Hammargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hammargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/18 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Karin Sundell. Biträdande förskolechef Ulrika Ågren. Likabehandlingsansvarig Carolina Sjöberg Jansson. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/18 Barnens delaktighet Barnen blir delaktiga i likabehandlingsarbetet genom samtal i den vardagliga verksamheten. Barnen är delaktiga genom observationer där vi pedagoger är lyhörda på barns funderingar, tankar och behov och försöker ändrat verksamheten därefter. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras om planen under utvecklingssamtal samt inskolningssamtal. I den vardagliga kontakten med vårdnadshavare tar personalen tillvara på deras funderingar, tankar och synpunkter. Vårdnadshavarna kommer under våren få svara på en enkät kopplat till ämnet. Personalens delaktighet All personal på förskolan är delaktig i arbetet med planen genom diskussioner och övningar under verksamhetsplaneringar kring innehållet i planen. Genom dokumentation och observationerna av barnen. Förankring av planen Planen förankras och blir tillgänglig för barn, vårdnadshavare och personal genom dokumentationer, diskussioner, övningar och frågor. Planen är tillgänglig på vår hemsida Vårdnadshavare informeras om planen vid utvecklingssamtal och vid inskolning. Vi gör planen känd för barnen genom att visa den konkret och prata kring vad som står i den. Personalen får varsitt eget utskrivet exemplar och ett i personalutrymmet. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen tillsammans med likabehandlingsansvarig har gått igenom samtliga mål i det främjande arbetet samt sett över arbetet med de förebyggande åtgärderna. På verksamhetsplanerings tillfällen har det förts gruppdiskussioner och reflektioner samt värderingsövningar kring vår verksamhet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ordinarie pedagoger har varit delaktig i utvärderingen. Barnen har varit delaktiga genom observationer och diskussioner. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan På förskolan har vi jobbat mycket med att barnen är viktiga som individer. Att deras tankar och funderingar är viktiga och att de upplever att de blir lyssnade på av vuxna och barn. Under året har vi jobbat mycket med pedagogernas attityder och värderingar genom olika övningar och diskussioner. Utifrån förebyggande åtgärder har tänket kring material legat på barnens mognad, utveckling och nyfikenhet istället för ålder. Vi har genom dokumentationer och diskussioner om materialets användningsområden, hur barnen använder materialet och miljön där materialet finns försökt anpassa miljön och material efter vad vi sett och kommit överens om. Kön Under året har vi fortsatt att arbeta mycket med miljön, vi har möblerat om för att få materialet mer tillgängligt och för att barnen ska få utrymmet till lek med materialet. Dock har vi inte inventerat allt material varje termin. På den yngre avdelningen har fokus legat på att barnen ska få upptäcka olika material i gruppverksamheten. Där barnen har fått prova på att använda material på olika sätt och med olika redskap. Könsidentitet Vi har inte i den utsträckningen som önskas läst könsöverskridande böcker för barnen. Vi har lånat hem könsöverskridande böcker från biblioteket och har en del på förskolan. Utbudet har funnits och barnen har haft möjlighet att på eget initiativ valt böcker som pedagog sedan läst högt. Under en verksamhetsplanering har alla pedagoger fått valt ut en bok som vi sedan har granskas i en mall kopplat till genuskoll och fört diskussioner kring böckerna. Vi pedagoger har ett mer medvetet tänk kring hur vi tilltalar barnen och vi försöker benämna att alla kan ha allt oavsett kön. Färger, mönster, lekar och kläder ska inte kopplas till något enskilt kön vilket har befäst hos en del barn i en del situationer. Etnisk tillhörighet Den yngre avdelningen har gjort klart sitt språkträd med flaggor från barnens ursprung. Den äldre avdelningen har satt upp flaggor kopplat till barnens ursprung. På den äldre avdelningen försöker vi lyfta barnen tillgångar genom att benämna ord, räkna på olika språk. När något barn har varit på semester har barnen visat nyfikenhet och vi har samtalat kring landet, vad de pratar för språk, hur flaggan ser ut och en del barn har visat bilder från sin resa. På den yngre avdelningen har en del barn fått möjlighet att höra böcker på sitt modersmål. All personal har fått en text som handlar om mångfald utskickad på sin mail och vi har ett utskrive exemplar i personalrummet. Dock har vi inte hunnit med att diskutera texten under en verksamhetsplanering. Religion eller annan trosuppfattning Vi har jobbat med boken Världens fest i Sverige. Inför en verksamhetsplanering fick alla pedagoger fördjupa sig i en högtid för att sedan delge varandra information om högtiden. På den äldre avdelningen har vi tillsammans med barnen pratat om högtider som vi firar i Sverige och diskuterat likheter och olikheter hur vi i gruppen firar. Funktionsnedsättning På förskolan sträva vi efter att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn som vistas hos oss. Vi använder oss av PECS-kort i samlingen för att barnen ska få en inblick i hur dagen ser ut. På den yngre avdelningen har vi satt upp ett fast schema med rutiner och händelser som sker under dagen i barnens nivå för att ge alla barn möjlighet att när de vill koll på schemat. Vid stöd i hallen med påklädning har vi satt upp klädschema där barnen kan se i vilken ordning det är bäst att ta på ytterkläderna. Vi använder oss av händelsekort som vi visar barnet för att förbereda, upplysa och förtydliga vad som komma skall som ett hjälpmedel för både pedagog och barn. Sexuell läggning Vi har gått igenom arbetsmaterialet regnbågsfamiljer under en verksamhetsplanering. vi kollade på en tillhörande film och förde diskussioner kring ämnet. Vi försöker gå in i samtal och lekar där det uppstår problem när flera barn vill vara samma roll i rollekar tex att det kan vara fler mammor. Vi har ett visst utbud av böcker med olika familjekonstellationer som barnen på eget initiativ kan välja att läsa själva eller tillsammans med vuxen. Men vi skulle kunna bli bättre på att läsa fler böcker kopplat till ämnet. Ålder Vi försöker efter möjliga mån anpassa materialet efter barnens behov och intresse. Vi har ofärdigt material tex kartonger, deg, förbrukningsmaterial där barnen själva kan bestämma vad och hur de kan användas. Vi pedagoger har försökt varit närvarande men låtit barnen utforska och upptäcka olika material innan vi tillsammans med barnen upptäcker materialets användningsområden och funktion. Vi har inte haft kontinuerliga utvärderingar av förskolans miljö däremot har vi fortlöpande diskussioner och dokumentationer som rör miljön och barns tillgång till den. Kränkande behandling Vi uppmuntrar barnen till att försöka ta hjälp av en kompis om det är någonting som vi anser de kan klara av tillsammans. Vilket vi har sett resultat av, då barnen på den äldre avdelningen ofta vänder sig till varandra eller när ett barn frågar om hjälp erbjuder sig att hjälpa till. På den yngre avdelningen ser vi också en tendens på att de hjälper varandra mer. På den äldre avdelningen har vi fört diskussioner hur vi vill att vi ska vara mot varandra och på den yngre avdelningen visar vi mer på hur vi ska vara mot varandra. Vi har inte läst böcker om känslor i den utsträckning som önskas. 3/10

4 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen av årets plan kommer att ske genom diskussion på verksamhetsplaneringar. Under mars-april kommer samtliga främjande mål och förebyggande åtgärder utvärderas. Det ska göras en planering på vilka verksamhetsplaneringstillfällen likabehandlingsarbetet ska tas upp. Planen finns med under utvecklingssamtal för att göra vårdnadshavare delaktiga. Personalen ska vara närvarande, lyhörda och stödja barnen i samspel med varandra. för att årets plan utvärderas Biträdande förskolechef Ulrika Ågren och Förskollärare Carolina Sjöberg Jansson 4/10

5 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Läroplanen säger att flickor och pojkar i förskolan ska ha samma möjlighet att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. 1. Pedagogerna tänker efter hur de uttrycker sig, att benämna tex figuren eller leksaker vid namn/den istället för kön. 2. Pedagogerna uppmuntrar barnen att utmana sig själva, att de är en individ som kan. Samtliga i arbetslaget. Främja likabehandling oavsett könsidentitet. Könsidentitet eller könsuttryck Läroplanen säger att varje barn ska ges möjlighet att bilda sin egna uppfattning och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa. 1. Vi diskuterar på verksamhetsplaneringar hur vi kan motverka traditionella könsmönster och könsroller. Som diskussionsunderlag har vi olika scenarion utifrån vardagssituationer som kan förekomma på förskolan. 2. Det ska finnas könsöverskridande böcker tillgängliga för barnen. 1. Samtliga i arbetslaget. 2. Läspilot tillsammans med likabehandlingsansvarig ansvarar för lån av böcker. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Förskolan ska sträva efter att varje barns utvecklar förståelse för att varje barn har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet. 1.Peronalen ska agera goda förebilder genom ett förhållningssätt som påvisar nyfikenhet, öppenhet och respekt. 2. Ta tillvara barns etniska tillhörighet och använda som en tillgång i gruppen för att öka nyfikenhet på likheter och olikheter. 1.Samtliga i arbetslaget 2. Likabehandlingsansvarig tillsammans med interkulturellansvarig 5/10

6 Främja likabehandling oavsett religion eller annnan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning Läroplan säger att barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. 1. Pedagogerna diskuterar och reflekterar attityder och värderingar kring religion eller annan trosuppfattning på en verksamhetsplanering varje termin. 2. Pedagogerna lyssnar på barnens funderingar och frågor kring livsfrågor och lyfter likheter och olikheter för att ge barnen möjlighet att skapa sin egna uppfattning. 1. Likabehandlingsansvarig tillsammans med interkulturellansvarig.2. Samtliga i arbetslaget. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Läroplanen säger att hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. 1. Pedagogerna ser över miljön kontinuerligt med hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov. 2. Sätta upp PECS - kort (Kort på vad som sker i den dagliga verksamheten såsom att först äter vi frukost, sen fri lek, samling m.m.) som barnen ska introduceras i utav pedagogerna och sen titta på dessa kort så de vet hur dagen kommer att se ut. Samtliga i arbetslaget. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Sexuell läggning Läroplanen säger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning. 1. Pedagogerna går tillsammans igenom arbetsmaterialet regnbågsfamiljer. 2. Pedagogerna uppmuntrar barnen att i leken får de vara vilken den vill. Samtliga i arbetslaget. 6/10

7 Främja likabehandling oavsett ålder. Ålder Läroplanen säger att förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. 1. Pedagogerna har kontinuerliga utvärderingar varje termin av förskolans miljöer för att ge alla barn tillgång till den. 2. Barnen får upptäcka olika material och vilka användningsområden materialet kan ha. Samtliga i arbetslaget. Främjande arbete mot kränkande behandling Kränkande behandling Läroplanen säger att förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. 1. Berömma barnen när de visar empati mot varandra och klarar utmaningar. 2. Läsa böcker/använda digitala verktyg som handlar om känslor tillsammans med barnen. 1. Samtliga i arbetslaget. 2. Likabehandlingsansvarig tillsammans med IKT ansvarig. 7/10

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningsmetoden som valts till denna kartläggning är Frågeformulär som pedagogerna fick fylla i. Dokumentationsunderlag till pedagogerna. Detta genomfördes under maj Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit delaktiga genom att pedagogerna dokumenterat konflikter/osämja/utanförskap/olyckar i miljön där barn är närvarande. Vårdnadshavare har fått information om förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling på utvecklingssamtal och introduktionssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har varit delaktiga genom ett frågeformulär där de fick skriva ned situationer, händelser, platser där de upplever att det kan förekomma kränkningar eller diskriminering bland pedagoger eller barn eller situationer som de upplever inte fungerar. Pedagogerna har genom dokumentation synliggjort miljön, vart någonstans inomhus eller utomhus det förekom situationer där vuxna inte ser konflikter/osämja/utanförskap/olyckor. Resultat och analys Resultat: 1. Resultatet av frågeformuläret visade att det finns flera platser/händelser/situationer där diskriminering eller kränkningar kan förekomma både kopplat till pedagoger och barn. En situation som återkom var i situationer där vuxna inte är närvarande bland barnen. 2. Baserat på frågeformuläret fick pedagogerna under två veckor dokumentera miljön vart det förekom konflikter/osämja/utanförskap/olyckor där vuxna inte är närvarande eller ser. Det framgick att de mindre rummen på respektive avdelning vad de rum med ökad risk. Analys: Pedagogerna såg flera situationer där kränkningar eller diskriminering kan förekomma. Genom att pedagogerna fick tänka efter vart situationer kan uppstå gjorde att vi fick upp ögonen och kunde förebygga eller förhindra att diskriminering eller kränkning förekom. Vi pedagoger måste tänka på att fördela oss så att vi har uppsikt över så stor yta som möjligt och vara närvarande vid barns lek både inomhus och utomhus. Det är inte alltid att konflikter eller osämja enbart är negativt då det är någonting som är bra att komma i kontakt med och lära sig hantera. Därför är det viktigt att en vuxen är närvarand och ser hela händelsen för att kunna vara ett stödj vid konflikthantering mellan barn. 8/10

9 Förebyggande åtgärder Trygghet på förskolan Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål Genom pedagogers närvaro ska situationer där pedagoger inte ser konflikter/osämja/utanförskap/olyckor bland barnen minska. Uppföljning Under en vecka i oktober och en vecka i mars dokumentera vi var personalen befinner i rummen sig på respektive avdelning. Föra fortlöpande diskussioner som handlar om ämnet tex vad konflikterna handlar om, varför de uppstår, kan vi förhindra/förebygga till viss del. Diskutera orden kränkande behandling ock diskriminering, vad de har för innebörd och betydelse på verksamhetsplaneringar under året. Åtgärd Vi pedagoger ska vara närvarande vid barns lek för att minska/förebygga osämja, konflikter eller utanförskap i barngruppen. Vi kan skapa oss en bra känsla för när vi ska ingripa och när vi känner att barnen själva kan lösa problem på egenhand. Införa en låda i personalrummet där pedagogerna kan lägga i lappar som rör ämnet för att sedan ta upp till diskussion eller reflektion under verksamhetsplaneringstillfällen. Motivera åtgärd Genom frågeformuläret pedagogerna fyllde i framgick det att kränkningar och diskriminering kan förekomma i situationer där vuxna inte är närvarande bland barnen. För att pedagogerna ska kunna stötta vid konflikthantering underlättar det om pedagogen har sett hela händelseförloppet. Samtlig personal 9/10

10 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentant Carolina Sjöberg Jansson , Ulrika Ågren bitr, förskolechef Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvararas inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Ulrika Ågren ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret. 10/10