Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola a för planen Malin Grahn, rektor Centrumskolan. Vår vision Vi ska bygga en skola där alla känner trygghet och trivsel och får möjlighet att växa, såväl socialt som kunskapsmässigt. Ett led i detta är nolltollerans mot mobbing och att alla elever och personal kan gå till skolan utan rädsla för att bli utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015 Elevernas delaktighet Eleverna genomför Klassens kvalitetsrapport och Husmodellen. Efter genomförd enkät analyserar eleverna vad vi är bra på samt förbättringsområden. Vårdnadshavarnas delaktighet På skolrådsmöte presenteras och diskuteras planen med föräldrarna som då ges möjlighet att komma med synpunkter. Personalens delaktighet Personalen analyserar gemensamt och tillsammans med eleverna resultaten av Klassens kvalitetsrapport samt Husmodellen. Utifrån analysen kommer de gemensamt fram till främjande och förebyggande insatser. Förankring av planen Den färdiga planen presenteras på klassråd, skolråd, konferenstid samt på Schoolsoft.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan utvärderades på Apt-träff Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolans undervisande personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Personalen har i utvärderingen kommit fram till att två av de främjande insatserna tas bort, resterande aktiviteter blir kvar med en uppdatering kring vilka klasser det berör. Föräldrarna utvärderade att det är bra främjande och förebyggande insatser samt att de önskar en utökning av aktiviteten "Samarbete mellan klasserna". Eleverna är nöjda med planen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Eleverna utvärderar planen under klassrådstid. Vårdnadshavarna utvärderar planen på årets sista skolrådsmöte. Personalen utvärderar planen under Apt-tid. för att årets plan utvärderas Malin Grahn, rektor Centrumskolan.

4 Främjande insatser Massage Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Eleverna lär känna varandra, ökar deras sociala kompetens och får/ger beröring på ett positivt sätt. Kontinuerligt arbete under läsåret. I skolsamverkan för de lägre åldrarna. Samtlig personal på skolan Samarbete mellan klasserna Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Eleverna lär känna kompisar utanför klassen vilket leder till att man känner samhörighet med andra elever på skolan. Tematiskt arbete mellan klasserna, elevens val samt utedagar. Mellan parallellklasserna på skolan kommer ett utökat samarbete ske. Samtlig personal på skolan

5 Nätetik Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever ska känna ansvar för sina handlingar på Internet, bli medveten om riskerna som finns med nätet samt uppmärksammas på vad som kan hända vid felaktigt användande av Internet. Arbete med exempelvis metodmaterialet "Nosa på nätet" (för lågstadiet)och "Jag Mentor i respektive klass. Livsviktigt Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Skapa ett bra arbetsklimat i klassrummet där alla elever känner trygghet och att man accepteras för den man är. Genom individuella- och gruppövningar utvecklar eleverna i Förskoleklassen sina sociala och emotionella förmågor. Vi utgår från materialet Livsviktigt men anpassar det till gruppen.

6 Förskolelärarna. Elevens val Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Eleverna ska lära känna varandra mellan klasserna och blir med det tryggare på skolan. Eleverna i åk 4-6 väljer ett område som de vill fördjupa sig inom under ett antal veckor. Utifrån val blandas eleverna i grupper. 4-6:ans arbetslag Tjej och killsnack Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Stärka eleverna och lyfta sådant som är bra alternativt sådant som man vill förbättra. Eleverna träffas i tjej respektive killgrupper och samtalar om sådant som de tycker är bra men

7 även sådant som kan bli bättre i klassen och på skolan. Mentor i resp. klass Kontinuerligt under året. Klassråd/elevråd Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Eleverna framför sina åsikter och diskuterar om saker som rör deras arbetsmiljö/lärmiljö i klassen och på skolan. En gång i månaden ska klassen ha klassråd. Elevråd sker en gång i månaden. Mentor i respektive klass. Rektor ansvarar för elevråd. Kontinuerligt under året. Föräldrakvällar åk 6 Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Skapa bra föräldrakontakt och sammanhållning i gruppen.

8 Elever, föräldrar och mentorer i åk 6 träffas en gång varje termin. Mentorer i åk 6 Juni 2015 Rastlekar Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Eleverna lär känna alla elever på skolan och genom det skapas en trygghet på skolgården. En lärare ansvarar två dagar i veckan för att under förmiddagsrasten hålla i olika lekar för eleverna. Rastansvarige för lekarna Juni 2015 Rastvärdar Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Eleverna ska känna en trygghet genom att kunna ta kontakt med en rastvärd under rasterna om

9 de av någon anledning känner oro över något. Lärarna har efter ett schema ansvar för att vara rastvärd. Alla på skola. Kontinuerligt under året. Friluftsdagar Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Eleverna lär känna andra elever på skolan och genom det skapas en trygghet mellan klasserna. Under läsåret genomförs olika friluftsdagar utifrån årstider. Det finns en grovplanering över vilka friluftsdagar vi skall ha under läsåret. Alla på skola. Kontinuerligt under året.

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Husmodellen är en av kartläggningsmetoderna. Modellen är framtagen av JÄMO och ger elevernas uppfattning om risk och förbättringsområden inom hela skolans område, både inomhus och utomhus. Kartläggningen genomfördes i klasserna under december månad. Klassens kvalitetsrapport är en enkät som genomfördes individuellt under december månad i alla klasser från åk 1-6. Förskoleklassen samtalar kring enkäten i grupp. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Husmodellen genomförs klassvis samt indelning i pojk- och flickgrupper. Om det under kartläggningen framkommer någon åtgärd som är riktad mot en specifik klass så diskuterar den klassen gemensamt vilka förebyggande åtgärder som behövs. Klassens kvalitetsrapport innebär att varje elev enskilt fyller i 20 stycken frågor inom områdena "Trygghet och trivsel", "Inflytande" och "Kunskap och lärande". Varje klass tar fram sina förbättringsområden och elevrådet beslutar om hela skolans förbättringsområden. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen analyserar resultaten från kartläggningarna på APT-tid. Utifrån denna sammanställningen kommer man gemensamt fram till förebyggande insatser. Resultat och analys Sammanställning av Husmodellen Kritiska områden vid Centrumskolan Omklädningsrum Eleverna saknar krokar att hänga handdukarna på inne i duschrummet samt att det är smutsiga golv i duschen. Eleverna känner sig otrygga inför att det är fri insyn till duschen när någon klasskamrat är färdigombytt och går ut. Flickorna saknar duschväggar i duschen. Matsalen Hög ljudnivå och långa köer samt att elever går före i kön. Toaletterna Eleverna på lågstadiet upplever toaletterna smutsiga. Musiken

11 Eleverna på mellanstadiet upplever musiken orolig och stökig. Analys av skolans kvalitetsrapport (beslutad i elevrådet 22/1 2015) Skolan styrkor: 1. Jag känner mig trygg på skolan. 2. Jag är trygg på rasterna. 3. Jag är trygg till och från skolan. 4. Jag blir behandlad med respekt av skolans personal. 5. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 6. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. 8. Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter i skolan. 9. Jag får säga vad jag tycker under utvecklingssamtalet. 10. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. Skolans förbättringsområden: 1. Jag blir behandlad med respekt av andra elever i skolan. 2. Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan. 3. Jag får vara med och utvärdera mitt arbete i skolan. 4. Matematik är ett intressant ämne.

12 Förebyggande åtgärder Kamratvecka Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Alla elever på Centrumskolan ska bli behandlade med respekt av sina skolkamrater. Uppföljning sker vid nästa enkätundersökning i respektive klasser. Åtgärd Varje klass på skolan arbetar under en hel vecka med värderingsövningar och gruppstärkande övningar inom sin klass. Motivera åtgärd I klassens kvalitetsredovisning (fråga nummer 5, "Trygghet och trivsel") anger 18 elever att de ej känner att de blir behandlade med respekt av andra elever på skolan. Varje mentor Medbestämmande Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Alla elever ska vara med och planera sitt arbete i skolan. Uppföljning sker vid nästa enkätundersökning i respektive klasser. Åtgärd Vid uppstarten av ett nytt arbetsområde presenteras ett förslag på den pedagogiska planeringen och sedan får eleverna vara med och bestämma hur de ska nå målen för arbetsområdet.

13 Motivera åtgärd I klassens kvalitetsredovisning (fråga 10, "Inflytande") anger 25 elever att de ej känner sig delaktiga i planeringen av skolarbetet. Varje mentor Utvärderingsmodeller Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Alla elever ska vara med och utvärdera sitt arbete i skolan. Uppföljning sker vid nästa enkätundersökning i respektive klasser. Åtgärd Vi klargör vilka förväntningar vi har på eleverna inför en arbetsuppgift, lektion eller ett arbetsområde. Under pågående arbetsuppgift, lektion eller arbetsområde utvärdera med eleverna om de är på väg mot målet genom att använda oss av exempelvis "Two stars and a wish". Motivera åtgärd I klassens kvalitetsredovisning (fråga 12, "Inflytande") anger 14 elever att de ej känner sig delaktiga i utvärderingen av arbetet i skolan. Varje mentor Temadag i matematik

14 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Alla eleverna ska tycka att matematik är ett intressant ämne. Uppföljning sker vid nästa klassens kvalitetsrapport. Åtgärd Under läsåret anordnar vi temadag med fokus på matematik. Motivera åtgärd I skolans kvalitetsrapport (fråga 14, "Kunskap och lärande") anger 30 elever att de ej finner matematik intressant. All undervisande personal. Praktisk matematik Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder Alla eleverna ska tycka att matematik är ett intressant ämne. Uppföljning sker vid nästa klassens kvalitetsrapport. Åtgärd I matematiken väva ihop teori med praktik samt koppla det till elevens vardag. I undervisningen använda praktiskt material för att konkretisera undervisningen. Motivera åtgärd I skolans kvalitetsrapport (fråga 14, "Kunskap och lärande") anger 30 elever att de ej finner matematik intressant. Undervisande matematiklärare

15 Fadderverksamhet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Alla elever ska känna sig trygga på skolan och att de respekteras av alla som vistas på skolan. Åtgärd Enligt ett faddersystem där äldre och yngre klasser tillsammans genomför olika aktiviteter skapa relationer mellan elever på skolans olika stadier. Motivera åtgärd I klassens kvalitetsredovisning (fråga nummer 5, "Trygghet och trivsel") anger 18 elever att de ej känner att de blir behandlade med respekt av andra elever på skolan. All personal på skolan Förbättringsområden utifrån Husmodellen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eleverna känner sig trygga på hela skolområdet och upplevelsen av de kritiska platserna som framkom i kartläggningen blir positiv. Uppföljningen sker i varje klass vid terminernas slut samt vid

16 nästa kartläggningen med Husmodellen. Åtgärd Omklädningsrum Vi köper in duschväggar till flickornas omklädningsrum samt sätter upp krokar i både flickornas och pojkarnas omklädningsrum. Vi ska även se över möjligheten att bygga ett insynsskydd. Samtala med eleverna på klassråd om vikten av att alla ska känna sig trygga under omklädningen. Vi personal måste finnas i omklädningsrummet för att skapa trygghet. Påtala till ansvarige chef för städ att de bör se över rutiner kring städningen av duschutrymmet. Matsalen Vi äter olika tider och ska dra ut på tiden så inte alla elever från ex. mellanstadiet kommer till matsalen 11:20. Vi som äter med eleverna arbetar aktivt i matsalen med att sänka ljudnivån. Ljudabsorbenter köps in. Samtal med eleverna angående ljudnivån, att vi alla måste hjälpas åt. Toaletter Samtal med eleverna om hur man vill ha det på toaletten så man kan känna sig trygg. Vi använder oss av materialet "Toa-vett" återkommande. Påbörja målning av alla toaletter. Musiken Samtal med eleverna om vikten av att delta på musiken med intresse och följa de regler som gäller där. Motivera åtgärd Utifrån sammanställningen av Husmodellen framkom ovan beskrivna kritiska platser. För att alla elever ska känna sig trygga på hela skolområdet är det viktigt att vi tillsammans hjälps åt för att få till en förändring. Eleverna uppmärksammas på hur de kan påverka upplevelsen av platserna. Personalen på skolan har ett utökat ansvar att hålla extra uppsikt på de områden som upplevs otrygga för eleverna. All personal på skolan

17 Rutiner för akuta situationer Policy Vi vill att alla barn och personal ska kunna gå till skolan utan rädsla för att bli utsatt för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Vi ska bygga en skola där alla känner trygghet och trivsel och får möjlighet att växa, såväl socialt som kunskapsmässigt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal på skolan tar omgående tag i konflikter och bråk som uppstår mellan elever. Vi har rastvakter med bestämda platser att hålla uppsikt över. Varje rastvakt har en gul väst så alla elever på skolan vet till vilka vuxna de kan vända sig till. Eftersom många av våra elever åker buss till och från skolan så har vi bussvakt. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till alla lärare, förskollärare, fritidspedagoger, rektorer samt personalen inom elevhälsan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Enskilt samtal med den som känner sig kränkt och den som utfört kränkningen genomförs av den personal som får kännedom om kränkningen. Kontakt tas med mentor snarast. 2. Mentor samtalar med berörda och anmäler vid behov ärendet vidare till rektor. 3. Rektor fattar beslut: a) Kartläggning/ utredning. Enskilda samtal med den utsatte, mobbaren, mobbarna ev. vittnen. b) Ärendet ska behandlas i EHT. c) Övriga beslut. 4. Ev. Åtgärdsprogram upprättas. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Personal som i sitt arbete uppmärksammar situationer där elev kränks av personal ska utan dröjsmål kontakta sin rektor som i sin tur har ansvar för att en anmälan görs enligt de rutiner som gäller. TILL VEM SKA ANMÄLAN GÖRAS? Anmälan skall göras till rektor RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV ANMÄLAN Så snart rektor fått kännedom om att en vuxen kränkt elev eller att kränkning kan ha inträffat, skall rektor utreda uppgifterna. Rektor i samverkan med förvaltningschef vidtar nödvändiga årgärder. Vårdnadshavaren underrättas. Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs. att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall rektor göra polisanmälan. Eleven erbjuds medicinsk/psykologisk hjälp och efter utredning kan det vara nödvändigt att upprätta ett åtgärdsprogam. Eleven/vårdnadshavaren informeras om Barn och elevombudsmannens roll och eventuellt rätt till skadestånd. Eventuell anmälan till Arbetsmiljöverket görs av rektor. Rutiner för uppföljning Uppföljningen sker utifrån vad man kommit överens om i utredningen. Skolans uppföljande ansvar fortgår tills dess att kränkningarna upphör.

18 Rutiner för dokumentation Rektor arkiverar blanketter som använts vid utredningen samt anmäler kränkningarna till huvudmannen. Ansvarsförhållande Rektor har det yttersta ansvaret för att en Likabehandlingsplan upprättas och efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Rektor har även ansvar för att föräldrar och elever informeras. EHT har ett särskilt ansvar för det främjande arbetet på skolan. All personal har ett mycket stort ansvar för att i den dagliga verksamheten hålla värdegrundsfrågorna levande. Personalen skall aktivt arbeta för att främja en god arbetsmiljö och vara positiva förebilder samt vid varje misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling agera aktivt enligt uppgjorda rutiner. Eleverna har ett stort ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö och till goda relationer både med personal och andra elever. Som elev på skolan förutsetts att man respekterar andra och visar hänsyn och gott omdöme. Det är viktigt att man funderar på hur man uppträder och hur andra kan tänkas uppfatta det. Föräldrarna har också ett ansvar. Om skolan och föräldrarna klart tar avstånd ifrån diskriminering, trakasserier och kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med era barn om vikten att vara en god kamrat.