Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda Rämgård Eva-Marie Andersson Vår vision Hällans förskola är en förskola där alla barn och vuxna ska känna glädje och trygghet och där ingen ska bli utsatt för diskrimenering ellar annan kränkande behandling. Alla som vistas på vår förskola ska bemötas med omtanke, vänlighet och respekt. Vi möter varje dag med glädje. På vår förskola vill vi lyfta fram barnens rätt till delaktighet och inflytande. Vi ser barnen som rika och kompetenta och med en egen vilja att lära och förstå sin omvärld. Vi arbetar ständigt med vår lärmiljö utifrån barnen för att kunna ge möjligheter istället för att begränsa. Vi ser varje barn som en unik individ som har en viktig plats i vår verksamhet. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen har varit delaktiga i samtal kring samspel, diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarnas delaktighet * Enkäter, utvecklingssamltal, föräldramöte Personalens delaktighet * Diskussioner och utvärdering i personalgrupp * Två pedagoger valdes att ansvara för likabehandlingsplanen och skriva den * Kontinuerligt se över likabehandlingsplanen, utvärdera i personalgruppen under våra planeringsmöten under året. Förankring av planen * Genom samtal med barnen i vardagen * Personalen ska konternuerligt ha diskussioner och utvärdera på planeringar och möten * Lägga ut planen på hemsidan så den blir tillgänglig för alla * Enkäter för barn och vårdnadshavare * Vårdnadshavare informeras på föräldramöten och vid inskolning att likabehandlingsplanen finns och var de kan hitta den. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder har diskuteras under 2012 på planeringasmöten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan * För att alla skulle bli delaktiga i utvärderingen av planen så utvärderades den på personalmöten under * Vårdnadshavare görs delaktig genom enkäter där frågor om trygghet och trivsel ingår Resultat av utvärderingen av fjolårets plan * Vi pedagoger är mer delaktiga i barnens lek och vi uppmuntrar barnen till att välja aktivitet efter vad de själva är intresserad av istället för vad kompisarna gör eller att vara könsstyrda. * Vi utgår ifrån barnens intresse, tankar och ideér när vi utformar verksamheten. * Vi använder oss av miljön och material för att stimulera pojkars och flickors lek tillsammans, genom att utforma miljön och välja material utifrån deras intresse.

2 Page 2 of 7 * Vi har en kreativ och lustfylld miljö som inspirerar barnen utifrån deras intresse istället för vilket kön de tillhör. * Vi jobbar mycket kring vår kompistavla och samtalar om hur man är en bra kompis. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas * Vi planerar att använda oss av husmodellen och att utvärdera kontinuerligt på personalmöten och APT under för att årets plan utvärderas Förskolechef Ninni Olofsson, Linda Rämgård och Eva-Marie Andersson Främjande insatser Främja likabehandling mot kränkande behandling Kränkande behandling * Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ger de redskap för att lösa konflikter. * Alla vuxna på förskolan ska arbeta för att olikheter ska vara en tillgång * Alla vuxna på förskolan ska vara goda förebilder med ett förhållningssätt som uttrycker respekt mot barnen och mellan varandra * Samtal och reflektion med barnen i förskolans vardag * Låta barnen hjälpa varandra och ta del av varandras kunskaper * Ge barnen tillgång till litteratur, bilderböcker, olika barnböcker mm. förskolechef Ninni Olpfsson. Vi i arbetslaget är tillsammans ansvarig för att planera och diskutera kontinuerligt under året. Detta ska vi jobba med kontinuerligt under året. Utvärderas hösten Främja likabehandling oavsett kön Kön * Skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. * Barnen ska kunna vara med och påverka sin vardag oavsett kön * Öka kunskapen om genuspedagogik hos personalen * Vi vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barns lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis vid doktorslekar * Ge alla barn, oavsett kön, lika stor möjlighet att påverka sin egen vardag * Diskussioner i personalgrupp och tillgång till litteratur om genuspedagogik * Vi pedagoger försöker vara medveten om hur vi bemöter barnen Förskolechef Ninni Olofsson. Diskussioner i hela arbetslaget under året 2013

3 Page 3 of 7 Utvärderas hösten Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck * Alla pedagoger ska få mer kunskap om vad olika könsidentiteter eller könsuttryck innebär * I skrift och tal använda benämninger föräldrar istället för mamma och pappa * Diskussioner i arbetslaget om vad könsidentitet eller könsuttryck innebär. Vi tänker att det är hur barnens personliga identitet tar sig i uttryck, i kläder och så vidare * Vi pedagoger har ett tillåtande förhållningssätt, exempelvis så poängterar vi inte hur de är klädda (ex mössa, fleece inomhus) Förskolechef Ninni Olofsson. Personalgruppen diskuterar under året 2013 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet * Barnen ska få kännedom om att det finns olika etniska tillhörigheter * Alla barn oavsett ursprung ska kunna känna stolthet över sig själva och den etniska grupp man tillhör * Vi uppmärksammar olika etniska tillhörigheter i barnens lek, bland annat att ha dockor med olika etniska ursprung * Genom att ge barnen tillgång till litteratur, bilderböcker, olika barnböcker och liknande så kan vi uppmärksamma att det finns olika etniska tillhörigheter * Barn med andra ursprung får möjlighet att dela med sig och berätta om sin bakgrund * Vi pratar om och uppmärksammar var olika platser i världen ligger och hur det ser ut där. Till exempel får barnen och vuxna berätta om sina utlandresor * Vi samtalar med barnen kring adoption Förskolechef Ninni Olofsson. All personal tar eget ansvar. främja likabehandling oavsett religion Religion eller annan trosuppfattning *Öka kunskapen om olika religioner och trosuppfattningar som finns på vår förskola * Personalen ska vara medveten om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och ta reda på vad som gäller för just den enskilda familjen

4 Page 4 of 7 * Ge föräldrar och andra närstående möjlighet att komma hit och dela med sig av sin kunskap * Diskutera i personalgrupp * Samtala tillsammans med barnen och låta de dela med sig av deras erfarenheter * Prata om olika högtider med barnen. Exempelvis jul, hur firar man jul i olika familjer? * Ge barnen tillgång till litteratur som belyser olika religion Förskolechef Ninni Olofsson. Diskutera tillsammans i personalgruppen under året Utvärdera hösten 2013 Främja likabehandling vid funktionsnedsättning Funktionsnedsättning * Barnen ska bli medveten om att det finns olika typer av funktionsnedsättning * Prata med barnen om vad som händer om olika funktioner från kroppen försvinner, exempelvis hörseln, synen eller känseln i benen * Diskussioner i arbetslaget om vad som är funktionsnedsättning, både fysiskt och psykiskt * Vi pedagoger ska hjälpa barnen genom att lyfta fram deras förmågor istället för vad de inte kan göra. Förskolechef Ninni Olofsson. Diskussion i personalgrupp under året främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning *Alla familjekonstellationer ska känna sig välkomna på vår förskola * Barnen ska bli medvetna om att det finns olika typer av familjekonstillationer och att det finns olika sätt att bilda familj * De vuxna i förskolan ska inte förstärka heteronormen som den enda självklara och naturliga, utan göra barnen uppmärksamma på olika familjekonstillationer * Ge barn tillgång till litteratur och barnböcker som synliggör olika typer av familjer * I samtal med barnen lyfta att det finns olika familjekonstillationer Förskolechef Ninni Olofsson. Diskussioner i personalgrupp under året Främja likabehandling oavsett ålder Ålder

5 Page 5 of 7 * Låta barnen få påverka sin vardag efter mognad och intressen och inte enbart efter ålder * Skapa olika mötesplatser för att ta vara på varandras kompetenser, både barn och vuxna, oavsett ålder * Redan i de yngre åldrarna ska barnen få träna sig i att ta beslut och bli självständiga * De vuxna ska stötta, utmana och ge barnet individuella förutsättningar * Vi pedagoger ska tänka på hur vi uttrycker oss till barnen, exempelvis, istället för att säga" du som är så stor nu", kan vi säga "jag vet att du kan!" Förskolechef Ninni Olofsson. Diskussioner i personalgrupp under året Kartläggning Kartläggningsmetoder * Vi använder oss av husmodellen vid kartläggning och kommer att arbeta fortlöpande med det under * Vi bestämmer olika tillfällen där en personal går omkring och observerar under en viss tid och vi har då bestämt vad det är vi ska titta på. * Under den dagliga verksamheten har vi gjort olika observationer som vi tagit fasta på och följt upp. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen * Föräldrar har svarat på en Qualis-enkät * Barnen mellan 3-5 år fick också svara på en Qualis-enkät * I samtal med barnen har vi fångat deras tankar och idéer * Föräldrarna har fått frågor om hur de ser på tillit och trygghet här på förskolan, det diskuterades under att föräldramöte. Hur personalen har involverats i kartläggningen För att alla i personalgruppen ska vara delaktiga kommer vi att ha diskussioner kontinuerligt på planeringsmöten under året. * Personalen har svarat på en Qualis-enkät * Vi har dokumenterat med hjälp av skrift, foto och film. * Vi jobbar med att alla är involverade i förändringar vi genomför efter kartläggningen * Vi jobbar med svaren på enkäterna från personal, barn och föräldrar när vi utformar verksamheten * Vi är närvarande och medvetna pedagoger i dagliga samtal och möten och lyfter det vi ser och hör Resultat och analys * Vi har sett att några barn väljer bort vissa av de andra barnen när det gäller att sitta bredvid varandra vid måltider. Barnen fick välja var de ville sitta själva och vi observerade då att vissa av barnen valdes bort. * Utifrån föräldraenkäten vt-12 framkom att de tyckte vi jobbade mycket med god kamratskap i barngruppen, men att de även tyckte att vi behövde jobba mer med det. *Vi har uppmärksammat hur barnen ibland samtalar med varandra och till oss vuxna, att de ibland använder ett tonläge och ett tydligt kroppsspråk och blickar som gör att andra kan känna sig kränkta. *Under en kartläggning vi gjort då vi tittade på var barnen befann sig i huset och med vilka barn de lekte med och vad de gjorde, så såg vi att barnen rörde sig runt i huset och lekte med varandra oavsett kön och ålder. Barnen väljer ofta aktiviteter efter själva är intresserade av och inte endast på grund av vilka kompisar som gör just den aktiviteten. Förebyggande åtgärder Arbete kring kompistavlan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Barnen ska känna en ömsesidig respekt mellan varandra och mellan sig själva och oss vuxna. Utifrån vårt arbete med kompistavlan ska de ha en förståelse för varandras känslor och hur vi pratar med och behandlar varandra.

6 Page 6 of 7 Utvärdering av detta sker under kontinuerliga observationer i verksamheten, både dagligen och under speciella kartläggningstillfällen. Det vi ser under observationerna pratar vi om tillsammans på våra personalmöten under året. Åtgärd * Vi jobbar aktivt med att samtala tillsammans med barnen om hur det är att vara en bra kompis och hur vi pratar med varandra. Vi pratar mycket kring vår kompistavla som sitter på väggen i hallen, där vi satt upp barnens tankar kring hur man är och vad man gör som en bra kompis. * Vi är närvarande pedagoger och vi är där barnen är. När någonting händer är vi där och pratar med barnen när det händer. Vi visar barnen med hjälp av teater hur det ser ut när de gör vissa saker för att hjälpa dem i förståelsen för varandra. Motivera åtgärd Vi har observerat att barnen tilltalar varandra och oss vuxna ibland med ett sätt som kan kännas kränkande. Förskollechef Ninni Olofsson. Alla pedagoger tar eget ansvar. Detta ska vi jobba kontinuerligt under året och utvärderar under hösten Rutiner för akuta situationer Policy Vi på Hällans förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, känna sig trygga och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna, få vara med i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Alla på förskolan ska verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle och där alla föräldrar ska känna tillit till föskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel för att upptäcka mönster och ev kränkningar som behöver åtgärdas. Samtal med barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar /vårdnadshavare har alltid möjlighet att vända sig till vem som helst i personalgruppen som de har förtroende för. Likabehandlingsrepresentanter: Linda Rämgård Eva-Marie Andersson Förskolechef: Ninni Olofsson , ninni.olofsson@hudiksvall.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsaken till händelsen. Samtal skall föras med både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller de som kan ha kränkt.det behöver bland annan föras samtal med alla inblandade barn. I mer komplicerade fall av kränkning kan utredningsskyldigheten bli långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar. Förskolans insatser i utredningarna bör dokumenteras. I mer komplocerade fall av kränkning ska personal, tillsammans med närmaste chef ha samtal med barnens föräldrar/vårdnadshavare. Förskolans insatser ska dokumenteras. Vid behov upprättas också ett åtgärdsprogram av barnets/barnens pedagog Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskild utsatt situation eftersom de befinner sig i en beroendeställning. Det viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon personal. Närmaste chef är ansvarig för utredningen. Vid allvarligare fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de som utfört trakasserierna eller kränkningarna. Viktigt att tänka på om kollegan kränker: Säg till om en kollega beter sig kränkande met ett barn/barnen. Se till att få ett samtal med kollegan.

7 Page 7 of 7 Lyssna in situationen. Återkoppla till barnet. Informera närmaste chef. Rutiner för uppföljning Berörd personal samt närmaste chef ansvarar för att händelsen utreds, åtgärdas och följs upp. Detta sker genom samtal och i nära anslutning till det inträffade. Rutiner för dokumentation Vardagliga dokumentationer och observationer av barns samspel används för att upptäcka mönster och eventuella kränkningar som behöver åtgärdas. Om diskriminering eller kränkning skett dokumenteras detta skriftligt på kommunens blankett för tillbud, skador, diskriminering och kränkande behandling (Lisa) och skickas vidare till lärkontoret. Förskolechefen följer upp detta i Lisa. Ansvarsförhållande Närmaste chef har det övergripande ansvaret för det åtgärdade arbetet. Personalen har ansvar för att följa upp de rutiner för åtgärder som är angivna i åtgärdsprogrammet.