Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Västanvindens förskola Vår vision Barns rätt Allas lika värde - Trygghet Västanvindens Förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan skall verka för barns rätt och allas lika värde och präglas av respekt för människors olikheter. Vi pedagoger skall öka vår medvetenhet om förekomsten av kränkande beteenden och jobba med ett empatiskt och lyhört förhållningssätt. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna och få vara delaktig i gemenskapen. Vi bemöter varje barn och vuxen med respekt och omtanke så att de utvecklar en positiv självbild och en god självkänsla. Vi uppmuntrar, stöttar och bekräftar för att ge barnet bästa möjligheter och förutsättningar att utvecklas. Tilliten till den egna förmågan är viktig. Genom att känna sig trygg, vara accepterad och få stöd från oss pedagoger lägger vi grunden till individuell utveckling och lust att lära. Vår strävan är att barn och föräldrar ska känna förtroende och känna att de behandlas med respekt av oss pedagoger. På förskolan startar arbetet med förvaltningens vision Jag kan, jag vill, jag vågar"! Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef: Inger Graveleij Barnens delaktighet Barnen deltar genom kompishjärtat som dom med egna ord uppdaterar, dvs utformar regler för hur man är en bra kompis, samt genom bilder och intervjufrågor. I intervjuerna får vi veta var och vad barnen är rädda för och utifrån detta arbetar vi med att barnen ska kunna känna sig trygga. Det viktigaste arbetet sker dagligdags när vi lyssnar på och visar respekt för det barnen säger. Morgonsamling varje dag där vi tar upp aktuella frågor, samt ett ständigt arbete med värdegrundsfrågor. Vårdnadshavarnas delaktighet På föräldramöten informeras föräldrar om planen. Planen finns tillgänglig i hallarna och på vår hemsida. Vi har dialog kring saker som inträffar, men också kring funderingar och oro som kan finnas hos föräldern. Personalens delaktighet På kvalitetsdagar, apt:n och avdelningsmöten diskuteras planen och dess innehåll. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef.

3 Förankring av planen Arbetslaget utarbetar planen tillsammans, diskuterar och kommer fram till ett gemensamt synsätt. Alla föräldrar informeras om planen vid inskolning. Planen finns tillgänglig i hallen på varje avdelning och på vår hemsida, samt tas upp som en punkt på föräldramöte. I det vardagliga arbetet och i samlingar med barnen arbetar vi med planen Förskolans lokalvårdare, fastighetsskötare och kostpersonal informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats av samtliga pedagoger på förskolan på reflektionstid och i ett gemensamt dokument där alla ges möjlighet att kommentera. Samt på kvalitetsdagar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger och barn vid Västanvindens förskola samt förskolechef Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har arbetat med kompishjärtat under året. I observationer har vi sett att barnen sätter ord på och citerar strålarna från kompishjärtat, exempelvis när något barn tar kontakt genom att knuffas eller slåss. Barnen tar efter pedagogernas förhållningssätt. Under hösten har vi skapat lärmiljöer som ger barnen förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Lärmiljöer som är anpassade för mindre och större barn. Arbetet med lärmiljöer fortsätter att utvecklas vidare. Samlingar har anpassats efter barns behov och utveckling. Vi har gjort en medveten fördelning av barnen i matsituationen, placerat om när det inte fungerat. Vi beslöt på vår kvalitetsdag att vi pedagoger skulle använda ordet cykelslang som kodord om vi såg en risk att barn skulle bli kränkt av en vuxen, vid vår första uppföljning konstaterade vi att det inte har behövt användas. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer att ha fokus på ett eller några områden i taget och utvärdera dem kontinuerligt under året. Utifrån utvärderingen bestäms om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Utvärderingarna kommer att ske gemensamt i arbetslaget för hela förskolan och vid reflektionstid mellan pedagoger. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef : Inger Graveleij Främjande insatser Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Verbala: Kompishjärta Psykiska: Kompisböcker Fysiska: Båda vinner. Kön: Lärmiljö: Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet. Religion eller annan trosuppfattning: Respekt

4 Funktionsnedsättning: Allas lika värde Sexuell läggning: Regnbågsfamiljer Könsidentitet eller könsuttryck: Utklädningskläder Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans beträffande kränkande behandling ska gälla för hela förskolan oavsett om det gäller verbala, fysiska eller psykiska kränkningar. Verbala: Ingen ska behöva utstå att höra saker som sårar eller kränker. Fysiska: Ingen ska behöva vara rädd och bli slagen på förskolan. Psykiska: Ingen ska behöva känna sig utanför, alla ska känna tillit och känna sig lika mycket värda. Utredning och uppföljning sker enligt avsnitt Rutiner för akuta situationer. Direkt i den akuta situationen agerar pedagogen genom arbete med kompishjärtat med det aktuella barnet/barnen, när det gäller kränkningar barn-barn. Bland de yngre barnen används mer kroppsspråk och tecken. E-kränkning: Vi uppmanar alla att lämna Synpunkter och klagomål via förvaltningens rutin. Följs upp av förskolechef vid uppkomna situationer Diskrimineringsgrunder Kön: Att skapa lärande miljöer som ger förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Följs upp genom observationer av lek och intervjuer med barnen. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Följs upp i intervjufrågor till barn och föräldrar och i utvecklingssamtal Religion eller annan trosuppfattning: Öka personalens kompetens kring olika trosuppfattningar och kunskaper. Följs upp vid medarbetarsamtal och personalmöte. Funktionsnedsättning: Alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Vi ska reflektera kring dessa frågor på avdelningsmöten och vid reflektionstid pedagoger emellan. Sexuell läggning: Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar och sexuell läggning. Vi ska i samtal med barnen efter t ex sagoläsning ta oss tid att svara på frågor och funderingar. Följs upp i samtal med barnen. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi ska följa upp genom att kartlägga hur utklädningskläder, aktiviteter och material används. Ålder: Vi ska ha en verksamhet som främjar alla, oavsett ålder. En bit in på hösten följer vi upp hur gruppsammansättningar fungerar, finns behov gör vi förändringar. Insats Verbala kränkningar: Kompishjärtat uppdateras varje höst med barnens ord om hur man är en bra kompis. Närvarande vuxna som är där barnen är, lyssnar, uppmärksammar och stoppar när vi hör något som kan uppfattas som en verbal kränkning. Vid uppkomna situationer finns pedagogen där och

5 påminner om kompishjärtat. Vi försöker få barnet att reflektera över vad det sagt och hur det kan säga i stället. Bland de yngre barnen används både verbalt, mycket kroppsspråk och vi använder oss också av tecken. Psykiska kränkningar: Vi utgår från böckerna tio små kompisar, läser, dramatiserar och reflekterar tillsammans över innehållet. Frågor vi kan ställa är; Hur tror du det kändes? Hur skulle du sagt istället? Vi ska arbeta nära barnen så vi uppmärksammar, lyssnar och stoppar om vi ser något som kan upplevas som en psykisk kränkning. Vi ska vara nära i lek och rutinsituationer. Vara lyhörda pedagoger för att förebygga eventuella ansatser till kränkningar. Vi ska uppmuntra tillfällen med goda kompisrelationer,t ex hjälpsamhet, dela med sig, hjälpas åt och visa varandra. Fysiska kränkningar: Vi ska vara närvarande pedagoger som lyssnar och är där barnen är, stoppar direkt om vi ser en fysisk kränkning. Påminner om att tänka på kompishjärtat och resonera om hur de kunde gjort istället. Vi jobbar med "båda vinner metoden" som är till bra hjälp när det uppstår oönskade situationer. Vi ska vägleda de yngre barnen genom att använda handen och visa Stopp när situationen upplevs obekväm. Pedagogerna visar tydligt med kroppsspråk, tecken och verbalt att kränkning inte är tillåten. Kön: Vi ska skapa lärande miljöer som skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller, se över lärmiljöer och lekmaterial kontinuerligt. Lärande miljöerna ska innehålla en mångfald som inbjuder till olika sorts lek. Lekmaterialet ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Vi ska uppmuntra barnen till lek i olika lärande miljöer avsett kön. Vi pedagoger tänker på hur vi uttrycker oss med könsbestämning. T ex säga namn istället för pojkar och flickor, tänka på tonfall och hur vi uppmärksammar barnens kläder och saker. Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta barnets ursprung, uppmärksamma deras hemspråk och deras traditioner. Vi ska låna böcker på barnens hemspråk och använda oss av ord på deras hemspråk ex frukter, hälsningsfraser mm, arbeta med flaggor från olika länder, använda oss av världskarta osv. Vi ska visa respekt och intresse för barns olika språktillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska ta reda på vad som gäller för den enskilda familjen och barnet. Vi ska även visa respekt för hur föräldrar vill att deras barn exempelvis ska vara klädd, vad de får äta, om det får följa med till svenska kyrkan osv. Vi ska införskaffa en mångkulturell almanacka för att ta hänsyn till enskilda högtider och traditioner när vi planerar vår verksamhet ex föräldramöten Vi ska visa respekt för alla barns olika trosuppfattning. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar, och utforma aktiviteter så att alla barn kan delta utifrån sin förmåga. Vi ska arbeta med tecken utifrån att vi är ett Hörselspår, hålla kunskaper vid liv och stödja barnen i sin språkutveckling Sexuell läggning: Vi ska köpa in böcker om regnbågsfamiljer, inte bara låna utan de ska finnas på förskolan. Läsa böckerna på sagostunder och i samlingar för att medvetandegöra barnen om att familjer kan se olika ut, svara på frågor. Vi ska bemöta alla olika familjekonstellationer likvärdigt. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska erbjuda en mångfald av utklädningskläder samt visa att alla får prova på oavsett kön. Ålder: Alla barn ska ha tillgång till aktiviteter och material utifrån sin utveckling. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen efter intresse och mognad exempelvis vid samlingar och lärstunder. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef: Inger Graveleij

6 Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningsmetod - kränkande behandling - psykiska, fysiska och verbala Intervjufrågor med barnen. 1. Hur känner du dig när du är på förskolan? Varför? 2. Händer det att du blir ledsen på förskolan? Vad har hänt då? 3. Finns det något ställe på förskolan där du inte vill vara? Varför? 4. Är du rädd någon gång på förskolan? Kartläggningsmetod - kön Observation av barns lek i två dagar vid bestämda klockslag, klockan 10 på förmiddagen och klockan 14 på eftermiddagen skrev vi ner vad barnen gjorde. Vi observerade även vilka utklädningskläder barnen använde dessa två dagar. Barnintervjuer med alla barn på förskolan. Intervjufrågor 1. Vad tycker du är roligast att göra på förskolan? Får du göra det? Barnens egna ord från kompishjärtat och kompisböckernas innehåll. Kompisböckerna: Visa dina känslor, Sprid glädje, Samarbeta, Säg förlåt, Lugna ner dig, Säg stopp Fysisk kränkning: Nej sluta regeln, snäll mot varandra, trösta varandra, hjälper varandra, krama varandra Kompisböckerna: Visa dina känslor, Sprid glädje, Samarbeta, Dela med dig, Säg förlåt, Lugna ner dig, Säg stopp Psykisk kränkning: Man säger ja om någon vill vara med och leka, man ska leka med varandra, man ska hjälpa varandra, vara snäll mot varandra, lyssna på varandra, trösta varandra, krama varandra nej slutaregeln, vänta på sin tur, man kan rita tillsammans. Kompisböckerna: Visa dina känslor, Lyssna och kom överens, Prata om det, Sprid glädje, Samarbeta, Dela med dig, Säg förlåt, Lugna ner dig, Säg stopp Verbal kränkning: Lyssna på varandra, trösta varandra, nej sluta-regeln, snäll mot varandra, säger ja om någon vill vara med och leka. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats och observerats, föräldrar delgetts i föräldrabrev. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har genomfört intervjuer med barnen. Och utfört observationer av barns lek och vilka utklädningskläder som barnen använde i två dagar på bestämda klockslag. Analysen har gjorts tillsammans.

7 Resultat och analys Resultat: Samtliga barn ansåg att de har möjlighet att leka sin favoritlek. Vid sammanställning av svaren från barnen syntes en enighet om, att de hade en bra känsla av att vistas på förskolan. De flesta poängterar leken med kompisar. På frågan om de känner sig ledsen på förskolan upplever några att när någon säger dumma saker eller slår blir de ledsna. Barnen är trygga både inne och ute. Inget av barnen känner sig diskriminerad utifrån kön i val av lekar utifrån vår frågeställning. Vi kan se att barnen fortfarande väljer "favorit" ganska traditionellt utifrån kön. Höstens tema har utvecklat leken och vi ser att framförallt flickorna fått större intresse för bl a bygg och konstruktion Vi kan också se i observationer att barnen under en hel dag inte bara leker stereotypiskt, utan våra lärmiljöer erbjuder en variation i leken. Vad gäller observation hur utklädningskläderna användes gjorde vi en intressant upptäckt. Dag 1 användes kläderna ganska könsbundet, barnen leker och bearbetar det som upptar dom. Mellan dag 1 och dag 2 dramatisera vi sagan - Alla får åka med. Dag 2 använde barnen uteslutande de kläder vi hade när vi dramatiserade sagan Det blev så tydligt att vi som pedagoger har möjlighet att påverka variation i barnens lek, här blev det inte så könsstereotypt. Analys kränkande behandling: Vi måste fortsätta vara närvarande och vara där barnen är. Vara lyhörda, se och känna av klimatet och stämningen. Vilka normer råder? Analys kön: Det är viktigt att vi pedagoger utgår från uppdraget, att motverka traditionella könsmönster, i vår planering av tema och skapande av lärmiljöer. Vi har sett över våra utklädningskläder och kommit fram till att vi måste erbjuda större variation på utbudet. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Verbal kränkning: Förebild Fysisk kränkning: Litteratur Psykisk kränkning: Kartläggning Kön Inflytande Könsidentitet eller könsuttryck Utklädningskläder Etnisk tillhörighet Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning Respekt Funktionsnedsättning Allas lika värde Sexuell läggning Regnbågsfamiljer Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling; verbal, fysisk, psykisk Kön

8 Mål och uppföljning Kränkande behandling Verbal kränkning: Ingen ska behöva utstå att höra saker som sårar eller kränker. Fysisk kränkning: Ingen skall bli slagen eller vara rädd för att bli det. Psykisk kränkning: Ingen ska känna sig utanför, alla är lika mycket värda. Alla barn ska bli respekterade för den de är, samt känna sig trygga både inom- och utomhus. Uppföljning ska ske i intervjuer, observationer och samtal Diskrimineringsgrunder Kön: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme. Alla barn ska ges samma möjligheter att använda alla lärmiljöer. Uppföljning genom observationer och samtal. Könsidentitet eller könsuttryck Ett normkritiskt förhållningssätt ska råda. Förutsättningar ska skapas för att barnen ges möjlighet att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning ska ske genom observationer och samtal Etnisk tillhörighet Flerspråkighet ska uppmärksammas på ett positivt sätt. Följs upp i observationer, samtal Religion eller annan trosuppfattning Vi ska ha en öppen dialog med föräldrar utifrån deras önskemål och behov. Följs upp i utvecklingssamtal Funktionsnedsättning Barnen ska ges förutsättningar för att utveckla sina förmågor och intressen. Uppföljning ska ske genom att utvärdera miljön Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer Ålder Planering ska styras av barnets intressen och behov, ej enbart av ålder. Åtgärd Kränkande behandling: Alla vuxna ska vara lyhörda och närvarande pedagoger Tid ska avsättas för att prata igenom och diskutera ett gemensamt synsätt/förhållningssätt gällande verbala, fysiska och psykiska kränkningar. Verbala: Vara goda förebilder, tillsammans med barnen uppdatera och levandegöra kompishjärtat vid terminsstart. Fysiskt: Litteratur Uppdatera och levandegöra kompishjärtat vid terminstart tillsammans med barnen. Kompisböckerna och annan litteratur. Psykiskt: Kartläggning. Börja terminen med nyfikenhetsfrågan och gör en kartläggning; Hur leker barnen? Är alla med? Vilka behov ser vi? Vi ska jobba vidare med det vi sett och analyserat i vår kartläggning. Vi ska jobba i smågrupper och strategiskt tänka hur vi sätter ihop barnen i olika gruppkonstellationer. Kön: Diskutera i arbetslaget och se över och ta bort/komplettera utklädningskläder. Starta upp varje termin med en nyfikenhetsfråga/kartläggning om gruppen och dess behov. Hur leker barnen? Är alla med? Jobba vidare med detta som bakgrund. Vi ska skapa lärmiljöer som motverkar stereotypa könsroller och erbjuder mångfald och variation. Könsidentitet eller könsuttryck: Kompetens utveckling för personalen Etnisk tillhörighet: Allas traditioner, språk och seder ska synliggöras

9 Religion eller annan trosuppfattning: Kompetensutveckling för personalen Funktionsnedsättning: Verksamheten ska anpassas med hänsyn till barns olika förutsättningar Sexuell läggning: Personalen ska vara förberedda att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer på ett professionellt sätt Ålder: Verksamhetsplaneringen ska styras av barnets individuella förutsättningar och intressen inte enbart av barnets ålder Motivera åtgärd Kränkande behandling För att skapa en samsyn behöver vi diskutera detta i arbetslaget. Grunden för alla barns lärande är att de är trygga och mår bra på förskolan. Verbala: Kompishjärtat är en bra metod som gör barnen delaktiga, barnens verktyg att påverka och förstå vad det handlar om. Fysiska: Kompisböckerna är ett brett material där vi läser, dramatiserar, reflekterar, och barnen kan känna igen sig i situationerna Psykiska: Vi ska se varje barn och deras behov. Detta underlättar kartläggningen. Diskrimineringsgrunder Kön För att motverka traditionella könsmönster är vi i behov att göra en översyn av vilka utklädningskläder vi erbjuder. Att använda nyfikenhetsfråga sätter fokus på vad vi ska undersöka och ger oss pedagoger något att förhålla oss till. Exempelvis i skapande av förändrade lärmiljöer. Könsidentitet eller könsuttryck Personalen behöver mer kunskaper Etnisk tillhörighet Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet Funktionsnedsättning Alla barn ska få förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga Sexuell läggning Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar Ålder Alla barn oavsett ålder ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef : Inger Graveleij Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året.

10 Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller föräldern väljer själv. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Vi använder oss av kodordet "cykelslang". Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för utredning och dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen. Vårdnadshavare informeras om ev kompletteringar. Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn, då görs den av förskolechef Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare, där förskolechef dokumenterar.

11 Tillbud/Skada/Trakasserier skrivs in i Arbetsskadeanmälan på Hint Förskolechef rapporterar till Vc Förskolan för vidare rapportering till Lärandenämnden. Ansvarsförhållande Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef: Inger Graveleij