- och kränkningsenkät som alla elever svarar på varje termin. Trygghetsgruppens arbete. Kurator och skolpsykolog finns att tillgå vid Stugsunds skola fr.o.m. ht-14. Skolsköterska genomför enskilda hälsosamtal elever i F-klass, åk 2, åk 4 och åk 6, vilket innebär att alla elever har hälsosamtal vartannat år. I förskoleklass och åk 4 används en blankett som underlag för samtalet. Förskoleklassens blankett fylls i av målsman inför samtalet, medan elever i åk 4 själva fyller i blanketten. Trygghetsvandring med eleverna på skola och fritidshem höstterminen 2014 där kommunens genuspedagoger är oss behjälpliga. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur eleverna har involverats i kartläggningen Via den årliga kommungemensamma trivsel- och kränkningsenkäten där bland annat frågor om trivsel, vänner och kränkande behandling tas upp. I enkäten finns också utrymme för egna kommentarer. Skolans trivselregler/ordningsregler har diskuterats i olika forum t.ex. i klass- och elevråd, på fritids samlingar samt vid Viktiga mötet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultatet av trivsel- och kränkningsenkäten tas upp på en Arbetsplatsträff där också olika idéer för att ytterligare främja den positiva miljön på skolan behandlas och diskuteras. Klasslärare får resultaten från sin egen klass för att närmare kunna studera resultat och kommentarer. Personalen i skola och fritids diskuterar kontinuerligt trivsel och arbete i klassen, mellan klasserna och på fritidshemmet med eleverna. 6

7 Den kommungemensamma trivsel- och kränkningsenkäten från vt 2014 visar att: Hur trivs du i skolan? Mycket bra 78,4%, ganska bra 17,9%, sådär 3,7%, dåligt 0% Har du vänner i skolan? Flera 86,6%, ,4%, 1 2,2% ingen 0,7% Känner du dig rädd i skolan? Aldrig 80,6%, sällan 12,7%, ibland 6,7%, ofta 0% Finns det någon plats i skolan där du inte känner dig trygg? Ja 16,4%, nej 83,6% Vad är bra med din skola? Berätta: Hur är studieron? Berätta: Finns det någonting du skulle vilja ändra på i din skola för att du ska trivas bättre? Berätta: Har du under de senaste 12 månaderna känt dig kränkt eller trakasserad? Ja 8,2%, nej 91,8% Följande frågor besvarades endast av de som svarat ja på ovanstående fråga. Har du känt dig utfrusen i skolan vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna? Ja 45,5%, nej 54,5% Svarsfrekvens 8,2% (11/134) Har någon elev/elever kränkt dig på skoltid under de senaste 12 månaderna? Ja 81,8%, nej 18,2% Svarsfrekvens 8,2% (11/134) 7

8 Har någon elev/elever från din skola kränkt dig på fritiden under de senaste 12 månaderna? Ja 36,4%, nej 63,6% Svarsfrekvens 8,2% (11/134) Har någon vuxen på din skola trakasserat eller kränkt dig under de senaste 12 månaderna? Med vuxen avses person som vistas på skolan men ej är elev. Ja 9,1% (en person), nej 90,9% Svarsfrekvens 8,2% (11/134) Har du berättat för någon vuxen på din skola att du känt dig utfrusen, trakasserad eller kränkt? Med vuxen avses person som vistas på skolan men ej är elev. Ja 72,7%, nej 27,3% Svarsfrekvens 8,2% (11/134) Här finns möjlighet att beskriva med egna ord hur du blivit kränkt eller trakasserad. Har du sett någon annan elev i klass som du anser blivit trakasserad eller kränkt under de senaste 12 månaderna? Ja 12,%, nej 87,3%' Svarsrekvens 100% (134/134) Berätta i så fall gärna om vad som hände och vem/vilka som berörs. Om du ser att någon blivit kränkt eller trakasserad vem/vilka pratar du med då? Kompisar 49,3% Skolsköterska 6% Fritidsledare 33,6% Lärare 94,8% Rektor 23,9% Någon i min egen familj 36,6% Det finns ingen som jag kan prata med 0,7% Annan 6,7% 8

9 Analys: Bland de yngre barnen (F-3) har fem elever uppgett att de känner sig otrygga i skogen (alla i åk 2 och främst på grund av eventuell förekomst av ormar). De har också uppgett biblioteket (1 elev), matsalen (en elev p g a allergi) och ett fåtal andra platser i och kring skolan. Svaren från de äldre eleverna (4-6) visar att toaletten upplevs som otrygg (2 elever, varav en känner sig rädd att någon ska komma och öppna dörren). Både yngre och äldre elever skriver många uppskattande ord om Stugsunds skolas skolgård, som de upplever vara stor och bra med mycket plats att vara på och med möjlighet till många olika aktiviteter. Frågorna med trivsel, vänner och att bli retad är det de yngre barnen som svarar att det är dåligt, medan de äldre anser att det är ok. Det tror vi har att göra med att yngre barn påverkas " i stunden". I de kontinuerliga samtalen i klasserna, på individnivå, upplever vi det mer positivt. Under Viktiga mötet framkom att eleverna saknar förståelse för att lekar såsom "Herren på täppan", King, Warszawa och "Snöbollskrig" är maktlekar och därför inte är tillåtna på skolan. Förebyggande åtgärder Område: Att motverka förekomsten av kränkande behandling Att alla elever och personal i skolan och på fritids ska ha ett gott språk och bemötande gentemot varandra. Åtgärd Pedagogerna i skola och fritids arbetar bland annat med hur vi använder vårt språk. Exempel på sådana frågeställningar är: Hur tilltalar vi varandra? Vad säger vi och hur, såväl verbalt som ickeverbalt? Projekt Charlie i åk 2 och åk 3. All personal i skola och fritidshem är goda och tydliga förebilder för eleverna. Trygghetsvandring i skola och fritids planeras under hösten Personal som har rastvakt besöker alla områden på skolgården. Idrottslärare har tillsyn i omklädningsrummen före och efter idrottspassen. Alla vuxna i skola och fritids som ser/hör tendenser till kränkningar reagerar direkt. För att undvika utanförskap tar pedagogerna i skola och fritids ansvar för alla gruppindelningar och placeringar. Motivera åtgärd Eftersom enkäten visar att det finns barn som inte trivs och säger sig inte ha några vänner samt blir retade på vår skola, behöver vi fortsätta att aktivt arbeta för ett gott språk och bemötande. 9

10 Enkäten visar också att 6,7 % av eleverna ofta känner sig rädda i skolan. Därför ämnar vi genomföra en Trygghetsvandring för skola och fritids, såväl inom- som utomhus, under hösten Rektor och all personal i skola och fritids Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola och fritidshem. Vi skall behandla varandra med respekt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Reflexvästar på alla vuxna som är ute på rast så de är väl synliga för eleverna. Vid behov förstärka vuxennärvaron under rasterna. Pedagogerna försöker hålla god uppsikt över alla platser där barnen är, både inom- och utomhus på skol- och fritidstid. Vuxennärvaro under lunchen i matsalen samt vid frukost och mellanmål på fritids. Vuxennärvaro i kapprum i så stor utsträckning som möjligt. Samarbete mellan klasser t.ex. genom fadderverksamhet och tematiskt arbete. Gemensamma friluftsdagar. Klassråd och elevråd. Regelbundna samtal angående trivsel, hur vi pratar och bemöter varandra. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar som bevittnat eller upplevt kränkande behandling vänder sig till den personal som de känner förtroende för på skolan. T ex klasslärare, annan vuxen i skola och fritidshem, skolsköterska, kurator, representanter i Trygghetsgruppen eller rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Tydliga rutiner är beskrivna i Trygghetsgruppens åtgärdsplan, vilken finns på Stugsunds skolas hemsida. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Alla elever ska vid terminsstart av sin grupp/klassansvarige informeras om de rutiner som gäller då en elev upplever sig kränkt av en vuxen. Eleven uppsöker förälder/vuxen i skolan eller fritidshem/annan vuxen för att informera om vad som inträffat. Förälder/vuxen i skolan eller fritidshem/annan vuxen dokumenterar det eleven berättar och överlämnar till rektor. Rektor samtalar med eleven. Rektor samtalar med berörd medarbetare. Beslut om eventuella åtgärder fattas av rektor i samarbete med 10

11 verksamhetschefen. I de fall utredningen resulterar i åtgärder informeras elevens föräldrar. Rutiner för uppföljning Se Trygghetsgruppens åtgärdsplan, vilken finns på Stugsunds skolas hemsida. Rutiner för dokumentation Utredning, åtgärd och uppföljning dokumenteras på blanketterna som Barn- och utbildning i Söderhamn gav ut i oktober Ansvarsförhållande Rektor Mattias Åhlund är ansvarig och skall informeras så fort misstanke om kränkning/ diskriminering uppstått. I de fall rektor är involverad i kränkningen/diskrimineringen har verksamhetschefen ansvaret för händelsen. 11