Bönans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bönans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Agneta Lindbergh Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Detta sker i den dagliga verksamheten genom pedagogernas lyhördhet och dialog i samspel med barnen. Vi har samtalat och diskuterat med barnen kring kränkningar och det som skett i gruppen. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom att handha föräldrarna vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt att den finns väl synlig i förskolans lokaler och på förskolans hemsida. På höstens föräldramöte presenterar vi Likabehandlingsplanen. Vi har en daglig kontakt med föräldrarna samt informerar under utvecklingssamtalen. Förskolan ska uppmuntra föräldrar/vårdnadshavare att delge personalen det som barnen berättar hemma och som kan vara till nytta för likabehandlingsarbetet. Personalens delaktighet Vi diskuterar värdegrundsfrågor fortlöpande på våra verksamhets- och arbetsplatsträffar. Alla i personalen ska vara väl insatt i diskrimineringsgrunderna och delaktiga i likabehandlingsplanen. Förankring av planen Barnen: Genom att diskutera olika aktuella dilemman och olikheter och likheter. Föräldrar: Information om planen på föräldramöten. Den finns tillgänglig i pappersformat och på hemsidan. Personal: Fortsatt arbete med likabehandlingsplanen på Apt eller Vp-mötena. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsrepresentanterna Maria Steinwall och Anna Bendrik utvärderar och analyserar planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Maria Steinwall och Anna Bendrik Resultat av utvärderingen av fjolårets plan 2017 Resultat: Vi diskuterar fortlöpande med barnen om olikheter/likheter genom att låna litteratur från biblioteket och gör böckerna synliga i miljön. Vi tar alla tillfällen i vardagen att samtala med barnen om olikheter/likheter och anammar då barnen ställer teser och frågor runt detta. Vi använder klippdockor med barnens kort där de kan klä dessa i valfria kläder ur genus, kultur, mm. Vi tar tillvara på barnens erfarenheter och kunskaper från andra kulturer och genom våra kulturvandringar undersöker vi nya kulturer. Vi googlar på länder och äter mat från andra kulturer. Den mångkulturella kalendern har vi bara använt i viss mån. Genusarbetet har varit fortlöpande och vi har det som en röd tråd i vårt arbete. Genusarbetet arbetar vi med i alla situationer i vardagen. Vi diskuterar på Vp-möten artiklar, forskning mm om alla likabehandlingsgrunder så att vi håller det levande i arbetet. Vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar tex genom att dela barnen i mindre grupper, använder TAKK som stöd, bildscheman, diskussioner om strategier för att alla barnen ska få samma förutsättningar i sin dag på förskolan. Barnen har getts tid att samtala om känslor och har getts möjlighet att berätta om sina åsikter och tankar, ofta i samband med bokläsning, samlingar men även i vardagssituationer. Babblarna har varit en inkörsport till samtal om känslor. Vi uppmuntrar till att säga ifrån då något inte känns bra. Analys: Vi har märkt att barnen har visat intresse för våra kulturvandringar och att de senare leker, samtalar och berättar om de kulturer vi arbetat med. Den månkulturella kalendern har varit svårtydd så därför blev den inte så bra i arbetet. Vi har istället märkt att det är bättre att googla med barnen och använda deras kunskaper om andra kulturer. De klippdockor som ser ut som barnen har varit viktiga i arbetet med normer genom att de kan användas för olika kultur- och genus-kläder som gör att de kan klä sina dockor som de vill och diskutera runt dessa. Vi märker att vårt arbete med normkritik sitter i ryggraden nu då vi använder vår kunskap om detta hela dagarna såväl i aktiviteter som i vardagsrutinerna. Vi påminner varandra och diskuterar ofta om det och alla känner sig trygga i detta arbete. Vi märker att barnen väljer lekar, aktiviteter utifrån intresse och är mycket köns-obundna i lekarna. Vi märker att våra levande diskussioner angående strategier både för barngrupperna och individerna har gjort att vi ofta löser de situationer som uppkommer och snabbt kan få en verksamhet som fungerar för alla. Vi märker också att vårt arbete med normkritik har gett resultatet av en tillåtande klimat bland barnen där de får vara olika och respekteras av de andra. Vårt arbete med känslor märks då de till stor grad visar förståelse för andras känslor, att de bryr sig om andras känslor, läser av kamraters ansiktsuttryck och berättar för pedagoger om någon är ledsen eller arg. De har en förmåga att visa vad de känner, samtalar mycket om de tycker olika och har "högt i tak" i grupperna. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsrepresentanterna förbereder utvärderingsarbetet och hela planen utvärderas 2017 av hela arbetslaget. för att årets plan utvärderas Anna Bendrik & Maria Steinwall 3/9

4 Främjande insatser Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Öka barnens medvetenhet om andra kulturer och olika etniska tillhörigheter och se både olikheter och likheter som något positivt och berikande. *Genom litteratur diskutera olikheter/likheter. *Material som dockor, böcker, pussel, spel, bilder med olika etniska tillhörigheter, normfigurer, kollage med bilder som påvisar olika sätt att klä sig, bredare kulturellt klädutbud. *Samtala om barnens familjer och ställa öppna frågor om barnens familjenormer. *Ta tillvara barnens kunskaper och erfarenheter från andra kulturer och normer. * Ta alla tillfällen till samtal då andra kulturers normer blir synliga i böcker, tidningsurklipp, barnens kommentarer. * Samtala om likheter, olikheter (utseende, hur vi gör i olika situationer, traditioner m.m) utifrån barnens vardag. *Vid högtider ta tillvara barnens erfarenheter av andra kulturers firande och över deras egna högtider. * Vi använder oss av internet och söker kunskap tillsammans med barnen om andra kulturer.* Vi använder barnens klippdockor till att klä sig i olika kulturella klädesplagg. Alla på förskolan juni 2018 Främja likabehandling oavsett kön Kön *Ge barnen möjlighet att bredda normer. *Vi som personal ska bredda möjligheterna till flera aktiviteter. *Vi gör en inventering av vilka aktiviteter vi har och inte har. *Vi introducerar barnen i de olika aktiviteterna. *Vi har vuxenledda aktiviteter där alla bjuds in. *Vi benämner barnen vid namn istället för pojkar/flickor. *Vi lånar böcker där könsmönster och normer bryts. *Vi bekräftar barnen för den dom är istället för görande och utseende. *Vi har återkommande diskussioner och ger varandra feedback i vardagen för att utvecklas i jämställdhetsarbetet. * Vi delger varandra då vi läst eller hört om ny forskning angående genus. Alla som arbetar på förskolan Könsidentitet och könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck * Personalen ökar sin kunskap Delge varandra det material som är aktuellt i ämnet. All personal på förskolan 4/9

5 Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning * Öka barnens kunskaper om andra religioner. * Litteratur som visar på olika trosuppfattningar. *Genom våra kulturvandringar berörs även religioner. Alla på förskolan Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta efter sina förutsättningar i de olika aktiviteterna. *Dela barnen i mindre grupper. *Återkommande observationer för att upptäcka vilka situationer som är till för-/nackdel för utveckling. *Återkommande diskussioner där alla pedagoger får information om de enskilda barnens behov. *All mat ska vara likvärdig för alla. All personal i förskolan Sexuell läggning Sexuell läggning Bredda normen för hur en familj kan se ut. *Samtala om olika familjekonstellationer. *Läsa böcker med temat olika sexualitet. *Använda oss av bilder som inte är stereotypa avseende sexualitet. Alla på förskolan 5/9

6 Ålder Ålder *Att utgå ifrån barnens erfarenheter och kunskaper. *När vi planerar verksamheten utgår vi från barnens behov. *Vi benämner barnens namn istället för ålder vid olika grupperingar. Alla i personalen Normer och värden Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. *Förskolan har en tillåtande miljö. *Vi tar alla tillfällen till att samtala om barnens tankar och det de vill berätta.* Samtalar med barnen om normer och ställer öppna frågor* Diskussioner om allas lika värde. * Vi uppmuntrar barnen att säga ifrån när inte det känns bra. Rätten att bestämma över sin egen kropp. Vi ger dem verktyget. 1. Säg ifrån 2. Berätta känsla 3.Berätta vad du vill. Ge barnen möjlighet att uttrycka olika känslor genom olika uttrycksformer * Vi uppmuntrar till att barnen hjälper varandra* Vi pedagoger filmar oss själva.* Vi pedagoger diskuterar fortlöpande normer och situationer som uppstår i vardagen på Vp- mötena. *Genom temarabete Alla pedagoger 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat och analys Vi har informerat om likabehandlingsplanen på våra föräldra-gruppsamtal. Ingen föräldraenkät har gjorts då vi bedömt att den kommunala enkäten har varit likvärdig och föräldrar har haft möjlighet att tycka till om likabehandling i denna enkät istället. Vi har inte haft möjlighet att kartlägga eventuella förebyggande diskrimineringshändelser och har istället åtgärdat de små händelser som uppkommit direkt. Behovet har inte funnits och tid till kartläggning har saknats. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Du har inte skapat någon förebyggande åtgärd 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef: Lena Horney, biträdande förskolechef, , lena.horney@gavle.se Likabehandlingsrepresentant: Anna Bendrik, , anna.bendrik@gavle.se Maria Steinwall, , maria.steinwall@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal. Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Lena Horney ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Agneta Lindbergh har det övergripande ansvaret 9/9