Häcklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Häcklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ann-Catrine Rehn förskolechef, Ing-Marie Lind bitr. förskolechef förskollärare. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Det används intervjufrågor där barnen får uttrycka vad de tycker om att göra på förskolan, hur de känner för vissa situationer, vilka de leker med och vad de leker. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har till viss del varit delaktiga i planen under området etnisk tillhörighet. Där har vi använt oss av en fråga på vår termisenkät samt diskussioner på ett föräldraforum. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i arbetet kring planen genom diskussioner på våra arbetsplatsträffar. Förankring av planen Presentation och diskussion av likabehandlingsplanen på planeringsdagar, arbetsplatsträffar och föräldraforum. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom reflektioner och diskussioner på arbetsplatsträffar. Genom intervjuer med de äldsta barnen. Vi har lagt in de olika diskrimineringsgrunderna i vår handlingsplan och i vår månadsutvärdering finns en punkt för detta. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Det är förskolechef, personal och barn som har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan *Kränkande behandling. Vi fortsätter att träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Drama var den metod som fångade barnens intresse bäst samt litteratur. I våra intervjuer som vi gjorde med barnen under hösten-15 kan vi inte se att det förekommer någon kränkande behandling. * Kön Pedagogerna har blivit mer medvetna att alla barn ska ges möjligheten att oavsett kön prova på alla aktiviteter i verksamheten samt förhållningssättet barnen emellan, däremot har vi inte direkt informerat ny personal om hur vi arbetar. Vi behöver bli bättre på att hålla arbetet levande. Det finns vissa tillfällen och förutsättningar där barnen får möjlighet till att göra det vi skriver om, t.ex. valstund, men det dagliga aktiva arbetet bör diskuteras. *Könsidentitet Vi arbetar aktivt efter ett normkritiskt förhållningssätt och diskussioner kring hur vi uttrycker oss kring kläder, lucia, familjekonstellationer sker kontinuerligt. Även här så behöver vi uppdatera nya kollegor med våra tankar. Artikel har skickats ut till pedagoger att se, läsa och väcka tankar kring. * Enkäter har lämnats ut i samband med inskolning, dessa visade att föräldrarna känner sig trygga. Vi fortsätter arbetet kring att alla ska känna sig stolta kring sin etniska bakgrund i och med vårt temaarbete och områdets prioriterade mål. Frågeställningar angående etnisk tillhörighet har lagts till i terminsenkäten samt under året har diskussioner varit under ett föräldraforum. Vi har sett till att böckerna vi lånat varit granskade utifrån flera normer. *Religon eller annan trosuppfattning Vi har respekterat och följt alla föräldrar och barns behov och önskemål angående religon eller annan trosuppfattning. Vi har utvärderat inskolningarna genom en enkät. *Funktionsnedsättning Det är viktigt att veta vad som kommer under ordet funktionsnedsättning. Allergier, diabetes, synnedsättning, diagnoser m.m. Om nedsättningen är känd så förs diskussioner med berörda familjer och det som är viktigt att alla pedagogerna får veta kring nedsättningen tar alla del av. Vi har rutiner klara kring vissa funktionsnedsättningar. Vi har t.ex. haft besök av diabetssköterska och en förälder som berättade om sitt barns allergi och hur vi ska gå tillväga om något händer. Centralt har det kommit en policy angående nötfri förskola, detta innebär bl.a. att vi inte längre får äta vår matlåda tillsammans med barnen eller att barnen får ta med sig något hemifrån, t.ex. matsäck till utflykt. *Sexuell läggning Våra böcker är granskade utifrån flera normer, t.ex. familjenormen. Vi ser till att de visar på olika familjekonstellationer. I barnens lek påminner vi om att de kan leka pappa, pappa, barn eller liknande. Vi för kontinuerligt diskussioner med barn samt pedagoger att det ser ut på olika sätt. *Ålder Vi har inte upplevt/uppfattat att det förekommit maktstrukturer i barngrupperna på grund av ålder. Observationer kring detta ska fortsätta kontinuerligt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi går igenom insatserna som planerats och ser över vad vi behöver göra mer för att nå de mål vi satt upp. för att årets plan utvärderas förskollärare, Ing-Marie Lind biträdande förskolechef 3/9

4 Främjande insatser Kränkande behandling Kränkande behandling Vi tränar på olika sätt barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde samt viljan att hjälpa andra. Uppföljning sker på våra kvalitetskvällar och på APT, samt genom dagliga samtal. Genom drama/böcker och film visar vi på olika situationer och lösningar där barnen även kan vara delaktiga och komma på egna lösningar. Häcklinge förskolas tre avdelningar använder sig av t.ex. "Tio små kompisböcker", Ugglan UR program och neutrala småfigurer. Vi samtalar och diskuterar med barnen direkt när en kränkande situation uppstår Kön Kön Alla pojkar och flickor på Häcklinge förskola ska ha lika stort inflytande i verksamheten samt lika stort utrymme. De skall även ha samma möjligheter att prova på alla aktiviteter. Att nå detta mål kräver medvetna pedagoger om vilket förhållningsätt barnen har mot varandra samt vilket förhållningssätt pedagogerna har mot varandra och barnen. Hur bemöter vi barnen och varandra? Vi måste arbeta aktivt varje dag med detta. I valstunden finns flera syften och den aktiviteten har en genusaspekt, vi har genussäkrat vår miljö och våra samlingar men i och med att vi har nya medarbetare måste detta diskuteras under hösten -16. Vi använder oss av boken: På genusäventyr med de äldre barnen, där barnen får ta del av drama, lekar och reflektionsfrågor. Vi ska använda boken Normkreativitet i förskolan under hösten -16 för att komma igång med diskussioner i arbetslagen Könsidentitet Könsidentitet eller könsuttryck Barnen ska vara trygga i sin egen identitet. Vi delger varandra exempel från verksamheten på våra APT under Arbeta efter ett normkritiskt förhållningssätt. Diskutera normer och könssterotypa förväntningar kring kön med barnen och i personalgruppen. Vi arbetar även för ett tillåtande klimat gällande lekar, klädsel, lucia och olika typer av familjer etc. Vi behöver uppdatera oss hur vi arbetar aktivt med detta. Till hjälp använder vi oss av boken Normkreativitet i förskolan /9

5 Alla föräldrar skall känna samma trygghet att lämna sina barn oavsett etnisk tillhörighet samt att barnen ska känna stolhet över sin etniska bakgrund. Utvärdera under hösten-16 på vp/kvalitetsgrupp. Vi uppmärksammar att vi är mer lika än olika genom att på t.ex samlingar prata om vad som är lika på oss (två ögon). Vi har en punkt på terminsenkäten där vi i sammanställningen ska se om vi uppfyller vårt mål. Vi har under våren -16 arbetat med Rita, vår temabok, där vi rest till olika världsdelar och tittat på likheter i första hand men även gett barnen en uppfattning av att världen är mer än Valbo. Vi måste se över vår miljö, välkomnar den alla människor? Vid behov av tolk så har vi nu fått tillgång till en tolktelefon, kontakta biträdande förskolechef om behovet uppkommer Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Att se alla föräldrar och barn som enskilda individer, vi har alla olika behov och önskemål trots religion eller annan trosuppfattning. Vi vill öka barnen kunskaper om andra religoner. Föräldrarnas behov och önskemål skall utvärderas i samband med utvecklingssamtalen som genomförs varje termin. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Boken Normkreativitet i förskolan ger olika exempel hur vi kan arbeta. Vi kommer att fira fler högtider än de svenska Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Vi ska ha rutiner klara för hur vi tar emot familjer där det finns en funktionsnedsättning samt en beredskap för att skapa en god kontakt med föräldrarna. Fortlöpande samtal med familjen. Viktigt att komma ihåg är att även allergier och ex. diabetes tillhör den här kategorin i LBH-planen. tar kontakt med berörda instanser samt att pedagoger har samtal med familjen innan inskolningen, om nedsättningen är känd /9

6 Sexuell läggning Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer för barnen och alla vårdnadshavare ska känna sig inkluderade och välkomna oavsett sexuell läggning. Låna böcker till barngruppen där olika familjekonstellationer visas upp på ett naturligt sätt. Bilderna i böckerna bör visa ett snitt av samhället. Bejaka olika familjekonstellationer i leken i barngrupperna. Skaffa material till personalgruppen, så som artiklar, film och böcker Ålder Ålder Det ska inte finnas maktstrukturer i barngruppen pga ålder. Vi ska under senare delen av hösten observera barngruppen för att se om detta sker hos oss. Genom att observera barnen i olika aktiviteter och lek. Vi gör även intervjuer där vi genom samtal försöker få fram hur barnen känner. Viktigt med aktiva pedagoger under dagen /9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning har skett genom observationer av barnens lek, hur de agerar i leken och en fråga på terminsenkäten till vårdnadshavare. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi gör intervjuer med barnen vid varje termin där de får frågan om hur det är att gå till förskolan. På vår terminsenkät finns en punkt där vi frågar om vårdnadshavarna känner att vår förskola bemöter alla lika oavsett ursprung. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personal har pratat i arbetslagen samt LBH ansvarig har sammanställt resultatet. Resultat och analys På vår förskola finns det familjer som kommer från olika länder. Vi vet inte om alla barn och vårdnadshavare känner sig inkluderade oavsett ursprung, det behöver vi undersöka vidare. Vi ska under senare delen av vårterminen sammanställa vår terminsenkät och se vad svaren visar angående frågan om bemötande och ursprung. Vi behöver observera barnens lek och hur de pratar sinsemellan för att se om det finns risk för diskriminering/kränkande behandling. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Alla barn och vårdnadshavare ska känna sig inkluderade oavsett ursprung. Vi behöver se över vår beredskap och miljö på förskolan. Uppföljning ska ske genom observationer av barnen varje termin och en punkt på terminsenkäten. Uppföljning kring detta ska ske under ht-16. Åtgärd Vi utvärderar vår miljö och ser till att det finns böcker med olika språk, bilder som visar barn/familjer från många olika länder men vi lyfter även likheter. Vi kan skriva ord på olika språk, t.ex. hej, och vi sjunger sånger på andra språk än svenska. Vi behöver efter att ha sammanställt terminsenkäten se om det finns delar vi behöver arbeta mer aktivt med. Motivera åtgärd /9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda noll tolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Detta gäller både personal, vårdnadshavare och barn. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Ing-Marie Lind, biträdande förskolechef, , ing-marie.lind@gavle.se, förskollärare Häcklinge förskola elin.3.andersson@gavle.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktade. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i en särskild utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning och kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Ing-Marie Lind ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Ann-Christine Rehn har det övergripande ansvaret. 9/9