Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sörby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Margareta Kärlin, Eva Olsson, Ann-Louise Broberg Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Vi ska visa alla barn att det finns en Plan mot diskriminering och kränkande behandling där det står hur vi ska vara mot varandra. Vi pratar och visar kontinuerligt om hur det är att vara en bra kompis och frågar barnen hur de tycker att en bra kompis ska vara. Vi hjälper barnen att sätta ord på känslor. Vi ger barnen positiv uppmärksamhet inför både sig själva och andra. Vi ger barnen möjligheter att reda ut konflikter på ett bra sätt genom att finnas där som stöd. Vi skapar goda relationer i barngruppen för att alla ska känna sig trygga. Barnen ska få sina behov tillfredsställda samtidigt som de tar hänsyn till andra människor och deras behov. Vi uppmuntrar barnen att be varandra om hjälp samt att erbjuda andra sin hjälp. Vi läser böcker som handlar om alla barns rätt och bilderböcker om barnkonventionen och pratar om dem under tiden vi läser och efteråt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi berättar om Planen mot diskriminering och kränkande behandling på utvecklingssamtalen och vid introduktionen. Planen finns att läsa på vår hemsida. Personalens delaktighet På kontinuerliga gemensamma APT-möten och VP-möten ska Planen mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras. Hela personalgruppen är med så att alla är med och påverkar vad som står i planen och är delaktiga i arbetet. Avsatt tid en gång per månad. Förankring av planen Personalen: Kontinuerliga diskussioner och värderingsövningar. Barn: Vi återkopplar till planen vid vissa konflikter. Vårdnadshavare: Planen finns att läsa på hemsidan och det finns för vårdnadshavare alltid möjlighet att ställa frågor till personalen. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna på varje avdelning har gjort en utvärdering av sitt arbete med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Sedan har vi delgivit varandra vad vi kommit fram till och gjort en gemensam sammanställning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger på förskolan har varit delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Barngruppen: Vi uppmuntrar barnen att lyssna på den som pratar, att inte avbryta, att vänta på sin tur, att respektera andras åsikter. Vi uppmuntrar barnen att se och hjälpa varandra, att trösta eller hämta en vuxen om någon kompis är ledsen. Alla respekteras för den de är, det är okej att iaktta innan man deltar i något nytt. Vi delar in barnen i mindre grupper vid samling, lek och måltider så att alla har en chans att prata. Vi pratar om vilka barn som är här och vilka som är sjuka eller lediga, det är viktigt att alla i gruppen är lika betydelsefulla. Vi har pratat om och visat hur man är en bra kompis, hur det känns när man inte får vara med. Vi lyssnar på barnen vad de vill göra och låter dem i största möjliga mån göra det, antingen då eller senare när det passar bättre. De uppmuntras att göra och ta fram saker själva, t ex att måla eller att ta fram andra saker som finns i skåpen. På flera skåp finns bilder uppsatta med vad som finns där i. Vi vill inte att allt material ska stå framme eftersom det kan ge ett för rörigt intryck. Vi säger till barnen "Vad bestämde du dig för att göra?" "Nu har du bestämt att göra det här" för att barnen ska förstå att de är med och bestämmer mycket under hela dagen. Vi bekräftar barnen intressen genom att t ex säga "Vi har sett att du tycker det här är roligt, vill du göra det igen?" eller "Nu gör vi det här för att ni tyckte att det var så roligt förra gången". Vi utgår från barnens intressen när vi planerar olika aktiviteter och samlingar. Alla avdelningar har en aktivitetspärm med förslag på aktiviteter att göra. Där finns även bilder på saker från Bullerbyn så att barnen kan gå dit och leka eller låna saker därifrån. Pärmen uppdateras och bilder byts ut regelbundet. All personal är nu nöjda med material och tillgänglighet för barnen i målarrummen. Där det går har krokarna till regnkläderna sänkts, det finns också en stol så barnen kan ta ner kläderna själva. Vi har läst några av bilderböckerna från Barnkonventionen och boken "Alla barns rätt" och även tittat på den på lärplattan. Vi har pratat med de äldre barnen om vad som står i barnkonventionen. Personalgruppen: Vi har haft diskussioner om barns inflytande med frågeställningar som t ex "Vad innebär barns inflytande?" "Vilket inflytande har barnen?" Värderingsövningar: Tre korgar märkta med "Barn" "Barn och vuxna" och "Vuxna". Olika lappar med vardagssituationer, vi diskuterar tillsammans vem eller vilka som bestämmer vad. Förändrade normer, en jämförelse med i dag, kontra när vi växte upp. All personal har varit på föreläsning om genus med Lisa Andersson Tegnér. Utifrån den föreläsningen har vi diskuterat en del genusfrågor. Vi har diskuterat en-två gånger i månaden på våra kvällsmöten och reflektionstider utifrån vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har delgivit varandra hur vi jobbar på avdelningarna, gett varandra råd, tips och feedback. Även diskussioner i det vardagliga arbetet har förekommit kontinuerligt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi utgår från våra mål i det främjande och det förebyggande arbetet och ser hur vi har arbetat för att uppnå dem. Vi utvärderar först i arbetslagen och sedan delger vi varandra på VP- eller APT-möten och därefter sammanställer vi det gemensamma resultatet. Avsatt tid en gång per månad i samband med uppföljningen av vår handlingsplan. för att årets plan utvärderas Eva Olsson, Ann-Louise Broberg 3/7

4 Främjande insatser Främja likabehandling utifrån ett normmedvetet förhållningssätt Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål: Att all personal har haft möjlighet att reflektera kring de normer vi bär på och som vi bemöter våra medmänniskor utifrån. Uppföljning: Under arbetsdagar för Likabehandlingsarbetet kommer representanterna för Likabehandlingsarbetet att redovisa hur det praktiska arbetet kring normer ser ut på förskolan. Insats Fokussamtal kring normer och normmedvetet förhållningssätt äger rum på förskolan. Vi använder oss av värderingsövningar som grund för diskussioner om kränkande behandling på våra APT-, VP-möten och planeringsdagar. Vi jobbar med Barnkonventionen. Dessa diskussioner ska dokumenteras. Ann-Louise Broberg Rätt till identitet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål: Alla barn erbjuds möjlighet att ha sitt namn skrivet på sitt/sina modersmål. Insats Medvetandegöra pedagoger om betydelsen av den språkliga framställan av egennamnet genom fortbildningsinsats. (övning med påföljande diskussion) Ann-Louise Broberg Barns inflytande Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Alla barn ska ha möjlighet till inflytande över sin dag på förskolan. Materialet ska vara tillgängligt och tilltalande för alla barns förutsättningar. Alla barn ska, i den mån det går lokalmässigt, nå sina extrakläder, galonkläder och stövlar i hallen. Vi ska ha aktuella aktivitetspärmar på varje avdelning. Insats Vi använder oss av genomskinliga lådor eller bilder på lådorna så att barnen kan se vad som finns där i. Vi flyttar ner mer material och ser till att det finns olika material att leka och skapa med. Oavsett om barnen har talspråket eller inte, ska de kunna välja vad de vill göra, t ex genom att peka på saker i aktivitetspärmen. Ann-Louise Broberg 4/7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningsmetod: enkät Varje avdelning har diskuterat olika påståenden från "Normer, värden och inflytande" som finns med i Skolverkets BRUK. Påståendena har besvarats med svarsalternativen "Inte alls", "Till viss del", "Till stor del" eller "Helt". Svaren har sammanställts och sedan har de diskuterats i hela personalgruppen för att komma fram till ett gemensamt svar på varje påstående. Enkäten finns att läsa på hemsidan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Via mail har föräldrarna informerats om att den reviderade Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns att läsa på vår hemsida från och med 1 juli. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har avdelningsvis diskuterat olika påståenden och sedan har alla personal tillsammans diskuterat dem. Resultat och analys Efter sammanställningen såg vi att vi svarat olika på en del påståenden. Vi hade tolkat en del påståenden på olika sätt men efter gemensamma diskussioner om varje påstående enades vi om ett gemensamt svar. Vi delgav varandra hur vi tänkte och arbetade utifrån olika påståenden. Vi diskuterade också innebörden av definitionen av "till stor del" och "helt" samt vad olika ord och uttryck stod för. Resultatet av kartläggningen visar ett fortsatt behov av diskussioner kring normkritik och demokratisk värdegrund. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Utbildningsinsats kring likabehandlingsarbetet och Barnkonventionen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål: Vi ska hålla Planen mot diskriminering och kränkande behandling samt Barnkonventionen levande hos både barn och personal. Uppföljning: Vi diskuterar regelbundet vårt likabehandlingsarbete: en gång i månaden på våra VP-möten och en ytterligare en gång i månaden när vi gör uppföljning av vår handlingsplan. Åtgärd I personalgruppen: Vi diskuterar en gång per månad ett påstående utifrån BRUK som vi använde när vi gjorde vår kartläggning. Vi tittar på kortare filmer om etiska dilemman som vi diskuterar efteråt. I barngruppen: Vi arbetar aktivt med bilderböckerna om Barnkonventionen. Vi fortsätter att ha stort fokus på att låta barnen utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Varje barn uppmuntras att utveckla sin demokratiska kompetens. Vi stimulerar barnen aktivt att utveckla förståelse för att alla människor har lika värde. Motivera åtgärd Genom kontinuerliga diskussioner i personalgruppen håller vi planen och Barnkonventionen levande. Vi blir mer uppmärksamma på hur vi gör i vardagen. Böckerna är ett bra och konkret sätt att arbeta med barn i olika åldrar, det är lättare för barnen att relatera till något konkret. Det finns också bra diskussionsfrågor till varje bok som vi kan anpassa till den barngrupp vi har just då. Eva Olsson Ann-Louise Broberg 6/7

7 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Eva Olsson telefon Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA: 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning.uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Biträdande förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling ej fortsätter. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Eva Olsson ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret. 7/7