Apollogårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Apollogårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 16/17 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Pia Lundmark Linda Karlsson Mio Iller Givell Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 16/17 Barnens delaktighet Barnen blir delaktiga genom att vi pratar om att planen finns och arbetar praktiskt med dess innehåll, tex genom kompisböcker och blå lådan från Unicef. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna informeras under introduktion, utvecklingssamtal och föräldrarmöten om att förskolan har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns på vår hemsida och i förskolans hallar. Personalens delaktighet Personalen blir delaktig genom diskussioner och värderingsövningar på våra reflektionsträffar. Denna arbetsprocess dokumenteras. All personal deltar i uppföljningar och utvärdering av planen som också är en del av förskolans handlingsplan. Förankring av planen Planen ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare/föräldrar på hemsidan. Under möten på förskolan informeras vårdnadshavare/föräldrar om planen. Information ges också om kartläggningens innehåll och resultat under individuella utvecklingssamtal och under barns introduktion till förskolan. Planen ska finnas tillgänglig i tryckt form på varje avdelnings anslagstavla. Förankring hos barnen sker bla genom medvetna val av litteratur som berör diskriminerings- och värdegrundsfrågor. Arbete med planen sker kontinuerligt med personalen och barnen genom diskussioner och värderingsövningar. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Plan för 15/16 har utvärderats genom att all personal tillsammans har följt upp och utvärderat den kontinuerligt under året. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal på förskolan har deltagit i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Efter kartläggningen ser vi att personalen ligger på olika nivå gällande arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling, och arbetet med barnkonventionen. Vi behöver fortsätta jobba med detta för att vi alla ska få en samsyn och en god kunskap kring detta. Vissa delar av det främjande arbetet kvarstår i 2016/17 års plan då vi anser att det är så pass viktigt att vi vill fortsätta detta arbete. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Mål och åtgärder för planen ska diskuteras tillsammans i arbetslaget. De förebyggande och främjande målen i Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska införlivas i förskolans handlingsplan. Det innebär att planen följs upp och utvärderas kontinuerligt. för att årets plan utvärderas Pia Lundmark, Linda Karlsson, Mio Iller Givell 3/8

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling utifrån ett normmedvetet förhållningssätt Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att all personal har fått möjlighet att reflektera och skapa ny kunskap kring vad normer är och hur de påverkar oss i vår vardag. Under arbetsplatsträffar/reflektionsträffar och under träffar med Sörby förskoleområde Likabehandlingsrepresentanter kommer förskolans arbete kring normmedvetet förhållningssätt att följas upp kontinuerligt och diskuteras. Dessa diskussioner dokumenteras har vi valt att fokusera på förskolans normer kring högtider. Insats På arbetsplatsträffar/reflektionsträffar ska vi genomföra övningar och diskussioner kring normer och kränkande behandling. Vi använder oss av facklitteratur såsom "Bryt" och "I normens öga". Reflektioner som genomförs dokumenteras. Mio Iller Givell Pia Lundmark och Linda Karlsson. Namn Främja likabehandling gällande religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning I Apollogårdens verksamhet får alla barn möjlighet att utveckla kunskap, förståelse och respekt för olika religions- /trosuppfattningar. Mål följs upp genom diskussioner i arbetslaget utifrån dokumentationer och reflektioner kring vår egen verksamhet. Detta sker under reflektionstid, veckomöten och planeringsdagar. Insats Vi pratar med barnens vårdnadshavare/föräldrar när barnen välkomnas till förskolan och får reda på om högtider/tillfällen firas inom familjen. Vi uppmärksammar familjers, olika religioners och trosuppfattningars högtider och traditioner. Pia Lundmark,Linda Karlsson, Mio Iller Givell Namn Rätt till identitet och att behålla sin identitet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Att alla barn har sitt namn skrivet på sitt/sina modersmål om barnet/familjen så önskar. Uppföljning genom observation av miljön på förskolan. Insats Medvetandegöra pedagoger om betydelsen av den skriftliga framställan av egennamnet genom fortbildningsinsats. Pia Lundmark, Linda Karlsson och Mio Iller Givell 4/8

5 Namn Barns inflytande Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn oavsett ålder, funktionsförmåga och kunskap i svenska ska ha inflytande över sin dag på förskolan. Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att påverka sin dagliga situation utifrån paragraf 12 i Barnkonventionen. Uppföljning: Vi vuxna dokumenterar barns lek. Uppföljning och utvärdering sker tillsammans med förskolans handlingsplan. Insats Vi använder och benämner Barnkonventionen (läser och leker) och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi delar in barnen i mindre grupper för att ge dem större möjlighet att komma till tals, bli sedda och lyssnade på. Vi vill att barnen ska ha inflytande över sin lek. För att ta till vara på barnens intressen och idéer samt för att inkludera barnen i leken och utveckla den deltar vi vuxna i barnens lek. Leken dokumenteras med hjälp av lärplattan. Barn med nedsatt funktionsförmåga inom tal och kommunikation, barn som är på väg in det svenska språket och barn som utifrån tidig ålder är på väg att börja uttrycka sig med ord har fördel av att arbeta med TAKK. Vi har månadens TAKK-tecken. Tillgänglighet till språket ökar möjligheten till inflytande. Pia Lundmak, Linda Karlsson och Mio Iller Givell 5/8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Enkät för samtliga i personalen utifrån skolverkets Bruk. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har berättat för föräldrar att en kartläggning har gjorts gällande arbetet med vår demokratiska värdegrund och det fortsatta arbetet utifrån resultatet. Barnen involveras genom kontinuerligt arbete med barnkonventionen, samt diskussioner. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga i personalen har svarat på en enkät utifrån skolverkets Bruk. Ett gruppsvar har gjorts. Även ett individuellt svar kommer att arbetas fram. Resultat och analys Resultatet visar på behov av en tydligare koppling mellan mål i Plan mot diskriminering och kränkande behandling, och de insatser som görs i verksamheten. Att koppling finns är en förutsättning för att kvaliteten i likabehandlingsarbetet ska vara fortsatt hög och att Plan mot diskriminering hålls levande. För att medvetandegöra kopplingen mellan insatser och styrdokument (Skollagen, Diskrimineringslagen, Plan mot diskriminering kränkande behandling och Barnkonventionen) ska kopplingen tydliggöras i vår handlingsplan där samtliga främjande mål finns med. Kopplingen ska också tydliggöras under det praktiska arbetet med likabehandling som genomförs i verksamheten. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Namn Utbildningsinsats kring likabehandlingsarbetet och Barnkonventionen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att all personal har en god kunskap gällande likabehandlingsarbetet och arbetet med Barnkonventionen. Kopplingen mellan insatser och styrdokument ska medvetandegöras. Definition av "god kunskap" se bilaga 1. Följs upp av en enkät med frågor och med fokussamtal kring likabehandlingarbetet och Barnkonventionen. Utifrån resultatet av enkäten ska vi jobba vidare med de förebyggande målen. Åtgärd Likabehandlingsansvariga går igenom innehållet och upplägget i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. De berättar om vilka lagkrav som finns genom Skollagen och Diskrimineringslagen gällande förskolans likabehandlingsarbete och vilka Sveriges åtaganden är gentemot Barnkonventionen. För att medvetandegöra kopplingen mellan insatser och styrdokument (Skollagen, Diskrimineringslagen, Plan mot diskriminering kränkande behandling, Barnkonventionen och Lpfö-98/-10) ska kopplingen tydliggöras i vår handlingsplan där samtliga främjande mål finns med. Åtgärden sker under förskolans reflektionsträffar. Motivera åtgärd All personal ska ha en god kunskap när det gäller likabehandlingsarbetet. Detta för att förskolan ska ha en god kvalitet och nå målen i Lpfö-98/-10, målen för verksamheten och målen i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Lundmark, Linda Karlsson, Ingrid Gustavsson, Carina Emberg, Erik Jansson och Mio Iller Givell 7/8

8 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter: Linda Karlsson och Pia Lundmark. Biträdande förskolechef: Mio Iller Givell, telefon: Förskolechef: Margareta Kärlin, telefon: Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Mio Iller Givell ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret. 8/8