Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad:

Transkript

1 Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: Hanna Winnerfeldt, Susanne Larsson Marie Andersson & Tina Lodhag

2 Likabehandling för trygghet och trivsel Välkommen till Hästöskolans Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever är alla skolor skyldiga att ha en likabehandlingsplan. En skyldighet som jag tycker är bra eftersom den ger ramen för att skapa förutsättningar för en trygg skolgång för varje enskild elev. Syftet med en likabehandlingsplan är att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling i skolan. I likabehandlingsarbetet vävs både verksamhetens vision och värdegrund in. Hästöskolans vision är: Trygg för att våga vi tänder en låga! Vi vill att varje elev ska känna sig trygg i att prova nya saker, vara trygg i att vara nyfiken och att vi i vårt arbete på skolan hjälper eleven att hitta sin passion; det eleven brinner för. Likabehandlingsplanen innehåller vår plan för förebyggande arbete och strategier vid uppkomna situationer. Planen ska garantera att personal, elever och föräldrar vet vad skola och fritids står för i dessa frågor. Planen skall vara en vägvisare för alla elever och vuxna, så att vi på bästa sätt skall fungera i gemenskap. Planen bygger på den värdegrund som gör skolan och fritidshemmet till en trygg plats, där alla möts med respekt för varandras olikhet och där vi tar ansvar för att alla ska känna sig lika värdefulla. Lisa Lejhall, Rektor Karlskrona

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Vision Definitioner Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Mobbning Främjande arbete Främjande aktiviteter för att förstärka respekten för allas lika värde Kartläggning ansvarsfördelning Kartläggningsmetoder.5 6. Analys 5 7. Mål.5 8. Förebyggande arbete Akuta åtgärder Åtgärder för akuta situationer Dokumentation uppföljning utvärdering Likabehandlingsarbetet - steg för steg...7 Bilaga 1: Fritidshem föräldraenkät Bilaga 2: Fritidshem barnenkät Bilaga 3: Trivselenkät F-1 Bilaga 4: Trivselenkät 2-6 Bilaga 5: Dokumentationsblankett diskriminering, trakassering, kränkning 3

4 1. Inledning I läroplanen betonar man vikten av att barnen ska lära sig att alla oavsett kön, ras, religion och bakgrund är lika värda. Alla som verkar inom skolan ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling och främja de mänskliga rättigheterna. På Hästöskolan strävar vi efter att erbjuda goda trygga miljöer, där alla elever blir respekterade för sin unika egenart, en plats där alla elever ska känna sig trygga att vistas. Vår skola ska vara en öppen arena där olikheter ses som något berikande. Meningsskiljaktigheter är inte alltid av ondo, utan kan många gånger resultera i en lärandesituation. Det är genom möten som olika relationer skapar mening och delaktighet. Det är först när vi ifrågasätter som man blir medveten om sin egen roll/attityd och handling. För att skapa delaktighet på lika villkor måste vi tillsammans med våra elever hitta verktyg. Verktyg som grund för omprövandet av vår omvärldsförståelse, där vi ser olikheter som tillgång och förstår varandras perspektiv. Vi vill skapa goda relationer som präglas av ömsesidig respekt, där man tar tillvara på människors olika kompetenser. Detta med målet att ge den enskilda individen alla möjligheter till utveckling, till ett livslångt lärande. För att skapa en skola där allas värde respekteras intar likabehandlingsarbetet en central roll. Likabehandlingsplanen är ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Tillsammans kan vi skapa en skola där alla människors lika värde tas tillvara; en plats för drömmar och växande där alla känner sig trygga och respekterade. 2. Vision Vår vision är: Trygg för att våga vi tänder en låga! Vi vill att Hästöskolan ska vara en plats där alla elever och all personal kan trivas och känna sig trygga. Skolan ska vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Elever och personal ska aktivt, i ord och handling, visa att man tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. Under läsåret 2014/2015 kommer elever, personal och vårdnadshavare att arbeta med att tydliggöra och sätta ord på den värdegrund som finns på skolan och den vi vill ska finnas framöver. 3. Definitioner Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Följande definitioner är hämtade ur RAPPORT 326: Direkt diskriminering Diskriminering och annan kränkande behandling är de begrepp som används i barn- och elevskyddslagen. Med direkt diskriminering avses när en elev behandlas mindre förmånligt än 4

5 andra elever på grund av någon av de 7 diskrimineringsgrunderna: - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion eller annan trosuppfattning - Sexuell läggning - Funktionshinder - Ålder - Könsidentitet eller uttryck 3.2 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering innebär att en tillsynes neutral regel/bestämmelse tillämpas så att den i praktiken får en diskriminerande/missgynnande effekt. Detta kan exemplifieras följande: Om alla serveras samma mat, diskrimineras de som på grund av religiösa skäl behöver annan kost. 3.3 Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de 7 diskrimineringsgrunderna. Exempel på trakasserier är nedsättande kommentarer, utfrysning och förnedrande uppförande. 3.4 Kränkande behandling Kränkande behandling är samma sorts uppträdande som utgör trakasserier men med den skillnaden att kopplingen till diskrimineringsgrunderna saknas. Dessa kränkningar kan vara såväl synliga som dolda. De kan uttryckas genom verbala ( fula ord /att bli hotad), text eller bild (sms/internet), fysiska (slag/knuffar) eller psykosociala handlingar (ryktesspridning/utfrysning). 3.5 Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling där en eller flera medvetet, avsiktligt och över tid tillfogar eller försöker tillfoga en eller flera skada och obehag. Med kränkande behandling menas ett uppträde som kränker en elevs värdighet (Skolverket, 2009). 4. Främjande arbete Det främjande arbetet utgör en viktig del i vårt värdegrundsarbete och syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde, samt att bidra till en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och får möjlighet att utvecklas. Aktiviteterna genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever. I det främjande arbetet intar Ledaren i mig en central roll. Processen syftar till att utveckla en skola där elever kan kommunicera på ett bra sätt med andra oavsett deras bakgrund och där eleverna själva kan hantera konflikter och problem effektivt. Ledaren i mig ger eleverna verktyg att leda sig själva. Den motiverar eleverna till att ta ansvar för sina liv och sina beslut, vilket ger effekter både i klassrummet och utanför. Genom att tydliggöra skolans vision och etablera en kultur som ser varje elevs potential, förbättras atmosfären på skolan. ( 5

6 4.1 Främjande aktiviteter för att förstärka respekten för allas lika värde Kompissamtal - Ansvarig: Klasslärare och fritidshemmets personal. Ledaren i mig - Ansvarig: Rektor och samtlig personal. Etiska samtal - Ansvarig: Klasslärare och fritidshemmets personal. Fadderverksamhet för F-klass och åk 1 - Ansvarig: Respektive klasslärare. Gemensamma aktiviteter: Skoljogg - Ansvarig: Idrottslärare. Femmans dag - Ansvarig: Klasslärare i åk 5. Pysseldagar - Ansvarig: Anneli Wiberg och Gunilla Oveson. Kompisdag - Ansvarig: Trivselgruppen Miljödag - Ansvarig: Emma Jönsson och Mats Pettersson. Vernissage - Ansvarig: Tina Lodhag och Emma Jönsson. Genomgång av likabehandlingsplan, samt ordnings- och trivselregler för elever, vårdnadshavare och personal - Ansvarig: Rektor. Planerade rastaktiviteter för elever på skolan Ansvarig: Trivselgruppen. Fritidshemmets dag - Ansvarig: Rektor och fritidshemmets personal. 5. Kartläggning - ansvarsfördelning En kartläggning av skolans verksamhet är en viktig del av likabehandlingsarbetet. Kartläggningen ska identifiera och ge viktig information om skolans styrkor och svagheter inom likabehandlingsområdet och påvisa om det man satsar på ger önskat resultat, det vill säga; att nå skolans vision. Alla undersökningar och aktiviteter som görs på skolan med likabehandlingsplanen som grund kommer att utvärderas och följas upp. 5.1 Kartläggningsmetoder På Hästöskolan genomför vi följande aktiviteter som är kartläggande, men också betydelsefulla för att upptäcka och förebygga kränkning och diskriminering. Vuxentillsyn på raster - Ansvarig: Personal enligt rastvaktsschema. Trivselgruppsträffar- Ansvarig: Åk 1-3; Marie Andersson och Jens Mattisson. Åk 4-6 Tina Lodhag och Susanne Larsson. Kontroll av elevers frånvaro för att upptäcka avvikelser - Ansvarig: Klasslärare. Utvecklingssamtal varje termin - Ansvarig: Klasslärare. Arbetsenhetskonferens (skola/fritids), klassråd, elevråd, fritidsråd och skolråd har vid sina möten en stående punkt som handlar om trivsel på skolan - Ansvarig: Rektor, klasslärare och fritidshemmets personal. Elevhälsoteamet (EHT) - Träffas en timme per vecka och utöver det vid behov. Övergripande EHT med rektor och kurator en gång per månad. Ansvarig: Rektor, Biträdande rektor, skolsköterska och speciallärare. Elev, personal och enkät för vårdnadshavare (bilaga 1, 2, 3 och 4) - Ansvarig: Rektor, klasslärare och fritidshemmets personal. Hälsosamtal med elever i F-klassen, Åk 2 och 4 och Åk 6 - Ansvarig: Skolsköterska. Attitydundersökning åk 5 - Ansvarig: Klasslärare och rektor. Kontinuerliga elevsamtal och uppföljningar - Ansvarig: Klasslärare och fritidshemmets personal. Trygghetskarta där man markerar otrygga platser på skolgården - Ansvarig: Rektor och klasslärare. 6

7 6. Analys Resultaten av vår kartläggning har visat att vår gemensamma värdegrund inte är väl förankrad. För att åtgärda detta har vi kommit fram till att en gemensam samsyn av värdegrunden ska diskuteras och fastställas i kollegiet i samband med likabehandlingsarbetet på gemensam APT. Vi behöver öka medvetandet och kompetensen hos samtlig personal angående dessa aktuella frågor. Värdegrunden ska också arbetas med och förankras med/bland elever och vårdnadshavare. 7. Mål 1. Att öka medvetandet och kompetensen hos personalen angående likabehandling och verksamhetens likabehandlingsplan. 2. Att öka medvetandet och kompetensen hos personalen angående värdegrundsarbete. 3. Att hos eleverna tydliggöra och förankra skolans vision och värdegrund samt likabehandlingsplanen. 4. Att hos vårdnadshavare tydliggöra skolans vision och värdegrund samt likabehandlingsplanen. 8. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet tar utgångspunkt i det som framkommer vid kartläggningen och de situationer som upptäckts på skolan och på fritids. Kartläggningens resultat utgör grund för mål för året. Mål, åtgärder, när dessa insatser ska genomföras och vem som är ansvarig formuleras i arbetsplan för året. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 9. Akuta åtgärder Samtlig personal tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar - och agerar snabbt! All personal ska vara väl insatta i rutinerna för att hantera akuta situationer. Utredning inleds så fort någon fått kännedom om klagomål, att kränkning skett eller annan händelse som bedöms kräva det. 9.1 Åtgärder för akuta situationer vid trakasserier och kränkande behandling mellan elev-elev. STEG 1 Kännedom om trakasserier eller kränkande behandling När någon i skolan får kännedom om att ett elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling måste personalen ta reda på fakta och dokumentera det som hänt. Notera datum, namn på inblandade, vad som uppges har hänt samt var, hur och när det inträffade skett. Anmäl det inträffade till rektorn och lämna den information de har (se särskild blankett: bilaga 5). En kontinuerlig dialog hålls mellan de inblandade, personalen och rektor. Ansvar: Berörd personal. 7

8 STEG 2 Samtal med alla inblandade och framtida åtgärder Genom utredningen får vi reda på kränkningens karaktär. Därefter bestäms vilka åtgärder som ska vidtas. Det är viktigt att man under utredningen visar den utsatte och övriga inblandade stor hänsyn. Utgångsläget är att den som känner sig kränkt alltid ska tas på allvar. Vidare samtal förs med den som upplever sig kränkt och med den/de som utfört kränkningen dokumentera datum, händelseförlopp, inblandade, ev. vittnen m.m. Samtal förs med vårdnadshavarna till de inblandade dokumentera datum, samtalets innehåll, vilka som deltagit m.m. Beslut om åtgärder fattas och dokumenteras. Vid behov upprättas åtgärdsprogram för den utsatta eleven och/eller den/de som utfört kränkningen. Ansvar: Elevhälsa och berörd personal STEG 3 Anmälan till Kunskapsnämnden Rektorn anmäler det inträffade till Kunskapsnämnden på avsedd blankett samt ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Ansvar: Rektor. STEG 4 Om problematiken kvarstår Rektor kallar åter till samtal med elever, vårdnadshavare och klasslärare. I samtalet bör övervägas om förändringar på grupp- och organisationsnivå behöver genomföras. Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen skall rektor kontakta skolans huvudman för ledning. Kränkande handlingar kan också utgöra brott. En bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall, men det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått brott. Ansvar: Rektor. 9.2 Åtgärder för akuta situationer vid kränkning och trakasserier mellan vuxen-elev Om det handlar om trakasserier och kränkningar från personal till elev är det alltid rektor som är ansvarig för utredning och åtgärder. Om våld har förekommit sker en polisanmälan. Om utredningen konstaterar att anställd personal utfört kränkningen medför detta disciplinåtgärder. Ansvar: Rektor. 9.3 Åtgärder för akuta situationer vid diskriminering Vid alla former av diskriminering ansvarar rektor för att en utredning inleds samt att ändringar som behövs i verksamheten genomförs. 8

9 STEG 1 Kännedom om diskrimineringen Då en diskriminering upptäcks ansvarar den som upptäcker den att uppmärksamma rektor. STEG 2 Utredning av diskrimineringen Rektor utreder diskrimineringen och vidtar åtgärder som behövs för att verksamheten inte längre ska vara diskriminerande. STEG 3 Anmälan till Kunskapsnämnden Rektor anmäler diskrimineringen till Kunskapsnämnden med information om ur verksamheten ändrat rutin, eller organisation för att inte längre vara diskriminerande. STEG 4 Den/de nya åtgärden/åtgärderna implementeras i verksamheten. 10. Dokumentation - Uppföljning - Utvärdering Alla enskilda ärenden där elever upplever sig diskriminerade eller kränkta dokumenteras. Dokumentationen hänvisas till ovanstående anvisningar. Dokumentationen ska arkiveras enligt arkiveringsbestämmelserna Likabehandlingsarbetet - steg för steg Utvärdera föregående års arbete Främja de positiva förutsättningarna Kartlägga nuläget på skolan/fritids Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Åtgärda i akuta situationer 9

10 BILAGA 1: Till vårdnadshavare ENKÄT FRITIDSHEM - VÅRDNADSHAVARE Vi uppskattar om ni vårdnadshavare vill fylla i denna fritidsenkät, vilket sedan är till hjälp för oss att utveckla verksamheten på vårt fritidshem. Era barn får också fylla i en elevenkät om hur det är på fritids. Lämna svar genom att ringa in det alternativ som stämmer mest. Om man vill kan man lämna en kommentar till varje fråga. 1. Jag känner mig trygg när mitt barn är på fritids. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 10

11 2. Mitt barn tycker om att vara på fritids. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 3. Fritids erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 4. Jag upplever att personalen har ett bra bemötande mot mig och mitt barn. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 5. Jag tycker att personalen agerar vid elevkonflikter eller vid tecken på kränkning. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 6. Lokalerna är lämpligt utformade för fritidshemmets verksamhet. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 7. Fritidshemmets utemiljö är väl anpassad för verksamhetens behov. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 11

12 8. Jag får tillräcklig information om fritidshemmets verksamhet av personalen. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 9. Jag känner mig nöjd med den information personalen ger mig om hur mitt barn har det på fritids. Alltid Oftast Sällan Aldrig Vet ej 10. Ev. egen fråga. Övrigt: STORT TACK FÖR DIN MEDVERKAN! BILAGA 2: BARNENKÄT FRITIDSHEMMEN Till barnen 1. Jag tycker om att vara på fritids. 12

13 Ja Oftast Sällan Ibland Nej 2. Jag har någon att leka med på fritids. Ja Oftast Sällan Ibland Nej 3. Jag trivs med personalen på fritids. Ja Oftast Sällan Ibland Nej 4. Jag tycker om frukosten och mellanmålet på fritids. Ja Oftast Sällan Ibland Nej 5. Jag har någonstans där jag kan ta det lugnt om jag vill. Ja Oftast Sällan Ibland Nej Var och när kan du vila dig under dagen? 6. Jag känner mig trygg när jag är på inne fritids. Ja Oftast Sällan Ibland Nej 13

14 Finns det något du är rädd för? 7. Jag känner mig trygg när jag är ute på fritids. Ja Oftast Sällan Ibland Nej Finns det något du är rädd för? 8. Vilka aktiviteter tycker du mest om att göra på fritids? 9. Vad skulle du önska för aktiviteter på fritids? 10. Vad tycker du att du lär dig på fritids? 14

15 11. Ev. egen fråga Övrigt: STORT TACK! 15

16 BILAGA 3: Trivselenkät F-1 16

17 17

18 BILAGA 4: Trivselenkät åk 2-6 Hur trivs du i skolan? Ringa in det svar du tycker motsvarar vad du känner. Hur trivs du i klassen? Mycket bra Bra Dåligt Har du kompisar i klassen? Många Några Ingen Har du någon att vara med på rasterna? Alltid Ofta Ibland Aldrig Har du någon att vara med på fritiden? Alltid Ofta Ibland Aldrig Brukar du känna dig ensam? Aldrig Ibland Ofta Alltid Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig Ibland Ofta Alltid Brukar någon slå dig i skolan? Aldrig Ibland Ofta Alltid Har du känt att du inte får vara med klasskompisarna? Aldrig Ibland Ofta Alltid Är du rädd på rasten? Aldrig Ibland Ofta Alltid För vad eller vem? Brukar du slå någon i skolan? Aldrig Ibland Ofta Alltid Brukar du reta någon i skolan? Aldrig Ibland Ofta Alltid Vem? 18

19 Finns det någon i klassen som inte får vara med? Ja Nej Vem? Finns det någon i klassen som du tycker är utsatt för mobbning? Ja Nej Vem? Finns det någon i klassen som retas eller säger taskiga saker? Ja Nej Vem? Till vem sägs det? Tycker du att lärarna bryr sig tillräckligt mycket om dig? Alltid Ofta Ibland Aldrig Finns det något ställe på skolan där du tycker att det känns obehagligt att vara? Ja Nej Var? Är du rädd för någon/något på vägen till skolan? Ja Nej Vem/vad? Är det något annat du vill att vi ska prata om i klassen? 19

20 BILAGA 5: Dokumentationsblankett diskriminering, trakassering, kränkning Datum: Namn på elev/elever Namn på elev/elever Elevnamn Personnummer Elevnamn Personnummer Beskrivning av händelseförlopp 20

21 Vidtagna åtgärder Ange typ av åtgärd ex samtal, telefonsamtal, med vem Beslut Ansvarig Uppföljning Beskriv när, hur, vem. Ansvarig 21

22 Personal Personal Rektor 22