Hammargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hammargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/16 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Biträdande förskolechef Ulrika Ågren och förskollärare Carolina Sjöberg Jansson. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/16 Barnens delaktighet Barnen har varit delaktiga genom observationer där vi pedagoger tolkat barnens behov och ändrat verksamheten efter de behoven. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare påvisas planen under utvecklingssamtal samt inskolningssamtal. Personalens delaktighet All personal på förskolan har varit delaktig i arbetet med planen genom diskussioner på verksamhetsplaneringar samt att de fått ge sina förslag på vad som ska finnas med i planen. De har även varit med i observationerna av barnen. Förankring av planen Planen ges ut genom mail till all berörd personal på förskolan. Diskussioner kring planens mål sker kontinuerligt. Planen läggs ut på hemsidan. Vårdnadshavare påvisas planen vid utvecklingssamtal och vid inskolning. Vi gör planen känd för barnen genom att visa den konkret och prata kring vad som står i den. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen tillsammans med likabehandlingsansvarig har gått igenom samtliga mål i det främjande arbetet samt sett över arbetet med de förebyggande åtgärderna. Personalen har även gjort en ny kartläggning av materialanvändningen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ordinarie pedagoger har varit delaktig i utvärderingen. Barnen har varit delaktiga genom observationer. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger har gemensamt gått igenom de främjande och förebyggande målen. Se över förskolemiljön är något vi gör i princip varje dag, ser till att det finns bra och anpassat material för åldrarna samt se över om det finns farliga risker i verksamheten. Riskerna tar vi gemensamt upp varje måndag på verksamhetsplaneringen då vi har en punkt som heter SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) på 3 minuter, detta innebär att vi under 3 minuter brainstormar om vilka risker vi uppmärksammat på arbetsplatsen. Vi har snuddat lite vid ämnet etnisk tillhörighet på en verksamhetsplanering då vi diskuterade ämnets innebörd lite lätt, vi kommer att gå in på detta ämne lite mer på djupet under en annan verksamhetsplanering under det kommande läsåret. Mångkulturella kalendrar med olika högtider är beställda och uppsatta på vardera avdelning. Vi har ännu inte hunnit gå igenom den tillsammans med barnen och därför har vi valt att ha den punkten kvar i de främjande arbetet. Den äldre avdelningen använder sig utav PECZ kort och tanken är att den yngre avdelningen ska ta tag i detta och börja med det så snart som möjligt, även detta kommer då vara ett fortsatt arbete. Arbetsmaterialet regnbågsfamiljer har legat på hyllan lite grann och vi kommer att ta en liten annan riktning i detta arbete då vi kommer fokusera mest på att personalen går igenom detta arbete tillsammans och diskutera det. Åldersanpassa materialet har vi fokuserat mest på då vi gjort en omorganisation som innebar att vi nu har en yngre och en äldre avdelning istället för blandade åldrar vilket har gett oss chansen att åldersanpassa materialet på en högre och bättre nivå. Vi har nu börjat arbeta med tecken efter en kort utbildning och kommer nu börja att arbeta med känslokort där vi tar hjälp av tecken. Kartläggningen visade att på den yngre avdelningen så tog barnen fram allt material som fanns tillgängligt men bara ett fåtal saker användes, resten låg på golvet. Böckerna låg till mesta delen på golvet utan att någon tittade i dem. På den äldre avdelningen så användes var sak som togs fram och städades undan när de var färdig med materialet. Personalen uppmärksammade inget material som bara blev liggandes. Fokuset har legat mest på den yngre avdelningen utifrån den förebyggande åtgärden eftersom kartläggningen visade att det var på den yngre avdelningen som användandet av materialet inte fungerade på ett bra sätt. Utifrån de förebyggande åtgärderna så har vi ändrat ganska mycket på strukturen av materialet för att få ett bättre användande. Till en början så har vi inte så mycket material framme som barnen kan ta själva utan vi har istället plastat in häften med bilder på de saker som finns och kan tas fram. Barnen får sitta med dessa häften och peka eller säga vad de vill använda, detta gör det lättare för oss pedagoger att vara med om vi får ett nytt material eller när barnen sitter med ett visst material så de lär sig att hur materialet är tänkt att användas. I bokhörnan har vi lagt böckerna i en låda istället för att ha alla böcker på en boklist då vi märkte att barnen har lättare för att lägga böckerna i lådan än att ställa tillbaka böckerna på en list. Vi har även färre böcker framme för att vi pedagoger lättare ska ha koll och kunna introducera varje bok på ett bra sätt och för att barnen lättare ska kunna känna igen böckerna och kanske på så vis öppna ett intresse för böcker. Den andra kartläggningen som gjordes efter arbetet med det förebyggande arbetet visade att användandet av material har blivit bättre. Barnen använder häftena vi satt ihop och de använder det material som finns framme på ett bra sätt. Allt fungerar inte helt än, men det är på god väg. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Alla berörda i arbetslaget går igenom samtliga främjande mål på en verksamhetsplanering samt gå igenom de förebyggande målen på en verksamhetsplanering under mars - april. för att årets plan utvärderas Biträdande förskolechef Ulrika Ågren och Förskollärare Carolina Sjöberg Jansson 3/9

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Läroplanen säger att flickor och pojkar i förskolan ska ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 1. Kartlägga vårt material och se över förskolemiljön kontinuerligt så att det finns material som alla barn kan använda oavsett kön. 2. Pedagogerna är med när nya aktiviteter startas upp tillsammans med barnen så att alla barn blir introducerade i t.ex. ett nytt material. 1. Likabehandlingsansvarig tillsammans med de andra i arbetslaget. 2. Samtliga pedagoger i arbetslaget. Främja likabehandling oavsett könsidentitet. Könsidentitet eller könsuttryck Läroplanen säger att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. 1. Diskutera begreppet könsidentitet under en verksamhetsplanering. 2. Läsa könsöverskridande böcker tillsammans med barnen. 1. Likabehandlingsansvarig samt resterande i arbetslaget. 2. Läspilot tillsammans med likabehandlingsansvarig. Samtliga i arbetslaget. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Vi har gett barnen förutsättningar att utveckla förståelse för att varje barn har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet. 1. Vi ska diskutera begreppet etnisk tillhörighet under en verksamhetsplanering. 2. Pedagoger och barn utforskar tillsammans likheter/olikheter. 1. Likabehandlingsansvarig 2. Samtliga i arbetslaget 4/9

5 Främja likabehandling oavsett religion eller annnan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning Läroplan säger att verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människans uppfattningar och levnadssätt. 1. Gå igenom den mångkulturella almanackan och se om vi på förskolan kan uppmärksamma en annans kulturs högtid. 2. Titta i kalendrarna tillsammans med barnen och gå igenom de olika högtiderna samt titta på filmer om det. 1. Likabehandlingsansvarig tillsammans med Läspiloten. 2. Samtliga i arbetslaget. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Läroplanen säger att hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. 1. Pedagogerna ser över miljön kontinuerligt. 2. Sätta upp PECS - kort (Kort på vad som sker i den dagliga verksamheten såsom att först äter vi frukost, sen fri lek, samling m.m.) som barnen ska introduceras i utav pedagogerna och sen titta på dessa kort så de vet hur dagen kommer att se ut. 1. Likabehandlingsansvarig tillsammans med de andra i arbetslaget. 2. Likabehandlingsansvarig tillsammans med samtliga i arbetslaget. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Sexuell läggning Läroplanen säger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning. 1. Pedagogerna går tillsammans igenom arbetsmaterialet regnbågsfamiljer. 2. Läsa böcker och titta på filmer om regnbågsfamiljer. 1. Likabehandlingsansvarig tillsammans med arbetslaget. 2. Samtliga i arbetslaget. 5/9

6 Främja likabehandling oavsett ålder. Ålder Läroplanen säger att förskolan ska erbjuda en i förhållande till deras ålder och vistelsetid avvägd dagsrytm och miljö. 1. Se till att det finns berikande och utmanande material utifrån ålder. 2. Pedagoger tillsammans med barnen går igenom vad det finns för olika material att använda och hur de använder det. 1. Likabehandlingsansvarig tillsammans med samtliga i arbetslaget. 2. Samtliga i arbetslaget. Främjande arbete mot kränkande behandling Kränkande behandling Läroplanen säger att förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. 1. Berömma barnen när de visar empati mot varandra och klarar utmaningar. 2. Arbeta med känslokort tillsammans med barnen. 1. Samtliga i arbetslaget. 2. Samtliga pedagoger. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningsmetoden som valts till denna kartläggning är observation. Eftersom materialet används mycket bättre nu efter det förebyggande arbetet så vill nu även se hur barnen använder våra olika rum på avdelningen utifrån deras egna intressen, använder de rummen på det sätt som vi pedagoger tänkt eller har de hittat ett annat sorts användande av rummen? Även detta utifrån den omorganisation som gjorts på förskolan. Detta genomfördes under en vecka i april 2016 Varje avdelning kommer att få ett varsitt dokument att fylla i under den veckan med observationsfrågor som är relaterade till ämnet. När kartläggningen är klar så kommer avdelningarna få se över vad som framkom under observationen och även svara på frågan om det var något rum som användes mindre eller inte alls? Områden som berörs i kartläggningen Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats genom observation. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har under en vecka fått observera hur barnen använt de olika rummen utifrån deras egna intressen med hjälp av ett löpande dokument. Resultat och analys Resultat: Observationerna på den yngre avdelningen visade att några av rummen som vi pedagoger tänkt och några rum används knappt alls eller på barnens eget vis. Läshörnan är en del som fungerat sämre, vårt tänk är att barnen ska sitta i just den hörnan vi konstruerat och titta i böcker men istället tar de med sig böckerna och sätter sig på golvet mitt i rummet och tittar eller bara tar med boken och lägger ifrån sig på golvet. Vi har även ett rum där det är tänkt att de lite äldre barnen på den yngre avdelningen ska kunna få lugn och ro och göra lite mer utmanande saker som t.ex. bygga pärlplatta. Detta rum används knappt alls och blir mest som ett genomgångsrum och tillhåll för de barn som ska byta blöja, då skötrummet är bredvid. Familjerummet vi skapat fick också lite annan användning, de tar hellre ut sakerna till det stora allrummet istället för att leka i rummet. Ateljen fungerar väldigt bra, det är pedagogstyrt men frågar barnen om de får rita så öppnar vi in dit och detta rum används mycket och väl med det rummet är tänkt för. Observationerna på den äldre avdelningen visade att rummen används i det syfte som de är planerade till utifrån barnens intressen. Däremot så skedde många lekar i ett och samma rum med de material som finns t.ex. kan de hämta filtar från ett annat rum för att använda till leken som sker i ett visst rum. Mycket av de mindre materialen från allrummet kommer ofta in i familjerummet t.ex. plus plus klossar. Lekar kan byta rum vilket då även sakerna gör. Analys: Utifrån resultatet så har det framkommit att vissa rum används som planerat och vissa rum har blivit använd på något helt annat sätt eller inte alls. Inne på den yngre avdelningen behöver vi se över rummen ordentligt, kanske fundera på att skifta på rummen t.ex. att rummet för de äldre barnen och familjerummet byter plats och se hur det fungerar. Eftersom barnen på den yngre avdelningen tar med sakerna ut från familjerummet så kanske de inte tycker om själva rummet. Vad gäller den äldre avdelningen så har de fått ett bra system som fungerar, så för deras del gäller det att hålla kvar detta arbetssätt så att detta system får bevaras. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Barnens användning av rummen Områden som berörs av åtgärden Ålder 1. Pedagogerna ska vara väl förtrogna med rummens funktion. 2. Barnen ska veta hur rummen är tänkt att användas. Åtgärd 1. Under en verksamhetsplanering ha en diskussion hur rummen ska ha för användningsområde. 2. Barnen ska med vägledning av vuxen få möjlighet att upptäcka rummen. Motivera åtgärd Resultatet av kartläggningen visade att alla rum inte användes på det sätt som tanken för pedagogerna varit och vissa rum användes inte alls. Samtliga pedagoger deltar aktivt i alla åtgärder /9

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentant Carolina Sjöberg Jansson , Ulrika Ågren bitr, förskolechef Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvararas inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef ulrika ågren ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef karin Sundell har det övergripande ansvaret. 9/9