Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår:

Transkript

1 Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Barnen har inte varit delaktiga i utformningen av planen. Vårdnadshavarnas delaktighet I denna likabehandlingplan har vårdnadshavare varit delaktiga genom intervjuer i utvecklingssamtal. Personalens delaktighet Personalen har varit delaktiga genom att ställa frågor till vårdnadshavare under utvecklingssamtal. Förankring av planen Personalen har under arbetets gång med likabehandlingsplanen fått möjlighet att läsa och ge synpunkter och att diskutera olika frågeställningar. Föräldrarna ska ta del av planen genom diskussioner på föräldramöte. Den ska finnas tillgänglig på förskolans hemsida och på anslagstavlor. Visa planen för de äldre barnen och diskutera om hur alla människors lika värde oberoende av etnisk tillhörighet.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats All personal har varit delaktig i utvärdering genom diskussioner på möten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Kön: Inom området Kön har vi fortsatt att arbeta mot att pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi har gått till skogen där det finns könsneutralt material. Vi har också delat in barnen i könsblandade grupper, både ute och inne. Vi har försökt att ordna inomhusmiljön så att barnen har möjlighet att leka och arbeta utan att fastna i könstereoypa mönster. Valet fungerar bra, då blandas barnen automatiskt och barnen leker och arbetar i könsblandade grupper de får även prova på aktiviteter som de annars kanske inte skulle ha valt. Vid samlingar med barnen går vi ofta en runda runt i gruppen och erbjuder alla barnen att prata. Vi nämner inte barnen som tjejer och killar utan som barnen eller kompisar. Vi uppmärksammar inte barnen för deras kläder utan hur de mår, vad de har gjort eller ska göra. Vi vill inte förstärka de typiska tjej och killrollerna. Könsidentitet: Inom området Könsidentitet har vi läst och reflekterat om olika familjekonstellationer och olika sätt att leva, om pojkar och flickor som bryter normer. Vi har lånat den så kallade "genuspåsen" på biblioteket. Vi har bilder uppsatta på normbrytande män och kvinnor som t ex kvinnliga poliser och män i klänning. När vi pratar om vad barnen vill bli när de blir stora reflekterar vi tillsammans och pratar om vilka yrken som finns och fokuserar på att alla kan bli det dem vill. Barnen pratar ofta om att jobbarkillarna ska komma och fixa saker (det är nästan alltid killar som kommer när vi felanmäler) och då visar vi pedagoger tillika tjejer att vi också kan snickra och laga saker. Kränkande behandling: Inom området Kränkande behandling arbetar vi med konflikthantering varje dag. Vi har fortsatt arbeta med att barnen ska våga säga nej och visa med stopphanden och andra tecken för hur man känner och vad man vill. Det ser vi att barnen gör. De äldsta barnen har varit delaktiga i att utforma gemensamma regler som har fungerat bra. Barnen hjälper varandra att följa dem. Att vuxna ska finnas i närheten av barnens lekar är något som vi inte tycker att det finns möjlighet till, i den utsträckning som vi vill, pga. många barn och för få pedagoger men vi stödjer barnen i leken när det händer konfliker och lyfter tillsammans vad som hänt, hur barnen känner sig och hur vi ska lösa situationen. Vi pratar med barnen om känslor och hur man är en bra kompis på samlingar och vid uppkomna situationer. Vi har använt oss av sagor och dramalek för att träna barnens förmåga till empati och ge dem redskap för att lösa konflikter. Vi har sett att barnen är medvetna om, hur man är en bra kompis men att det ibland är svårt att använda det i praktiken. Vi har använt oss av Barnkanalens "Daniel Tiger" och UR:s "Ugglan löser problem" som handlar mycket om värdegrunden. I alla åldersgrupper har vi infört massage både vuxna och barn masserar vi har märkt att

4 barngruppen har blivit lugnare och mer samspelt. Massagen tränar barnen i att röra varandra på ett mjukt och positivt sätt. Etnisk tillhörighet: Inom området Etnisk tillhörighet är målet vi hade svårt att mäta. I vår barngrupp finns få barn med annan etnisk bakgrund. Vi har inte upplevt att någon behandlar dem annorlunda. Vi har lånat och läst böcker om olika etniska ursprung och vi har färgade dockor. Vi sjunger sånger på engelsk. Vid spontana samtal lyfter vi resor barnen gjort och att det finns människor i andra länder. Religion: Inom området Religion eller annan trosuppfattning så har vi inte blivit uppmärksammade på om någon har annan religion eller trosuppfattning. Vi har fokuserat på traditionerna som jul och midsommar och inte på religionen. Funktionsnedsättning: Inom området Funktionsnedsättning har vi läst och reflekterat kring ämnet. Vi har pratat med barnen om hur vi kan hjälpa och stötta barn med problemskapande beteende. På barnens frågor om varför ett barn agerar på ett lite annorlunda sätt har vi försökt att svara så lättbegripligt som möjligt. Elevhälsoteamet har varit inkopplat för att hjälpa och stötta oss i vårt arbete. De äldsta barnen har prövat på hur det är att vara blind, döv och att inte kunna använda sina armar och ben. Sexuell läggning: Inom området Sexuell läggning har vi i alla arbetslag diskuterat och reflekterat tillsammans. Vi har lånat och läst böcker om hur olika familjer kan se ut. Vi har också läst böcker där det inte framgår vilket kön personerna eller djuren har. Barnen verkar inte reflektera över detta. I leken märker vi att de yngre barnen mer kan leka olika familjekonstellationer som pappa-pappa-barn och ikläda sig könsöverskridande roller. Ålder: Inom området Ålder är vi vuxna så mycket som möjligt närvande och medvetna för att förhindra negativ maktstruktur. Vi arbetar i smågrupper efter intresse och mognad. Vi uppmuntrar barnen att vara tillsammans och hjälpa varandra oavsett ålder alla är en tillgång i gruppen. I den äldre barngruppen pratar vi mycket om att föregå med gott exempel och vara snälla mot alla. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen går tillsammans igenom åtgärderna och kontrollerar att de har blivit utförda samt analyserar resultatet på möte. för att årets plan utvärderas

5 Främjande insatser Kön Kön Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Uppföljning sker genom att personalen observerar och utvärderar arbetet i arbetslag och hela personalgruppen under året. Utvärdering sker. Alla barn ges samma möjligheter oavsett kön att prova på alla aktiviteter i verksamheten. Vi har en valstund varje dag då barnen väljer aktivitet efter intresse. För att alla ska få talutrymme i samlingen (de äldsta barnen) ska vi ha en "pratboll" sten eller liknande. Vi ska låna genuspåsen från biblioteket och läsa böcker om Kön. Pedagogerna ska läsa artiklar, böcker och reflektera och diskutera på personalmöten. Vi ska också göra bokgranskning. Könsidentitet Könsidentitet eller könsuttryck Barnen ska vara trygga i sin egen identitet oberoende av kön. Uppföljning sker genom att personalen observerar och utvärderar arbetet i arbetslag och hela personalgruppen under året. Tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete och diskuterar de normer och stereotypa förväntningar som finns kring kön. Vi ska fortsätta arbeta med bilder från DO;s hemsida kring könsuttryck. Vi är uppmuntrande i barnens lek och vilja till att prova nya saker, kläder mm. Vi pratar med dom om att det är ok att klä sig utanför traditionella mönster. Vi läser böcker som visar på att det finns olika sätt att leva.

6 Malin Almén. Marita Alneberg, bitr.förskolechef Kristina Hjertberg, förskolechef Anci Rehn Kränkande behandling Kränkande behandling Varje barn ska våga säga NEJ, de ska kunna använda sig av stopphanden och respektera ett nej! Vuxna ska finnas i närheten av barnens lekar. Uppföljning sker genom att personalen observerar och utvärderar arbetet i arbetslag och hela personalgruppen under året. Utvärdering sker v Diskutera med barnen direkt när en konflikt uppstår och samtala med dem om hur man är en bra kompis. Vi visar barnen att de ska prata med varandra och sätta ord på sina känslor. Vi lär framförallt de yngre barnen att använda sig av tecken som stöd, så att de istället för att slåss och knuffas förstärker med tecken när de inte har orden. Använda oss av sagor och drama som underlag i arbetet, för att träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap för att lösa konflikter. Vi ska användas oss av ur.se "ugglan och kompisproblemet". Titta och reflektera tillsammans med barnen. Vi ska ha massage i smågrupper där barnen får möjlighet att massera varandra. Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet

7 Att barnen ska veta att alla är lika mycket värda och att vi ser olika ut på utsidan men inuti ser vi mest lika ut. Att vi alla tänker och känner både lika och olika och att det är okej. Uppföljning sker genom att personalen observerar och utvärderar arbetet i arbetslag och hela personalgruppen under året. Utvärdering sker. Låna böcker som handlar om olika etniska ursprung på biblioteket, så att de finns tillgängliga för barnen att läsa både tillsammans med vuxen och själva. Lyssna på musik från olika kulturer. Om vi har barn med annan etnisk bakgrund ska vi uppmärksamma det på ett naturligt sätt i verksamheten. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Vi ska se och respektera alla barn, vårdnadshavare och personal oberoende av religion eller annan trosuppfattning. Uppföljning sker genom att personalen observerar och utvärderar arbetet i arbetslag och hela personalgruppen under året. I samband med traditioner/högtider lägger vi fokus på tradition och inte religion. Funktionsnedsättning

8 Funktionsnedsättning Alla barn ska kunna delta i verksamhetens aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Alla barn ska ha en inblick i att det finns olika typer av funktionsnedsättning. Uppföljning sker genom att personalen observerar och utvärderar arbetet i arbetslag och hela personalgruppen under året. Utvärdering sker. När vi får ett barn med funktionsnedsättning har vi ett placeringssamtal innan barnet börjar. Vi pratar med vårdnadshavare för att kunna möta barnet på bästa sätt. Vi har också tillgång till ett elevhälsoteam som kan handleda oss. Vi planerar vårt arbetssätt och vår verksamhet så att alla kan delta. Vi ska se film och läsa böcker om olika funktionsnedsättningar. Vi ska möta barnens frågor och besvara dem på ett enkelt sätt så att de får en inblick i hur det kan vara att ha en funktionsnedsättning. Sexuell läggning Sexuell läggning Barnen ska känna till att man får tycka om vem man vill oavsett kön. Uppföljning sker genom att personalen observerar och utvärderar arbetet i arbetslag och hela personalgruppen under året. Utvärdering sker. Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer och sätt att leva tillsammans. Vi ska prata med barnen om att man får tycka om vem man vill oavsett kön. Låna böcker som vi ska läsa och reflektera tillsammans med barnen. Använda materialet från tex Rfsl, se film mm och ha diskussioner utifrån det i personalgruppen.

9 Ålder Ålder Inga barn ska känna sig diskriminerade på grund av ålder. Uppföljning sker genom att personalen observerar och utvärderar arbetet i arbetslag och hela personalgruppen under året. Vi bemöter barnet utifrån var de är i sin utveckling och inte utifrån ålder. Alla barn ska få känna att de är en tillgång i gruppen. Vi arbetar i smågrupper utifrån utveckling och intressen.

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Intervju med tre frågor i utvecklingssamtal med föräldrarna i april månad. Områden som berörs i kartläggningen Etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Det är enbart föräldrarna som har intervjuats för att få syn på annan etnisk tillhörighet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Det är personalen som ställt frågorna till föräldrarna under utvecklingssamtalet. Resultat och analys Från utvecklingssamtalens tre frågor som vi ställde till föräldrarna har vi fått lite olika svar om etnisk tillhörighet. Dels så beror det lite grand på hur pedagogerna ställer frågorna till föräldrarna. Om man ställer lite följdfrågor tex. Frågorna var dessa: Finns det någon annan etnisk tillhörighet i er familj/släkt? Talar ni något annat språk än svenska hemma? Pratar ni om andra etniska tillhörigheter hemma? Det som vi sett är att det finns flera etniska kopplingar till flera av familjerna som vi inte trott innan. Detta visar på att det finns goda förutsättningar för att arbeta med etnisk mångfald på förskolan. Det är väldigt viktigt att vi gör en plan för hur vi konkret kan arbeta med detta. Att intervjua föräldrarna vid utvecklingssamtalen möjliggjorde att vi fick svar från alla föräldrar vilket gjorde att vi då fick höra alla föräldrar. Det är ett väldigt spännande arbete som ligger framför oss att prata om olika kulturer. Även om våra familjer inte pratar annat språk än svenska hemma så finns det många olika kulturer som de kommit kontakt med som skulle kunna arbeta med genom att barnen och föräldrar kan ta med bilder och kan berätta om de erfarenheter de har.

11 Förebyggande åtgärder Åtgärd nummer 10 Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Lyfta olika kulturer som barnen kommit i kontakt med genom resor, vänner eller släktingar för att på så sätt visa på olika etniska tillhörigheter. Åtgärd Genom att barnen får berätta om det språk/kultur som man mött. Visa med bilder och berätta för varandra. Pedagogerna utmanar vidare genom att ställa frågor, hitta sånger från det landet, sätta upp flaggor i entrén och skriva välkommen på de språk som vi pratat om. Motivera åtgärd Genom att vi visar på en mångfald av språk och kulturer så blir det en naturlig del av verksamheten och inget konstigt. Istället blir det så att det berikar arbetet med barngruppen. v

12 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till all personal eller till likabehandlingsrepresentanterna, Malin Almén, Marita Alneberg, bitr.förskolechef Kristina Hjertberg, tel , förskolechef Anci Rehn, tel Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning

13 Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Kristina Hjertberg ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anci Rehn har det övergripande ansvaret Ansvarsförhållande Närmaste chef har det övergripande ansvaret för det åtgärdande arbetet. Pedagogerna har ansvar för att följa upp de rutiner för åtgärder som är angivna i likabehandlingsplanen.