Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår /9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef: Anna Helmersson, Bitr. förskolechef: Jessica Peter. Likabehandlingsrepresentanterna: Maria Björklund och Anna- Karin Ahlberg. Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Barnens inflytande präglas i första hand, med tanke på barnens ålder, av dialog mellan föräldrarna och pedagogerna. Pedagogerna lyfter sedan funderingar och frågor med kollegorna i arbetslaget eller med hela personalgruppen beroende på vad det gäller. I takt med att barnen blir äldre upprättas normer och värden för främjande av trygghet och likabehandling. Konkreta exempel är t.ex. om barn har funderingar runt kamraternas psykiska/fysiska förutsättningar och mognad, vid konflikter såväl verbala som handgripliga och/eller familjesituationen. Likabehandlingsplanen byggs upp genom pedagogernas lyhördhet och kompetens för barnens okränkbarhet, utveckling och utvecklingsbehov i nära samarbete med såväl barnen, föräldrar och EHT elevhälsoteamet. Vårdnadshavarnas delaktighet Det förs dialog med föräldrar genom den dagliga tamburkontakten, veckobrev, föräldramöten, föräldraforum och utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen finns på hemsidan samt på varje avdelning. Personalens delaktighet Arbetslaget har planeringstid avsatt för personalmöten, föräldramöten/samtal och har möjlighet att planera/disponera sin pedagogiska verksamhet där det finns möjlighet att få med barnen i samtal runt allas lika värde. Förankring av planen Biträdande förskolechefen och likabehandlingsrepresentanterna ansvarar för implementeringen i personalgruppen och avdelningspedagogerna för implementeringen i föräldra- och barngruppen. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har fortlöpande utvärderats i kvalitetsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Vårdnadshavarna har varit delaktiga i flera enkäter och föräldraforum inom de olika områdena i likabehandlingsplanen. Pedagogerna i KG har vidare förmedlat diskussionerna i respektive arbetslag. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultatet visar en ökad medvetenhet kring det prioriterade målet etniskt tillhörighet. Åtgärd till nästa års plan: * Att öka kunskapen kring etnisk tillhörighet. Av kartläggningsutvärderingen kan vi dra följande slutsatser: Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen sker i arbetslagen utifrån arbetet med kartläggningen av etnisk tillhörighet. för att årets plan utvärderas Jessica Peter, Maria Björklund, Anna -Karin Ahlberg 3/9

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Uppföljning av målet sker under våren 2018 Förskolan ger flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten oavsett kön och lika stort utrymme. De vuxna skapar förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Maria Björklund och Anna -Karin Ahlberg Främja kunskaper kring kränkande behandling Kränkande behandling Vi arbetar medvetet med att stärka barnens egen identitet som bidrar till inre trygghet. Vi strävar efter att varje barn ska våga säga NEJ. Vuxna finns nära barnens lekar. Uppföljning av målen sker under våren Vi samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi strävar efter att vara goda förebilder och visar barnen hur man bör bete sig mot varandra. Vuxna ser, hör och ingriper. Alla barn är allas barn. Vi hjälper varandra och samarbetar, både barn och vuxna. Vi har ett lösningsfokuserat arbetssätt vilket innebär att vi pedagoger försöker ändra verksamheten utifrån de situationer olika barn av olika anledningar kan hamna i som kan uppfattas kränkande. Främja medvetenhet kring könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Medvetet stärka barnens egen identitet som bidrar till inre trygghet. Alla barn ska få samma möjligheter att utvecklas och göra val oavsett kön. Skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning av målen sker under våren Barnen uppmuntras att prova på olika lekar och aktiviteter. Vi pedagoger är förebilder och visar på att allt är möjligt. Vi erbjuder könsneutralt lekmaterial och utmanar normer beträffande kön genom barnböcker, rollekar och teater/drama etc. 4/9

5 Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Skapa förutsättningar så att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Uppföljning av målen sker under våren Vi strävar efter en god föräldrakontakt och är öppen för att ta in andra kulturer och traditioner i verksamheten. Vi arbetar medvetet med att ge barnen möjligheter att känna sig stolta över sitt ursprung. I enlighet med önskemål utifrån föräldrasamverkan arbetar vi medvetet för att barnen ska ges möjligheter att se likheter istället för olikheter mellan olika etniciteter. Vi belyser också att alla människor är olika, även om människor har liknande ursprung och etnicitet. är förskolans prioriterade mål läsåret 2017/2018 Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska känna en trygghet när de lämnar sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Uppföljning av målet sker under våren Vi skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en viss religion. Vi har en medvetenhet om att alla familjer inte har samma önskemål och behov, utan tar reda på vad som gäller och respekterar den enskilda familjen. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna. Ha rutin för hur vi tar emot barn med funktionsnedsättningar på bästa sätt. Skriftlig rutin finns i EHT pärmen. Uppföljning av målen sker under våren Arbetar för att ha en god kontakt med barnets föräldrar. Föräldrarna är de som känner barnet bäst och de har mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Det kan vara bra att tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken omfattning och på vilket sätt de övriga barnen behöver få information om barnets funktionsnedsättning. De vuxna fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. 5/9

6 Sexuell läggning Sexuell läggning Alla barn ska ges förutsättningar att känna stolthet för sin familj. Målet följs upp löpande under året och utvärderas. Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer i verksamheten genom bland annat böcker, bilder och samtal. Vi utökar förskolans utbud av böcker med aktuell litteratur. Ålder Ålder Alla barn ska ha samma förutsättningar oavsett ålder. Uppföljning av målet sker under våren Förskolan anpassar verksamheten utifrån barnens ålder där varje barn får utvecklas i sin egen takt. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning inom förskolans prioriterade mål "" *Vi använde oss av en enkät under ämnet "" som delades ut till samtliga vårdnadshavare och pedagoger. *Enkätens innehåll och utformning lyftes i kvalitetsgruppen till diskussion. *Ett resultat av föräldrainflytande genererade i ett stort föräldramöte där Familjestödet presenterade sin verksamhet. *Förskolan arrangerade kvalitetskväll för samtliga pedagoger inom området "Språkutveckling på ett eller flera språk". Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi använde oss av en enkät under ämnet "" som delades ut till samtliga vårdnadshavare och pedagoger. Enkätens ursprungliga frågeställningar och innehåll reviderades efter negativa erfarenheter av underlaget vid en annan förskola i samma förskoleområde. Från att syfta till att kartlägga familjers etniska tillhörighet, flyttades fokus till flerspråkighet/modersmål. Ett resultat av föräldrainflytande genererade i ett stort föräldramöte där Familjestödet presenterade sin verksamhet. Vid tillfället närvarade förälder med annat modersmål som fick stöd av pedagog från förskolan som tolk. Hur personalen har involverats i kartläggningen Enkätens innehåll och utformning lyftes i kvalitetsgruppen till diskussion. Sammanställning av enkäten presentardes i kvalitetsgruppen för vidare arbete på avdelningarna och återkoppling i avdelningarnas respektive verksamhetsbrev till vårdnadshavare. Förskolan arrangerade kvalitetskväll för samtliga pedagoger inom området "Språkutveckling på ett eller flera språk". Pedagogerna fick då ta del av aktuella styrdokument och forskning inom ämnet. Pedagogerna fick sedan med stöd av frågor diskutera hur arbetet kan utvecklas i barngrupperna. Resultat och analys Resultatet utifrån pedagogernas kartläggning i kvalitetsgruppen: Genom att öka vår kunskap om etnisk tillhörighet; olika kulturer och religioner, så blir vi tryggare i vår roll i att förmedla förståelse för alla människors lika värde. Genom diskussioner i arbetslagen utifrån fakta och erfarenheter kan vi skapa samsyn. Eftersöka om det finns bra böcker/annan litteratur som belyser etnicitet som vi kan arbeta utifrån, vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Kan vi få in det i vår matkultur? Ta hjälp av köket att någon gång äta en maträtt/smaker från en annan kultur? Bjuda in pedagoger från en annan förskola som har mera erfarenheter av andra kulturer för att komma till oss och berätta/diskutera hur de arbetar samt löser eventuella kulturella dilemman. "Inskolningskuvert" med många olika dokument, kan vi tänka att de finns på olika språk? Finns något centralt övergripande för kommunen? Analys: Eftersom förskolan har så få familjer med annan etnisk tillhörighet/bakgrund behöver vi metoder/kunskaper som gör att vi kan få in det på ett naturligt sätt i arbetet i barngrupperna. Genom att ta tillvara på Ikt - ansvarigas komptenser tror vi att vi kan få hjälpmedel/verktyg att använda i vardagen t ex appar, QRkoder med mera. Ett tillvägagångssätt att få med alla i arbetsprocessen tror vi kan vara att ta tillvara på våra olika grupper: arbetsgruppen, där vi kan bjuda in kokerskan samt vår kvalitetsgrupp på förskolan. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Utveckla vår kunskap kring etnisk tillhörighet. Åtgärd Lyfta det vi sett i kartläggningens i kvalitetsgruppen på förskolan och diskutera hur vi går vidare. Vi arbetar vidare genom vårdnadshavares enkätsvar. Pedagogernas förhållningssätt inbjuder till att se flerspråkighet som en tillgång. Att vi lyfter fram och bygger på likheter utifrån olika etniska tillhörigheter. Samarbete med biblioteket angående inom ämnet. Motivera åtgärd Vi ser kvalitetsgruppen som ett forum för att få samtliga pedagoger på förskolan delaktiga i vårt arbete. Vi vill få syn på vilka etniska tillhörigheter vi har på vår förskola. Genom att titta på likheter tänker vi att det blir positivt för barnen. Vi tänker att biblioteket har mycket kunskap kring området. Maria Björklund och Anna- Karin Ahlberg 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef: Anna Helmersson, biträdande förskolechef Jessica Peter, tel: jessica.peter@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: Maria Björklund, Markheden tel: maria.bjorklund@gavle.se Anna- Karin Ahlberg, Markheden tel: anna-karin.ahlberg@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av biträdande förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Jessica Peter ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anna Helmersson har det övergripande ansvaret. 9/9