Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Barbro Ådvall, Lena Sjölund, Ing-Marie Lind, Bitr.Förskolechef, Förskolechef Vår vision: I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet: Barnen har inte varit delaktiga i utformningen av planen. Vårdnadshavarnas delaktighet: I denna likabehandlingplan har vårdnadshavarna inte varit delaktiga. Personalens delaktighet: Personalen har varit delaktiga genom diskussioner och värderingsövningar. Förankring av planen: Personalen har under arbetets gång med likabehandlingsplanen fått möjlighet att läsa och ge synpunkter och att diskutera olika frågeställningar. Föräldrarna ska ta del av planen genom diskussioner på föräldramöte. Den ska finnas tillgänglig på förskolans hemsida och på anslagstavlor. Visar planen för de äldre barnen och diskuterar om hur man t.ex. är en bra kompis. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: All personal har varit delaktig i utvärdering genom diskussioner på möten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: All personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Inom området Kön så har vi arbetat mot att pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi har gått till skogen där det finns könsneutralt material. "Valet" har varit ett inslag i verksamheten. Där har barnen fått möjlighet att välja bland olika aktiviteter som de kanske inte annars hade valt. Ett discorum har inretts, där alla barn har getts möjlighet att uppträda på lika villkor. Efter observationer så har vi sett att alla vågade och tog lika stort utrymme. Det vi sett under detta år är att pojkarna "härskar" i kuddrummet och att vi vill i största mån att en vuxen finns närvarande för att ge flickorna samma utrymme. Vi har läst delar av boken "modiga prinsessor och ömsinta pojkar" av Britta Olofsson och haft diskussioner kring den. Inom området könsidentitet så har de ansvariga för 2012 års likabehandlingsplan fått kompetensutveckling genom en föreläsning av RFSL. Denna kompetens ska användas till att föra kunskaperna vidare till resten av personalgruppen genom att använda det material som ingått. Inom området Kränkande behandling har vi arbetat med att barnen ska våga säga nej och visa

2 med stopphanden. Det ser vi att barnen gör. Detta är viktigt och något som vi kommer fortsätta arbeta med. Att vuxna ska finnas i närheten av barnens lekar är något som vi inte tycker att det finns möjlighet till, i den utsträckning som vi vill, pga. många barn och för få pedagoger. Vi har använt oss av sagor och dramalek för att träna barnens förmåga till empati och ge barnen redskap för att lösa konflikter. Vi har sett att barnen är medvetna om, hur man är en bra kompis men att det är svårt att använda det i praktiken. Så vi väljer att fortsätta arbeta med detta även nästa år. Inom området etnisk tillhörighet är målet vi hade svårt att mäta. I vår barngrupp finns få barn med annan etnisk bakgrund. Vi har inte upplevt att barnen behandlar dem annorlunda. Vi har lånat och läst böcker om olika etniska ursprung. Inom området religion eller annan trosuppfattning så har vi inte blivit uppmärksammade på om någon har annan religion eller trosuppfattning. Istället för att ta upp frågan om trosuppfattning i utvecklingssamtalen så väljer vi att ta upp det på inskolningssamtalet. Inom området Funktionsnedsättning så har rutiner upprättats för hur vi tar emot familjer med barn som har funktionsnedsättning. Inom området sexuell läggning så har vi arbetat kring hur olika familjer kan se ut genom att barnen fått visa foton och berätta om sin familj. Vi har lånat och läst böcker om hur olika familjer kan se ut. Inom området ålder så är målet svårt att mäta, viss maktstruktur finns naturligt och är inte alltid negativt. Yngre barn lär av äldre och äldre barn lär sig att ta hänsyn. Vi vuxna är så mycket som möjligt närvande och medvetna för att förhindra negativ maktstruktur. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Personalen går tillsammans igenom åtgärderna och kontrollerar att de blev utförda samt analyserar resultatet på möte. Ansvarig för att årets plan utvärderas Barbro Ådvall, Lena Sjölund, Ing-Marie Lind Bitr. Förskolechef, Förskolechef Främjande insatser Kön Mål och uppföljning: Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Insats: Alla barn ges samma möjligheter oavsett kön att prova på alla aktiviteter i verksamheten. Detta kräver medvetna pedagoger om vilket förhållningssätt vi har mot varandra barn-barn, vuxen-barn. Fortsatta diskussioner på personalmöte. Ansvariga: Barbro Ådvall, Lena sjölund, Bitr. förskolechef Ing-Marie Lind, Förskolechef Könsidentitet Mål och uppföljning: Barnen ska vara trygga i sin egen identitet.

3 Insats: Personalen ska arbeta kring materialet från RFSL och filmen "Så kan det vara". Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar de normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. Vi är uppmuntrande i barnens lek och vilja till att prova nya saker, kläder mm. Vi pratar med barnen om att det är ok att klä ut sig utanför traditionella mönster. Kränkande behandling Mål och uppföljning: Varje barn ska våga säga NEJ, de ska kunna använda sig av stopphanden. Vuxna ska finnas i närheten av barnens lekar. Insats: Diskutera med barnen direkt när en konflikt uppstår och samtala med barnen om hur man är en bra kompis. Använda oss av sagor och drama som underlag i arbetet. Att träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge barnen redskap för att lösa konflikter. Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: Att barnen ska veta att alla är lika mycket värda och att det är bra att vi är olika. Insats: Låna böcker som handlar om olika etniska ursprung på biblioteket, så att de finns tillgängliga för barnen att läsa både tillsammans med vuxen och själva. Lyssna på musik från olika kulturer. Om vi har barn med annan etnisk bakgrund ska vi uppmärksamma det på ett naturligt sätt i verksamheten. Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Vi ska se och respektera alla barn och föräldrar oberoende religion eller annan trosuppfattning. Insats: I samband med traditioner/högtider lägger vi fokus på tradition och inte religion.

4 Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Insats: När vi får ett barn med behov av särskilt stöd har vi ett placeringssamtal innan barnet börjar, med berörda personer. Vi planerar vårt arbetssätt och vår verksamhet så att alla kan delta. Sexuell läggning Mål och uppföljning: Barnen ska känna till att man får tycka om vem man vill oavsett kön. Insats: Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Låna böcker till barnen. Använda materialet från Rfsl och ha diskussioner utifrån det i personalgruppen. Vi pratar med barnen om att man får tycka om vem man vill. Ansvariga: Barbro Ådvall, Lena Sjölund, Bitr. förskolechef Ing-Marie Lind, Förskolechef Ålder Mål och uppföljning: Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av ålder. Insats: Vi bemöter barnet utifrån var de är i sin utveckling och inte utifrån ålder. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Vi har använt oss av Husmodellen som kartläggningsmetod. Områden som berörs i kartläggningen: Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen: I denna kartläggning har inte föräldrar och barn varit involverade. Hur personalen har involverats i kartläggningen: All personal har deltagit i diskussioner på möten.

5 Resultat och analys: Vi har observerat att i Hemvrån blir rolleken könsstereotyp, pojkar leker mer bullrigt och flickor mer omvårdande. Förebyggande åtgärder Namn: Leken Områden som berörs av åtgärden: Kön Mål och uppföljning: Pojkar och flickor leker rollekar tillsammans i olika konstellationer. Barnen vågar gå ifrån könsstereotypa roller. Åtgärd: Vi arbetar med valkort. Vi vuxna ska vägleda barnen till att gå ifrån könsstereotypa roller. Motivera åtgärd: Utifrån våra observationer och diskussioner har vi sett att leken ofta blir könsstereotyp. Vi har också sett att det finns högre tolerans mot pojkars bullriga lek, medan vi säger till flickorna i ett tidigare skede. Ansvariga: Barbro Ådvall, Lena Sjölund, Bitr. förskolechef Ing-Marie Lind, Förskolechef

6 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till all personal eller till likabehandlingsrepresentanterna, Barbro Ådvall, Lena Sjölund. Biträdande förskolechef Ing-Marie Lind tel Ing-marie.lind@gavle.se Tel. Guldsmedens förskola: Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska

7 vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för dokumentation: Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Ing-Marie Lind ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef har det övergripande ansvaret. Ansvarsförhållande Närmaste chef har det övergripande ansvaret för det åtgärdande arbetet. Pedagogerna har ansvar för att följa upp de rutiner för åtgärder som är angivna i likabehandlingsplanen.