Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Biträdande förskolechef Anna-Karin Wallenius Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterad för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Genom dokumentationer/samtal där barnen kan ta del av sitt lärande. Observationer av de yngre barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarenkät. Dagliga samtal i vardagen. Frågor angående verksamheten inför utvecklingssamtal. Presentation av planen under inskolningen. På vårt föräldramöte i början av ht-16. Personalens delaktighet Vi diskuterar planen på våra planeringsdagar. Värderingsövningar. Litteratur med fokus på värdegrunden. Diskussioner på våra verksamhetsmöten. I utvärdering av handlingsplanen som vi gör regelbundet. Förankring av planen Vi håller planen aktuell genom diskussioner på verksamhetsmöten samt planeringsdagar. Ser till att planen finns tillgänglig för föräldrar samt extrapersonal. I utvärdering av handlingsplanen. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På våra planeringsdagar ht-2016 samt planeringsdagen i maj Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi är en förskola där verksamheten till stor del består av inskolningar under hela året. Det får till följd att vi regelbundet går igenom likabehandlingen och det blir på det sättet en utvärdering. Vi pedagoger har blivit mer medvetna i vårt arbete med att bemöta barn och vuxna på ett respektfullt sätt. Vi har sett att detta arbete gett resultat genom att vi fått mycket positiv feedback i föräldraenkäten. Detta läsår är det gemensamt fokus i hela Bomhus förskoleområde på diskrimineringsgrunden:kön. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planeringsdagar och verksamhetsmöten under läsåret 2017/18. Utvärdering av handlingsplanen som vi har regelbundet. för att årets plan utvärderas samt biträdande förskolechef Anna-Karin Wallenius 3/9

4 Främjande insatser motverka kränkande behandling Kränkande behandling All personal på förskolan ska bemöta varje barn med respekt. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Vi ska under läsåret diskutera och reflektera över hur vi pedagoger kan skapa förutsättningar för att arbeta mot att ingen ska behöva känna sig kränkt på vår förskola. Så ofta vi kan, dela in barnen i mindre grupper samt att vi reflekterar regelbundet över hur "stämningen" är på vår förskola. kön Kön Förskolan ska motverka att någon känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Pojkar och flickor ska bemötas likvärdigt och ges förutsättningar för att utvecklas. Personalen ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som bryter traditionella könsmönster. Personalen hjälper varandra att bli medvetna om sina förhållningssätt och värderingar för att på så sätt bryta traditionella könsmönster. Detta gör vi genom diskussioner och värderingsövningar på våra verksamhetsmöten. Förskolan ska tillhandahålla böcker och material som bryter traditionella könsmönster. Ulrika är vår bokansvarige. Det är även bestämt att kön är en diskrimineringsgrund som vi ska fortsätta att arbeta extra med under kommande läsår. Detta görs i hela vårt förskoleområde. Vi ska även inventera vårt material med fokus på just kön. Vad är det vi erbjuder barnen? Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Förskolan ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotyp könsidentitet eller könsuttryck. Genom pedagogiska diskussioner kring normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. Att vi reflekterar över och är observanta på just detta att man kanske inte "känner" sig som en pojke respektive flicka även om man är född med det könet. 4/9

5 Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Förskolan ska ge barnen möjligheter att utveckla en grundläggande respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. " Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund". ( Lpfö 98/16) All personal på förskolan ska hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vi ska göra det mer synligt i vår miljö att det finns många olika kulturer. Detta kan vi göra oberoende av vilka olika etniciteter vi har på just vår förskola. Det kan t.ex. vara lekar, musik, bilder och litteratur. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är trosuppfattning och vad som är tradition eller kultur. Därför är lagen skriven så att diskrimineringsgrunderna religion och etnisk tillhörighet kompletterar varandra. Att vi reflekterar över på vilket sätt samhället förmedlar normer och värderingar kring olika religioner och granskar vårt eget arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Diskussioner på våra verksamhetsmöten. Vi kan se över hur vi firar t.ex. midsommar, påsk och jul. Kanske kan vi där visa på andra sätt att uppmärksamma dessa högtider/traditioner. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Att vi fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. " Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de kan utvecklas så långt som möjligt". (Lpfö 98/10) All personal på förskolan ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta på sina egna villkor. T.ex. genom att arbeta i små grupper tillsammans med barnen. Att vi diskuterar och reflekterar över hur det går med det arbetet. Kontinuerliga träffar i elevhälsoteamet. Sara är vår Ehtrepresentant. 5/9

6 Sexuell läggning Sexuell läggning Diskrimineringsgrunden sexuell läggning omfattar tre sorters sexualitet, bisexuell, heterosexuell och homosexuell. Kärnfamilj är ett ord för en familj som består av en man, en kvinna och deras gemensamma biologiska barn. Idén om kärnfamiljen är en norm i Sverige, men beskriver inte den verklighet som många barn lever i. Vi pedagoger ansvarar för att alla känner sig välkomna till förskolan. Göra det synligt i verksamheten att det finns många olika familjekonstellationer. T.ex. genom böcker och bilder. Att vi har diskussioner där vi reflekterar över våra egna värderingar. Det är viktigt att vi arbetar för att skapa en miljö där olikheter ses som något naturligt och positivt. Ulrika Boström (bokansvarig) Ålder Ålder Att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Finns det risk för att personalens förväntningar kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder styr planeringen på bekostnad an barnens individuella förutsättningar? "Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö". (Lpfö 98/16) Vi delar in barnen i mindre grupper så ofta vi har möjlighet. Då kan vi både ta hänsyn till ålder och förutsättningar. Man kan ha samma ålder men med helt olika förutsättningar. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har på vår planeringsdag i maj-2017 diskuterat hur vi fortsätter att arbeta med diskrimineringsgrunden kön. Det arbetet som vi påbörjat under föregående läsår kommer vi att fortsätta med. Områden som berörs i kartläggningen Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen genom observationer. Föräldrarna har inte varit delaktiga i kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Kön är den diskrimineringsgrund som var bestämt att hela förskoleområdet skulle kartlägga i årets plan. Resultat och analys Resultat kön: De flesta aktiviteter som vi erbjuder upplever vi som "könsneutrala" däremot kan barnens egna lekar skilja sig åt. Att vi använder ord som "lilla gumman", "lilla gubben" istället för barnets namn.. Att vi ibland har mindre tålamod med flickor som är högljudda. Vilka får mest hjälp vid t.ex. påklädning, är det flickorna eller pojkarna. Detta är frågor som väckts i och med kartläggningen och som vi självklart kommer att följa upp. Vi har även på vårt föräldramöte diskuterat kläder, leksaker utifrån pojk-eller flickperspektiv. Detta uppskattades väldigt positivt av föräldrarna med smågrupps-diskussioner. Så det kommer vi att fortsätta med på våra föräldramöten framöver. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Kön Områden som berörs av åtgärden Kön Alla barn ska känna att de blir lyssnade på. De ska möta en miljö och verksamhet som utvecklar förmågan att kommunicera och förmedla sina tankar. Vi ska sträva efter att ha ett likvärdigt bemötande oavsett kön. Åtgärd Vi ska bekräfta barnen med deras namn. Dela in barnen i mindre grupper. Se över vårt material. Ha pedagogiska diskussioner och värderingsövningar. Fortsätta att på våra föräldramöten ha smågrupps-diskussioner. Motivera åtgärd Att dela in barnen i mindre grupper gör det lättare för oss pedagoger att upptäcka om vi gör skillnad mellan könen på ett negativt sätt. Om vi går igenom vårt material får vi syn på om vi erbjuder barnen ett varierande utbud som lockar till lek och skapande oavsett kön. Vi kan ta del av vårdnadshavares synpunkter och eventuella ideer. 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentant: tel: Biträdande förskolechef: Anna-Karin Wallenius tel: Vårdnadshavare kan vända sig till all personal Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA: 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef. 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationen mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmsta chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef (din närmsta chef) ansvarar för att rutiner följs. Områdeschef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret. 9/9