Onsjöskolans likabehandlingsplan

Transkript

1 Onsjöskolans likabehandlingsplan Onsjöskolans likabehandlingsplan omfattar såväl arbetet med likabehandling, arbetet mot diskriminering (Diskrimineringslagen) och arbetet mot kränkande behandling (Skollagen). Vi på Onsjöskolan tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Rektor har ett särskilt ansvar för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och/eller diskriminering gällande kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder. Främjande och förebyggande arbete Skolan arbetar systematiskt och långsiktigt med att motverka kränkande behandling och diskriminering. Det gör vi genom att årligen kartlägga, planera, genomföra, utvärdera och analysera vårt likabehandlingsarbete. Vi utformar verksamheten så att den främjar goda relationer och miljöer. Både barn och vuxna på skolan ska uppleva att de möts med respekt för den de är. Elevernas inflytande i det vardagliga arbetet är ett av skolans prioriterade områden som vi arbetar med att utveckla. I år har vi fokus på: att tydliggöra målen och vad elevinflytande innebär att ge eleverna verktyg för ett ökat elevinflytande att medvetandegöra hur den egna insatsen påverkar lärandet att förbereda och anpassa nationella provsituationen så att den gynnar alla elever Ett annat prioriterat område är Onsjöskolans vision/helhetsidé - Onsjöskolan skolan där alla är någon där vi i år fokuserar på att få in helhetsidén mer i det vardagliga arbetet och i skolans gemensamma aktiviteter. Vi har ett aktivt värdegrundsarbete, med målet att stärka alla barn och elevers självkänsla, trygghet och trivsel. Under läsårets gång följer vi upp likabehandlingsarbetet i klass- och elevråd. I juni utvärderar hur vi lyckats med vårt främjande och förebyggande arbete genom elevenkäter, barnintervjuer och samtal i klassråd, elevråd. Utvärderingen ligger sedan till grund för vår nya Likabehandlingsplan. Förskoleklass För att främja likabehandling har vi samlingar med namn och gruppstärkande lekar/övningar så att alla barn ska uppleva trygghet och trivsel. Vi hjälper till med konflikthantering genom att hjälpa barnen att sätta ord på känslor och att se sin egen del i konflikter. Som vuxna är vi lyhörda för barnens och föräldrarnas behov och har nolltolerans mot dåligt språkbruk. Kompissamtal med värdeord gör barnen medvetna om hur en bra kompis ska vara. Vi gör medvetna val av litteratur som belyser likheter och olikheter vi strävar efter att erbjuda ett så genusneutralt lekmaterial som möjligt och uppmärksammar religiösa och/eller kulturella högtider som barnen i gruppen firar. Vi benämner lekrummen genusneutralt och försöker erbjuda flera aktiviteter i varje lekrum för att locka fler barn.

2 Fritidshem För att främja likabehandling föregår vi vuxna med gott exempel och behandlar alla likvärdigt. Vi har ringsamtal om hur man är en bra kompis och om normer och värden. Om något händer tar vi tag i situationen, hjälper barnen att lösa konflikter, samtalar och får barnen att förstå. Vi gör gruppstärkande övningar, t.ex. lekar som är inriktade på samarbete. Alla får vara med, ingen ska känna sig utanför eller utpekad. Vi respekterar allas framträdande. Alla duger. Vi arbetar konkret med främjande arbete genom att: vi uppmuntrar att ta ansvar för sitt eget beteende, vi arbetar med ett gruppansvar där alla hjälps åt, man ska känna att deras uppgift är viktig och betydelsefull. De äldre barnen har kontinuerliga diskussioner kring kränkningar på sociala medier. För att främja likabehandling arbetar vi i klasserna i vardagen och i klassråd och elevråd aktivt för att intentionerna i Likabehandlingsplanen ska genomsyra skolans verksamhet. Det gör vi genom: gemensam begreppstolkning där eleverna tillsammans får samtala om vad värdeorden kan innebära i vardagslivet - respekt, ansvar trygghet och gemenskap. Om något händer tar vi tag i situationen och hjälper till med konflikthantering genom att hjälpa barnen att sätta ord på känslor. I samtalet får barnet stöd i att se sin egen del i konflikter och förstå vad som hänt. Tvärgrupper, där elever från olika årskurser deltar skolövergripande aktiviteter. Gemensamma sångstunder på lågstadiet För att följa upp hur vi lyckas i vårt arbete med att främja likabehandling genomför elevrådet enkäter rörande trygghet och trivsel. Skolan använder även SKL: s enkät i åk. 2 och 5. Målet är att alla elever ska trivas, känna sig trygga och känna delaktighet i arbetet. Upptäcka-utreda-åtgärda Ansvarsfördelning Personal som blir vittne till en konflikt eller/och kränkande behandling ingriper alltid och meddelar därefter berörda pedagoger. Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler detta till rektor. Rektor anmäler detta till verksamhetschef (huvudmannen) och ansvarar för att en utredning skyndsamt genomförs kring de uppgivna kränkningarna. En konflikt utreds först i samtal med de inblandade eleverna. Den syftar främst till att lösa konflikten och hitta vägar till överenskommelser. Pedagogen bedömer om behov finns att ta hjälp av arbetslagets personal för att utreda det inträffade. Upplever en elev sig kränkt, informeras samtliga inblandade elevers vårdnadshavare om vad som hänt och vad skolans personal har gjort. Ansvarig pedagog dokumenterar och ser till att uppföljning sker.

3 Om ytterligare åtgärder krävs, eller vid upprepade kränkningar diskuteras händelsen i arbetsenheten och/eller förs vidare till Elevhälsoteam (EHT) Rektor kallar vid behov berörda elever och vårdnadshavare till möte Om en elev upplever sig kränkt av någon ur skolans personal, kontaktar eleven eller vårdnadshavaren annan person ur personalen eller rektor. Om en elev eller vårdnadshavare upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kontaktas någon ur personalen eller rektor Delaktighet Rektor ansvarar för att elevrådet årligen gör en kartläggning av grundskolans behov. Rektor och lärare upprättar tillsammans med elever en plan för eventuella åtgärder. Vårdnadshavare involveras på föräldramöten. Elevrådet arbetar aktivt med att främja alla elevers lika värde och elevernas trygghet och trivsel. Lärarna informerar och har dialog om Likabehandlingsplanen på föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida och på VÄL. Kompetensutveckling Personalen ges tid till reflektioner, dialog och erfarenhetsutbyte vid K-dagar och vid träffar i respektive arbetsenhet. Utvärdering Planen utvärderas i slutet av varje läsår i klassråd, elevråd och vid APT. Vid läsårsstart skrivs en ny Likabehandlingsplan för läsåret. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 14/15 Förskoleklassen Trivselenkäten och utvecklingssamtalen med barn och föräldrar visar att de flesta är nöjda. Barnen uttrycker att de kan samarbeta med andra, lyssnar när andra berättar något och att de använder vänliga ord när de pratar med andra. De flesta barn upplever att pedagogerna lyssnar på dem att de vågar säga vad de tycker. Vårdnadshavare uttrycker att deras barn under läsåret blivit bättre på att samarbeta, tala i grupp och säga ifrån vad det tycker. Vi har under läsåret gjort anpassning med extrapedagog vid utevistelsen med anledning av att det var mycket konflikter vid den fria leken ute. Det har inneburit att vi kunnat dela upp barnen och på det sättet frigjort mer utrymme på den trånga skolgården. Det har i sin tur lett till färre konflikter.

4 Fritidshemmet I barnintervjuerna säger barnen att de trivs och känner sig trygga på fritids. Barnen har fått insikt i att de kan vara med och påverka vår verksamhet. Genom diskussion och fattade beslut i demokratisk ordning har barnen format sin verksamhet. Här har man fått visa hänsyn och respekt för andras åsikter. Vi pedagoger har använt oss av rollspel som handlar om situationer som barnen känner igen i sin vardag. Genom rollspelen har barnen hittat lösningar på problem. I utvärderingarna säger barnen att de blivit bättre på att diskutera och hitta lösningar när konflikter uppstår. I vårt värdegrundsarbete har vi lyft frågan om hur barn i andra länder har det. Det resulterade i att vi skänkte våra insamlade pengar till Unicef. Vi införde i höstas tystnad i fem minuter under mellanmålet för att skapa matro. Vi kan se att det har blivit lugnare kring borden och att småpraten efter fem minuter blir trivsamma och lagom. De allra flesta elever, 98 %, (fler än förra läsåret) trivs, känner sig trygga och upplever att de får den hjälp de behöver av vuxna på skolan. Positivt är att så många, 32 % (19 % LÅ 13/14) kommer med förslag på saker de vill förbättra på skolan. Vi tolkar det som engagemang hos eleverna och en tro på att de kan påverka. Arbetet med en gemensam vision/helhetsidé och Trivselledare har bidragit till att eleverna känner gemenskap med andra barn och pedagoger. Vi har arbetat med den gemensamma begreppstolkningen och samtalat kring respekt, ansvar, trygghet och gemenskap. Det har fungerat bra och kommit upp på skolans tavla. Vi har arbetat med värdegrunden och bl.a. samtalat i klasserna kring vissa värdeord samt arbetat med elevernas inflytande i våra prioriterade områden under året. Vi anser att vi har ett bra främjande arbete. Skolans gemensamma aktiviteter har varit positiva. Vi har haft en gemensam dag, kopplad till Trivselledarprogrammet, för alla på skolan som leddes av åk. 6 elever. Vi har jobbat fram en struktur för fadderverksamheten. Vi har organiserat så att klasserna inte delar omklädningsrum och att det alltid har funnits en lärare i närheten. Det har fungerat bra i omklädningsrummen och klasserna har respekterat varandra. Konkreta åtgärder för LÅ 15/16 Förskoleklassen Vi kommer under höstterminen lägga våra elevers rast kl istället för 9.40 som vi gjort föregående LÅ. Vi tror att många konflikter kan undvikas genom att flytta rasten. Vi kommer även ha någon form av utelek som vi pedagoger styr och har ansvar för under utevistelsen. Vi delar barnen i mindre grupper så att alla kan komma till tals. Vi har köpt in större samlingsmattor så att barnen får större utrymme. Vi kortar ner samlingarnas längd för att barnen ska orka och för att det ska kännas positivt för dem. Barnens placeringar runt mattan ändras efter behov för att skapa arbetsro.

5 Fritidshemmet Dela barnen i mindre grupper så att vi kan ta tillvara på barnens intressen, förmågor och vilja. Arbeta på ett fadderliknande sätt för att skapa trygghet för de nya barnen i gruppen. Korta ner samlingarna. Fadder-verksamhet där de äldre barnen i gruppen får ansvara för de yngre i lek och förhållningssätt. Könsneutralt förhållningssätt och ett sunt genusperspektiv. Vi ställer öppna frågor för att barnen skall få möjlighet att uttrycka sina åsikter och känslor. Alla skall behandlas lika olika. Vardagliga diskussioner om hur vi bemöter varandras olikheter. Sträva efter en verksamhet där genusperspektivet står i centrum genom att blanda grupper, erbjuder alla barn samma lekar, leksaker, utrymmen, tid och bemötande. Planera in fadderverksamheten i vårt Årshjul Tydliggöra värdeorden i verksamheten, i de gemensamma aktiviteter vi gör på skolan Klasslärare ansvarar för att visionen/helhetsidén hålls aktuell och levande Anslå trivselledarnas aktiviteter i varje klassrum En äldre och en yngre elev är trivselledare ihop, eftersom det ibland kan vara svårt för de yngsta att hålla i aktiviteten Fortsätta att ha vår gemensamma dag, kopplad till Trivselledarprogrammet, för alla på skolan som leds av åk. 6 elever Fortsätta att organisera så att klasserna inte delar omklädningsrum och att det alltid ska finnas en lärare i närheten.