Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (12) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fridhems förskola Vår vision Fridhems Förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan skall verka för barns rätt och allas lika värde. Förskolan skall präglas av respekt för människors olikheter. Vi pedagoger skall öka vår medvetenhet om förekomsten av kränkande beteenden och jobba med ett empatiskt och lyhört förhållningssätt. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna och få vara delaktig i gemenskapen. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Fridhems förskola Förskolechef: Inger Graveleij Barnens delaktighet I det dagliga arbetet samtalar vi med barnen om hur man ska vara mot varandra. Barnen är delaktiga i framtagande av regler för avdelningen. Vårdnadshavarnas delaktighet På föräldramöten informeras föräldrar om planen. Planen finns tillgänglig i hallarna och på vår hemsida. Personalens delaktighet På kvalitetsdagar, apt:n och avdelningsmöten diskuteras planen och dess innehåll. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef.

3 2 (12) Förankring av planen Arbetslaget utarbetar planen tillsammans, diskuterar och kommer fram till ett gemensamt synsätt. I samlingar och i den dagliga verksamheten tar vi upp hur man bemöter varandra. Alla ges kännedom om förskolans regler och barnen är delaktiga i framtagande av reglerna. Alla föräldrar informeras om planen vid inskolning. Planen finns tillgänglig i hallen på varje avdelning och på vår hemsida, samt tas upp som en punkt på föräldramöte. Förskolans städ och kostpersonal informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom diskussioner och observationer av arbetslaget. Kvalitetsgruppen har lett arbetet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger och barn vid Fridhems förskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi behöver mer kontinuerligt diskutera likabehandlingsfrågor pedagoger emellan. Våra främjande insatser fortsätter som föregående år, men med några justeringar. Bland annat ska minst en pedagog vara nära vid lek i skogen. Vi ska även sprida oss över hela gården. Vi ska även införa uppmärksammande av Internationella barndagen, 20 november(enligt FN). Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer att har fokus på ett eller några områden i taget och utvärdera dem kontinuerligt under året. Utifrån utvärderingen bestäms om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Utvärderingarna kommer att ske gemensamt i arbetslagen både avdelning och hela förskolan.

4 3 (12) Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Fridhems förskola Förskolechef: Inger Graveleij Främjande insatser Namn Kränkande behandling: Jag stärkande Kön: Lek på lika villkor Etnisk tillhörighet: Stolt för mitt ursprung Religion eller annan trosuppfattning: Religion i världen Sexuell läggning: Familjekonstellationer Funktionsnedsättning: Allas lika värde Könsidentitet eller könsuttryck: Genus Ålder: Mina förmågor Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning: Könsidentitet eller könsuttryck: Ålder: Mål och uppföljning Kränkande behandling: Alla barn ska utveckla förmåga till att visa empati och respekt för andra, samt ges redskap till att lösa konflikter. Personalen ska vara goda förebilder. Kön: Alla ska ges lika stort utrymme oavsett kön. Observationer i barngrupp, diskussioner i arbetslag och med barnen Etnisk tillhörighet: Alla barn ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet.

5 4 (12) Vi ska föra en kontinuerlig diskussion i hela arbetslaget. Dokumentera för att lära tillsammans, barn och vuxna. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska visa respekt och bemöta enskilda behov och önskemål gällande den enskilda familjen. Vi ska alltid göra en förfrågan till berörda barns vårdnadshavare innan besök i kyrkan vid t ex högtider. Sexuell läggning: Att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer, inte bara den heterosexuella familjen. Funktionsnedsättning: Gemensamma reflektioner i arbetslaget. Könsidentitet eller könsuttryck: Alla barn och familjer ska välkomnas och få ett gott bemötande, oavsett föräldrars könsidentitet. Personalen ska lyfta frågan i arbetslaget. Ålder: Vi ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Följs upp genom diskussioner, observationer, dokumentationer och reflektioner. Insats Kränkande behandling: Vi ska stärka de positiva sidor barnen har. Vi ska dela in oss i mindre grupper, använda oss av dramalekar och litteratur. Vi ska göra kontinuerliga observationer varje dag. Pedagogerna ska vid utevistelse på gården sprida sig över hela gården och minst en pedagog ska finnas i skogen. Kön: Vi ska erbjuda stimulerande lärande miljöer. Vi ska ha genomtänkta rutinsituationer för att få utrymme, dela gruppen i mindre grupper ex använda pratsten i samlingar, ha genomtänkt bordsplacering. Vi ska sträva efter att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande över verksamheten. Vi ska fördjupa oss i att jobba genusmedvetet på alla olika plan. Etnisk tillhörighet: Vi ska ta tillvara lärdom av barnen och deras föräldrar. Vi ska uppmärksamma, enligt FN, Internationella barndagen den 20 november. Religion eller annan trosuppfattning: Direkt vid inskolning ta reda på vad som gäller angående exempelvis mat och annat viktigt för familjen. Sexuell läggning: Vi ska låna och läsa böcker som handlar om olika familjekonstellationer, heterosexuella och homosexuella. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till alla barns förutsättningar, och utformar den så att alla kan delta på sina villkor i de olika aktivi-

6 5 (12) teterna. Vi ska vara goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Ålder: Vi ska arbeta utifrån en arbetsform med syskonavdelningar i ålder 1-5 år, vilket främjar barnens utveckling av sina förmågor som t ex ansvar, att få känna sig betydelsefull, lyssnad på, vara förebilder osv. Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Fridhems förskola Förskolechef: Inger Graveleij Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har gjort trygghetsvandringar med alla 4-5 åringar. Vi har gått både inom- och utomhus, på respektive avdelning och gemensamma utrymmen. En pedagog och ca tre barn i varje grupp. Frågeställningen Hur känns det för dig att vara här och leka? har ställts utifrån rum och områden. Följdfrågor har ställts på barnens svar. Pedagogerna har återkommande genomgångar av regler och rutiner och har under hela året observerat och diskuterat detta i arbetslaget. Blanketten: tillbud/skada. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har gjort kartläggning av ute- resp. innemiljö genom intervjuer och observationer tillsammans med barnen.

7 6 (12) Föräldrar fyller under våren i enkäter utifrån vårt systematiska kvalitetsarbete. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har utfört intervjuer och observationer, samt utvärderat kartläggning och enkät. Resultat och analys Resultat av kartläggning Vi upplever att barnen överlag är mer positiva än i fjol. De vill berätta om positiva upplevelser på olika platser. Ingen är rädd att gå in i mörker. De känner att de tillåts leka i alla utrymmen. Ett barn berättar att det känner sig trygg. Jag är modig, smart och snabb. Ett barn känner sig inte lyssnad på av kompisar när de leker i skogen. På lilla toaletten på avd Skogen tycker ett barn att det luktar rutten fisk. Analys Vi upplever att barnen har en positiv inställning till våra lärmiljöer och att de känner sig trygga överallt på förskolan. Vi behöver kartlägga vidare vad orsaken är till att alla inte blir lyssnade på. Gällande toaletten behöver vi vara uppmärksam på om barnen spolar eller inte när de varit där. Vi fortsätter vårt förebyggande arbete som tidigare Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Utrymme Etnisk tillhörighet: Stolthet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Hänsyn Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Familjekonstellationer Ålder: Trygghet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling

8 7 (12) Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: Ingen kränkande behandling ska förekomma på vår förskola. Nolltolerans gäller. Följs upp i observationer. Kön: Alla ska ges lika stort utrymme oavsett kön. Uppföljning genom kartläggningar och utvärderingar. Etnisk tillhörighet: Alla barn ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Uppföljning genom observationer. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska visa respekt och acceptans för att vi har olika religioner och trosuppfattningar. Följs upp i utvecklingssamtal Funktionsnedsättning: Ingen ska utsättas för diskriminering pga funktionsnedsättning. Följs upp i observationer. Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Alla barn och familjer oavsett föräldrars könsidentitet och sexuell läggning ska välkomnas till vår förskola. Uppföljning sker i utvärderingar Ålder: Alla ska känna sig trygga. Följs upp i enkäter och utvärderingar. Åtgärd Kränkande behandling: Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Vi pedagoger ska arbeta med ett empatiskt och lyhört förhållningssätt Kön: Vi ska dela in barnen i mindre grupper. Vi ska erbjuda material och lärande miljöer som lockar till lek oavsett kön. Etnisk tillhörighet: Vi vuxna ska lyfta fram och uppmärksamma barns och vuxnas etniska tillhörighet på ett positivt sätt. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska visa respekt och bemöta enskilda behov och önskemål gällande den enskilda familjens trosuppfattning så långt som möjligt. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till alla barns förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta.

9 8 (12) Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer exempelvis genom litteratur. Ålder: En vuxen ska alltid finnas i barnens närhet. Motivera åtgärd Kränkande behandling: Arbetet sker för att undvika risken att barn blir utsatt för kränkande behandling. Kön: Vi ser varje barn som en egen individ oavsett kön. Vi vill öka alla barns talutrymme och möjligheter att påverka sin vardag. Vi vill skapa förutsättningar att utveckla positiva trender. Etnisk tillhörighet: För att vi på bästa sätt ska nå vårt mål angående etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska arbeta för alla människors lika värde oavsett religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges möjlighet att delta utifrån sina förmågor och förutsättningar Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning: Alla barn ska känna stolthet över sin egen könsidentitet. Ålder: Alla barn ska tryggt kunna leka överallt. Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare vid Fridhems förskola Förskolechef: Inger Graveleij Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året. Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling.

10 9 (12) Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (2010:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller föräldern väljer själv.

11 10 (12) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteeende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändinga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för utredning och dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen. Vårdnadshavare informeras om ev kompletteringar. Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungera

12 11 (12) Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn, då görs den av förskolechef Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef dokumenterar. Tillbudsblankett fylls i och skickas till administratör Lärkontoret för registrering i Lisa. Ansvarsförhållande Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Fridhems förskola Förskolechef: Inger Graveleij