Brynäsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Brynäsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Biträdande förskolechef Annette Larsson och Likabehandlingsansvariga Annika Hellman-Sjöström och Sara Hermans. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Samtal och diskussioner tillsammans med barnen har påverkat planens innehåll. De yngsta barnen blir uppmärksammade genom att vi observerar deras mående exempelvis genom minspel. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen vid utvecklingssamtalen. I dialog med pedagogerna lyfter vårdnadshavarna problem som barnen tagit upp hemma. Personalens delaktighet Pedagogerna har bestämt kartläggningsmetod och område. Sedan har de genomfört kartläggningen och tillsammans diskuterat resultatet. De har även läst igenom den färdiga planen och lämnat synpunkter. Förankring av planen Pedagogerna - är delaktiga i det kontinuerliga arbetet. Vårdnadshavare - får information under introduktionen och på utvecklingssamtalen. Den finns sedan tillgänglig via hemsidan och på förskolan. Tolk och översättning ordnas vid behov. Barnen - deltar genom kartläggning eller intervjuer, samt samtal i små eller stora grupper. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering har, tillsammans med alla pedagoger, skett genom diskussioner, värderingsövningar och presentation av litteratur på verksamhetsplaneringar och planeringsdagar. Vårdnadshavare har tillgång till planen via hemsidan och via papperskopia i varje avdelnings hall. Den visas också i samband med varje utvecklingssamtal för att ge möjlighet till diskussion. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har deltagit i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förebyggande åtgärder I arbetet med den förebyggande åtgärden Snabbcyklarna hade vi delat in arbetet i tre steg. 1. Brynäsgårdens bitr. förskolechef intervjuade tolv barn från avdelning Holken. Sammanställning av resultatet följer nedan: Vilken cykel är bäst? Här valde flest barn (fem st) "snabbcykeln" men nästan lika många (fyra st) valde den "kompiscykeln" som man kan skjutsa en varandra på. En valde tvåhjulingen och en sparkcykeln. Vad är bäst med just den cykeln? "Snabbcykeln" - den är snabb, pojkar vill ha den cykeln. "Kompiscykeln" - man kan skjutsa en kompis. Tvåhjuling - lära sig cykla. Sparkcykel - svår, lätt att ramla. Brukar andra kompisar också vilja ha den cykeln? Hur gör du då? Här svarade barnen att både flickor och pojkar får ha alla cyklar, man får turas om. Hur vill du att den kompis gör när han/hon vill ha din cykel? Här upplevde pedagogerna att barnen kände att de redan svarat på frågan genom föregående svar. Övriga kommentarer från barnen: Snabbcykeln har mest pojkar och en flicka. 2. Pedagogerna skulle ge utskick till vårdnadshavarna angående det förebyggande arbetet. Istället valde de att sätta upp ett anslag i hallen på den avdelning det berörde. 3. Pedagogerna gjorde en observation under en förmiddag då endast flickor fick använda cyklarna. Barnen hade fått information om detta i en samling innan de kom ut. Pedagogerna kunde se att flickorna var väldigt ivriga att få cykla och alla fyra "snabbcyklar" blev upptagna direkt, en flicka sa att det fanns för några "snabbcyklar". Pedagogerna upplevde att lugnare tempo på cyklarna och flickorna kommunicerade via dialog utan höga röster. Efter en stunds lek med cyklarna på gården så frågade pedagogerna vad de tyckte om att endast de fick ha cyklarna, svaren följer nedan. "För att man kunde cykla snabbt". "Jag tyckte det var kul att leka". "Bra med bara flickor. Pojkarna på gården". Tanken från början var att både flickorna och pojkarna skulle få varsin cykeldag men vintervädret satte stopp för det. Pedagogerna kunde se via intervjuerna och observationen att "snabbcyklarna" fortfarande är populärast, främst hos pojkarna, men att "kompiscykeln" också är väldigt populär. Alla barn var överens om att man måste turas om med cyklarna. När flickorna fick möjlighet att använda "snabbcyklarna" utan konkurrens från pojkarna så gjorde de det och det var ett lugnare tempo på gården. Främjande insatser Alla främjande insatser har utvärderats i samband med en verksamhetsplanering eller under en planeringsdag. Funktionsnedsättning Alla avdelningar har lyft varje barns enskilda behov i samband med sina veckoplaneringar vilket genererat i att alla barns behov blivit uppmärksammade. Trygghetsgruppen i området har tagit fram rutiner för aktiviteter utanför gården, varje avdelning har tagit del av dessa. Ålder Pedagogerna på förskolan har ett öppet arbetsklimat på förskolan som innebär att de kan påtala för varandra om någon uttrycker sig olämpligt för situationen. Alla barn får möjlighet att prova på nya saker utan att bli begränsade p g a sin ålder. Under detta läsår har kemikalieinspektionen sett över våra lokaler och det som används i verksamheten. Detta har resulterat i vissa direktiv som, pedagogerna känner, motsäger att barnen ska kunna utmanas oavsett ålder. Kön Under en verksamhetsplanering har pedagogerna fått lyssnat på en bok som heter Malte modig och glitterhästen. Därefter har de tillsammans diskuterat kring boken. Diskussionen mynnade även ut i hur det ser ut i förskolans verksamhet; vilket material har Brynäsgården som utmanar stereotypa könsroller? Det öppnade även upp en diskussion som resulterade i att avdelning Holken ändrade om sin familjevrå för att locka fler pojkar dit. Könsidentitet eller könsuttryck Under en del av en planeringsdag såg pedagogerna en film om pronomen och hade därefter en diskussion kring detta. De gick också igenom olika begrepp från RFSL s hemsida, exempelvis hen, hin, transperson, intergender etc. 3/10

4 Etnisk tillhörighet Under en verksamhetsplanering fick alla pedagoger lyssna på boken Karibu - Välkomna till min by. Efteråt diskuterade pedagogerna boken och dess innehåll. Religion eller annan trosuppfattning Under en verksamhetsplanering fick alla pedagoger lyssna på boken När det knackade på dörren. Därefter hade de en diskussion kring boken och arbetet på förskolan inom den aktuella insatsen. På förskolan finns årets mångreligiösa almanacka uppsatt så att alla kan se den. Det som återstår är att komma överens om hur den ska användas i verksamheten. Sexuell läggning Pedagogerna har fått relevant litteratur uppläst i samband med en verksamhetsplanering och en planeringsdag, böckerna Min familj och Stjärnfamiljer. De förde en diskussion kring böckerna och hur de kan användas i verksamheten. Pedagogerna har ett öppet arbetsklimat på förskolan som innebär att de kan påtala för varandra om någon uttrycker sig olämpligt för situationen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen diskuterar delmål 1 och 2 av de främjande insatserna kontinuerligt på verksamhetsplaneringen. Föräldrarna har möjlighet att tycka till om planen via föräldraforum, utvecklingssamtal och kartläggning/förebyggande arbetet. Barnen kommer att intervjuas angående "snabbcyklarna" (se förebyggande åtgärder). för att årets plan utvärderas Likabehandlingsansvariga 4/10

5 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättning Inget barn ska ställas utanför vår verksamhet pga funktionsnedsättning. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Verksamheten anpassas till alla barn i förskolan med hänsyn till varje barns behov och förutsättningar. Varje avdelnings pedagoger diskuterar vid varje veckoplanering barnens enskilda behov. 1. Alla pedagoger på avdelningen. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Inget barn ska få höra att de inte får delta i en aktivitet på grund av ålder. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Pedagogerna tänker på hur de uttrycker sig. 2. Alla barn ska utifrån sitt eget kunnande ges möjligheten att utvecklas och få uppleva känslan av att lyckas. All pedagoger på förskolan. Främja likabehandling oavsett kön Kön Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Pedagogerna tänker på hur de uttrycker sig, att en benämner figurer vid namn, alternativt hen, istället för hon/han. 2. Alla barn ges möjlighet att reflektera över karaktärer i olika litteratur och vad hen tycker om att göra. På så sätt kan vi väcka tankar och funderingar kringa stereotypa könsroller. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger. 5/10

6 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Varje barn ska känna trygghet och stolthet över sig själv. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Pedagogerna uppmuntrar och stöttar barnen i deras identitet. 2. Alla barn erbjuds möjligheten att använda material som visar på olikheter och likheter hos varandra. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet. Uppföljning sker genom utvärdering på Vi samtalar med barnen om olika länder och kulturer för att påvisa likheter och olikheter bland oss på förskolan. 1. Pedagogerna på förskolan diskuterar etnisk tillhörighet på en verksamhetsplanering. 2. Alla barn ges möjlighet till att utforska likheter och olikheter hos varandra och oss pedagoger. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Att utveckla barnens förmåga att respektera varandras kulturer och värderingar. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. För att påvisa likheter och olikheter bland oss på förskolan, kommer vi pedagoger att samtala med barnen om olika länder och kulturer. 2. Alla barn erbjuds möjligheten att få lyssna på musik från olika länder. En mångreligiös almanacka som är aktuell ska alltid finnas på förskolan. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger. för inköp av den mångkulturella almanackan är bitr. förskolechef. för interkulturella nätverket ser över musiken. 6/10

7 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Varje barn ska känna trygghet och stolthet över sig själv och sin familj. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Pedagogerna tänker på hur de uttrycker sig. 2. Alla barn erbjuds litteratur som är kopplad till ämnet. Pedagogerna svarar på barnens frågor om och när de kommer. 1. Alla pedagoger 2. Alla pedagoger Främjande arbete mot kränkande behandling Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska känna sig trygga på vår förskola och bli respekterade för den de är. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Pedagogerna tänker på hur de samtalar med varandra och med barnen. 2. Pedagogerna pratar dagligen med barnen om hur man är en bra kompis. Barnen tränar på att lyssna på varandra och att samarbeta kring olika aktiviteter. Det ska årligen göras en inventering. Böcker som kan upplevas som kränkande tas bort. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger. Likabehandlingsansvariga ansvarar för inventeringen av böcker. 7/10

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har observerat att situationen i hallen inte är lugn och lärande för barnen. Detta kan medföra kränkande situationer för barnen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Varken barn eller vårdnadshavare har varit delaktiga i denna kartläggning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Likabehandlingsansvariga ansvarade för observationen. Övriga pedagoger har varit delaktiga i beslutet kring vad som skulle kartläggas. Resultat och analys Resultat Många barn och pedagoger är i hallen samtidigt vilket resulterar i många olika direktiv till barnen och få pedagogiska samtal. Barnen får för mycket hjälp med på och avklädning istället för att träna själva. Analys När många barn vistas på trånga utrymmen så kan kränkningar som pedagogerna inte uppmärksammar ske. 8/10

9 Förebyggande åtgärder Hallen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Eliminera kränkningar i hallen vid av och påklädning. Uppföljningen sker genom intervjuer med pedagoger och barn. Dessa sammanställs och redovisas under sista planeringsdagen på höstterminen. Åtgärd 1. Ta in färre barn åt gången i hallen. 2. En ordinarie pedagog går ut på en gång. 3. En pedagog hjälper/deltar med barnen under påklädning/avklädning. 4. Vårdnadshavare informeras via skriftlig information. Motivera åtgärd 1. Barnen ska få möjlighet till en lugn och lärande situation. 2. Det måste alltid finnas en ordinarie pedagog på gården. 3. För att möjliggöra punkt Vi vill att vårdnadshavare ska få insyn i vårt förebyggande arbete. Alla vårdnadshavare ska känna sig trygga i att få vara själv med sitt/sina barn i hallen vid hemgång. Alla pedagoger Dec /10

10 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till bitr. förskolechef. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef med direktansvar: Bitr. förskolechef Annette Larsson annette.larsson@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: Annika Hellman-Sjöström maj_annika.hellman_sjostrom@gavle.se Sara Hermans sara.hermans@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkts kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Annette Larsson ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret. 10/10