Masurgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Masurgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår /9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Åsa Hansson och Biträdande förskolechef, Anna-Karin Wallenius Vår vision I Gävle kommuns förskolor ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den dom är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn på Masurgården ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Vi pedagoger förankrar likabehandling hos barnen genom att diskutera med barnen i mindre grupper, observerar och ansvarar för att alla barn har inflytande i verksamheten. Vi har även kontinuerliga diskussioner med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi pedagoger utvärderar detta genom dokumentationer och diskussioner på våra verksamhetsmöten. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom värdegrundsfrågor som vårdnadshavare får svara på inför utvecklingssamtal. Den dagliga kontakten, då vi lyfter barnens upplevelser under dagen. Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida och hänger ute i avdelningarnas hallar. Information via mail och verksamhetsbrev. Vi pedagoger tar hjälp av vårdnadshavarna vid frågor om flaggor och maträtter från andra länder/ kulturer. Föräldramöte under hösten där vi lyfter likabehandlingsplanen. Personalens delaktighet Fast punkt på varje verksamhetsmöte, där vi ska ha regelbundna diskussioner och följa upp de insatser som vi ska arbeta med. Pedagogerna har skyldighet att agera utifrån likabehandlingsplanen och vara påläst om vad som står i likabehandlingsplanen. Förankring av planen Hos barnen: Genom kompisböcker, kompiskort och diskussioner. Hos personalen: Kartläggningen där alla pedagoger deltagit. Alla pedagoger har ett eget exemplar av planen. Visa likabehandlingsplanen för nyanställd personal och vikarier. Hos vårdnadshavare: Planen finns att läsa på hemsidan och i hallen. Genom föräldramöten,utvecklingssamtal och den dagliga kontakten. Vi informerar nya vårdnadshavare om planen vid introduktionen och på föräldramötet under hösten. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultatet av de insatser vi har arbetat med under året har diskuterats på ett verksamhetsmöte, där pedagogerna satt i tvärgrupper. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna känner att de har arbetat utifrån likabehandlingsplanen och vill fortsätta på samma sätt. Vi låter alla främjandemål stå kvar för att arbeta vidare med. Under det kommande läsåret är fokus på diskrimineringsgrunden kön prioriterat inom Bomhus förskoleområde. Likabehandlingsplanen är ett "mer levande dokument" Den finns med vid planeringar, verksamhetsmöten, utvecklingssamtal. Visa likabehandlingsplanen för vikarier och nya pedagoger. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi utvärderar var 3e mån för att se hur vi ligger till. Det gör vi genom observationer, dokumentationer och reflektioner. På ett verksamhetsmötet i april gör vi den slutliga utvärderingen av årets plan. för att årets plan utvärderas Åsa Hansson 3/9

4 Främjande insatser Främja likabehandling utifrån kränkande behandling, sociala samspelet Kränkande behandling Alla barn ska ges möjlighet till att utveckla sin öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Ingen ska uppfatta sig kränkt. Vi använder oss av sagor och drama i vårt arbete, för att stärka barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap för att lösa konflikter. Vi använder TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation i vardagen (Beprövad erfarenhet). För att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor. Vi pedagoger finns nära, agerar och reagerar när det händer något. Vi agerar aktivt med samtal då vi hör/ser att det förekommer någon form av kränkning. Åsa,Sussie och Ulla Främja likabehandling utifrån kön Kön Vi ska erbjuda en pedagogisk miljö utformad utan traditionella könstereotypiska mönster. En miljö där barnen får välja aktivitet utifrån intresse och inte utifrån kön. Inventering av material, litteratur och lärandemiljö. Vi förändrar miljöerna efter barnens behov. Vi ger barnen lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme oavsett kön. Vi ska vara nära i barnens lek för att uppmärksamma allas lika värde oavsett kön. Tid för genusdiskussioner på våra verksamhetsmöten. Åsa,Sussie och Ulla Främja likabehandling utifrån ålder Ålder Skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Låta barnen påverka sin vardag efter mognad och inte efter ålder. Uppföljning sker genom observationer, dokumentationer och reflektioner genom diskussioner. Vi ska vara nära i barnens lek för att uppmärksamma allas lika värde oavsett ålder. Vi ska ge de barn som är i olika ålder förutsättningar för samtal och möten. Det gör vi t.ex. vid matsituationerna där vi sprider barnen vid borden för att ge förutsättningar till möten över olika åldrar. Åsa,Sussie och Ulla 4/9

5 Främja likabehandling utifrån Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förståelse och respekt för olika religioner och trosuppfattningar. Pedagogerna ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som påvisar nyfikenhet, öppenhet och respekt, t.ex genom att berätta om olika religioner och högtidsdagar. Vi pedagoger håller oss informerade av vårdnadshavare, enligt handlingsplanen. För att bli upplysta om andra religioner och trosuppfattningar. Lil, Anna C och Madde K Främja likabehandling etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Vi skapar förutsättning för att barnen utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska grupper. Vi läser böcker, sjunger sånger och spelar musik från olika kulturer. Serverar mat från de länder vi har barn ifrån. Gävle kommun hör till finskt förvaltningsområde och vi använder oss därför av böcker, sånger och appar på lärplattorna för allt lyfta det finska språket. Vi strävar efter en god föräldrakontakt och är öppen för att ta in andra kulturer och traditioner i verksamheten. Lil, Anna C och Madde K Främja likabehandling utifrån sexuell läggning Sexuell läggning Vi synliggör olika familjekonstellationer för att varje barn ska kunna känna sig stolt över sin familj. Vi arbetar med Barnkonventionen, med material från UNICEF. Vi samtalar med barnen om vad en familj är och hur olika familjer kan se ut. Bejaka olika familjekonstellationer i leken i barngrupperna. Vi lånar böcker om regnbågsfamiljer som vi tillsammans läser och reflekterar med barnen. Heli, Sussi och Madelene 5/9

6 Främja likabehandling utifrån funktionsnersättning Funktionsnedsättning Förskolan ska skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen samt delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. Vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Vi för kontinuerliga utvärderingar av förskolans miljöer för att ge alla barn tillgänglighet till dem. Vi använder oss av bildschema och TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation i vardagen(beprövad erfarenhet).vi har tillgång ett till elevhälsoteam som vägleder oss i vårat arbeta. I våra grupper arbetar vi med barnkonventionen, med material om att alla barn har samma rättigheter. Vi förhåller oss till de direktiv vi får, när det gäller en nötfri förskola. Heli, Sussi och Madelene Främja likabehandling utifrån könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Alla barn ska få uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer. Barns identitetsutveckling ska inte begränsas på grund av samhälleliga normer och vuxnas förväntningar som är knutna till kön. Uppföljning sker genom observationer, dokumentationer och reflektioner genom diskussioner. Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar de normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. Vi är uppmuntrande i barnens lek och vilja till att prova nya saker, kläder mm. I grupperna arbetar vi med material från Barnkonventionen som berör könsidentitet eller könsuttryck. Vi pedagoger kommer att fortsätta ha diskussioner på våra verksamhetsplaneringar utifrån det här området. Heli, Sussi och Madelene 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Pedagogerna har observerat könsfördelningen vid gungorna och på cyklarna/motorcyklarna. Pedagogerna har skrivit ner antalet flickor respektive pojkar vid gungorna och cyklarna. Områden som berörs i kartläggningen Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen genom observationer. Vårdnadshavarna har inte varit delaktiga i kartläggningen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtliga pedagoger har gjort kartläggning. Där vi har observerat och dokumenterat vid olika tillfällen under en veckas tid. Vilka barn vistas vi gungorna och vilka barn väljer att cykla vid de olika tillfällena, hur många pojkar respektive flickor. Resultat och analys Utifrån kartläggningen såg vi ingen könsskillnad vid gungorna eller cyklarna. Det var en jämn könsfördelning. Vi kommer att fortsätta dokumentera förskolans miljöer för att synliggöra hur könsfördelningen ser ut. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Kön Områden som berörs av åtgärden Kön Alla barn ska ha samma möjligheter att prova och utveckla sina intressen oavsett kön. " Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan att begränsningar utifrån stereotypa könsroller" Lpfö 98/16 Vi vill få barnen att våga prova nya lekar och material, känna sig bekväm i sitt val av aktivitet. Det ska kännas bra att välja det man vill och inte efter vad någon annan vill. Vi kommer ha kontinuerliga diskussioner på våra gemensamma möten om hur arbetar fortskrider. Uppföljning sker genom observationer och diskussioner var 3: mån. Åtgärd Vi pedagoger är lyhörda och närvarande i barnens lek och bemöter och ställer motfrågor när barnen fastnar i traditionella mönster som t.ex flick-och pojkfärger. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse. För att barnen ska kunna erbjudas och välja aktiviteter på ett könsneutralt vis, gör vi inventering av utbudet på material och leksaker. Vi arbetar aktivt med hur vi erbjuder barnen olika aktiviteter och material. Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat att det under våran kartläggning var en jämn könsfördelning vid gungorna och cyklarna på gården. Vi vill därför arbeta vidare med förskolans miljöer för att upptäcka ev. skillnader i könsfördelningen. Åsa Hansson 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentant Åsa Hansson , Biträdande förskolechef Anna-Karin Wallenius Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande: Förskolechef Ewa Åberg ansvarar för att rutiner följs. Ansvarsförhållande Förskolechef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret 9/9