Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Staffansgården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Stéphanie Back och Maria Rickblad Biträdande förskolechef Frida Masser Brandt Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterad för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 1/6-18 Planen gäller till 30/6-19 Barnens delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planen 1

2 Förebyggande arbete för att undanröja risker för diskriminering (övergripande nivå av chef) Nuläge: (identifierat problemområde) Vilket problemområde har vi identifierat? Är begreppet diskriminering förankrat hos samtliga pedagoger? Främjas alla barns rättigheter och möjligheter? Kartläggning: Vad i verksamheten kartlägger vi, för att undersöka risker för diskriminering? (Tänk på att undersöka risker för diskriminering som har samband med samtliga diskrimineringsgrunder.) Metod: Vilken metod använder vi? Tidpunkt: När gör vi kartläggningen? I vilken mån begreppet diskriminering är förankrat hos pedagogerna, på varje enskild förskola. Om det finns hinder för alla barns rättigheter och möjligheter, på varje enskild förskola. Enkät skickas ut till samtliga pedagoger på förskoleområdet. Resultatet följs upp på enhetsnivå. 8/10-19/10 Resultat: Vilka risker för att diskriminering skulle kunna 2

3 ske, har kommit fram i vår kartläggning? Samtliga diskrimineringsgrunder? Några diskrimineringsgrunder? Vilka? Analys: Vad är orsakerna till att riskerna finns? Hur uppstår riskerna? Varför finns riskerna? Mål: Vilket konkret och uppföljningsbart mål sätter vi upp för att undanröja risker för diskriminering? Åtgärder: Vilka åtgärder sätter vi in? Vad ska vi göra? Hur ska vi göra? Uppföljning 1 Har genomförda åtgärder haft effekt? Hur vet vi det? Uppföljning 2 Utvärdering: 3

4 Vilket resultat har arbetet med våra åtgärder gett? Har vi nått vårt mål? Vilka erfarenheter tar vi med oss? Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Område som berörs av insatsen: Kön Mål och uppföljning: "Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller". Lpfö 98 reviderad 2010 (sid 5). Insats: Pedagoger uppmuntrar barn att utmana sig själv att den är en individ som kan oavsett kön. Pedagogerna utformar miljön tillsammans med barnen så att det utmanar barnen oavsett kön. Pedagogerna har ett medvetet genustänk. Område som berörs av insatsen: Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål och uppföljning: Läroplanen säger att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Alla ska känna sig trygga och bli respekterad för den man är. Insats: Läspiloterna ser till att det finns böcker som handlar om könsöverskridande identitet eller uttryck. Pedagogerna bekräftar barn i de kön som de upplever att de är. Pedagogerna uppmuntrar och ger barnen förutsättningar att prova på aktiviteter utifrån vad de är intresserade av inte utifrån identitet och könsuttryck och ger barnen förutsättningar att prova på aktiviteter utifrån vad de är intresserade av inte utifrån identitet och könsuttryck. 4

5 Område som berörs av insatsen: Etnicitet Mål och uppföljning: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oberoende av etnisk tillhörighet. Insats: Pedagoger ser till att alla barns etniska tillhörigheter representeras. Likabehandlingsansvariga samarbetar med interkulturella pedagogen kring detta ämne. Pedagogerna visar nyfikenhet och intresse för barnens hemspråk och uppmuntrar barnen att delge varandra sitt hemspråk. Pedagogerna tar tillvara på barnens hemspråk och använder dem för att utveckla verksamheten. Område som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde, oavsett religion eller annan trosuppfattning. Insats: När frågor om religion eller trosuppfattning uppstår så samtalar pedagogerna tillsammans med barnen kring frågorna. Pedagogerna är öppna och visar nyfikenhet inför olika religioner och högtider. Pedagogerna visar nyfikenhet kring barnens olika religioner. Pedagogerna uppmärksammar barnens olika högtider. 5

6 Område som berörs av insatsen: Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Alla barn ska utifrån sina egna förutsättningar, förmågor och behov kunna delta i förskolans aktiviteter. Insats: Pedagogerna anpassar verksamheten utifrån barngruppens behov. Förskolan använder sig av tekniska hjälpmedel, teckenspråk, tecken som stöd samt bildschema. Pedagogerna anpassar rutiner efter barngruppens behov och arbetarar förebyggande och utifrån barnens nivå. Pedagogerna ser över förskolans miljö och tillgänglighet och skapar förutsättningar för alla barn. Pedagogerna samtalar tillsammans med barnen om likheter och olikheter. Pedagogerna samråder om barnens förutsättningar med vårdnadshavare. Personalen strukturerar upp dagen för att skapa förutsättningar så att alla barn kan delta utifrån sin förmåga. Vallmons pedagoger ansvarar för att fördjupning sker inom tecken som stöd genom t.ex. Veckans tecken. Område som berörs av insatsen: Sexuell läggning Mål och uppföljning: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett sexuell läggning. Insats: Likabehandlingsansvariga lånar tillsammans med läspiloterna aktuella böcker inom ämnet. Pedagogerna påvisar att familjer ser olika ut och arbetar för att alla ska bli respekterade för den man är. 6

7 Område som berörs av insatsen: Ålder Mål och uppföljning: Förskolan ska skapa förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Förskolan ska ge alla barn oavsett ålder samma möjligheter till lärande miljöer. Insats: Likabehandlingsansvariga lånar tillsammans med läspiloterna aktuella böcker inom ämnet. Alla barn ska utmanas efter sin förmåga. Pedagogerna låter alla barn prova på aktiviteter och verksamheten ska bygga på barnens intressen och inte utifrån ålder. Utbudet av material ska utmana varje individ oavsett ålder. Område som berörs av insatsen: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Skapa en miljö där alla känner sig trygga och respekterade. Insats: Pedagogerna ska alltid vara en förebild för barnen. Pedagogerna är närvarande och lyhörda för vad som händer runt och i barnens lek. Pedagogerna pratar och läser kontinuerligt hur det är att vara en bra kompis samt påvisar och lyfter goda exempel i barngruppen. Pedagogerna genomför fortlöpande kartläggningar för att förebygga att kränkande behandling uppstår. Förekommer det kränkande behandling anmäler pedagogerna händelsen omgående. 7

8 Förebyggande arbete för att undanröja risker för kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (förskolenivå, avdelningsnivå) Kränkande behandling ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (trakasserier eller sexuella trakasserier) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Nuläge: (identifierat problemområde) Gården för den äldre sidan Rutschkanan och båten på gården för yngre sidan Kartläggning: Vad i verksamheten kartlägger vi? För att upptäcka risker för att kränkande behandling /trakasserier/ sexuella trakasserier skulle kunna ske. Finns det områden utomhus på gården där barnen känner sig otrygga? Förekommer det kränkningar vid dessa områden? Metod: Vilken metod använder vi? Visar barnen bilder på gården och låter barnen En ansvarig pedagog filmar områden vid 2-3 tillfällen. 8

9 Tidpunkt: När gör vi kartläggningen? svara med känslokort November 14 december November 14 december Resultat: Vilka risker för att kränkande behandling/trakasserier/ sexuella trakasserier skulle kunna ske har kommit fram i vår kartläggning? Kränkande behandling? Trakasserier? Sexuella trakasserier? Analys: Vad är orsakerna till att riskerna finns? Hur uppstår riskerna? Varför finns riskerna? Mål: Vilket konkret och uppföljningsbart mål sätter vi upp för att undanröja risken för kränkande behandling/ trakasserier /sexuella trakasserier? 9

10 Åtgärder: Vilka åtgärder sätter vi in? Vad ska vi göra? Hur ska vi göra? Uppföljning 1 Har genomförda åtgärder haft effekt? Hur vet vi det? Uppföljning 2 Utvärdering: Vilket resultat har arbetet med våra åtgärder gett? Har vi nått vårt mål? Vilka erfarenheter tar vi med oss? Utvärdering Beskriv hur planen har utvärderats: 10

11 Delaktiga i utvärderingen: Resultat av utvärderingen: Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling innebär och hur detta kan se ut i verksamheten. Pedagogerna kartlägger och dokumenterar verksamheten där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som är ansvarig att anmäla i det digitala verktyget samt informera om det inträffade till närmsta chef på förskolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Utredningen leds av närmsta chef och startar med att händelsen beskrivs. Alla inblandade ska komma till tals och allt arbete dokumenteras. Resultatet av utredningen visar vilka åtgärder som behöver vidtas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska närmsta chef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. En anmälan om kränkande behandling upprättas i det digitala verktyget på ankaret. Närmsta chef utreder kränkande behandling enligt skollagen och visar det sig att en kränkning förekommit skapas en åtgärdsplan som genomförs och dokumenteras skyndsamt. Chef kontaktar även HR för en arbetsrättslig utredning. BLANKETTER ATT ANVÄNDA: 11

12 1. Elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef/rapporteras i LISA 2. Anmälan om kränkande behandling i digitalt verktyg på ankaret. Anmälan sker utan namn till huvudmannen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. Närmsta chef utreder med stöd av blanketten "utreda kränkande behandling" som finns på ankaret i anslutning till länken för anmälan. 4.När utredningen är klar och åtgärderna uppföljda och utvärderade ansvarar chef för att avsluta utredningen i det digitala verktyget på ankaret. Även när utredningen visar att det inte behöver vidtas åtgärder ansvarar chef för att avslut görs. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn Personalen ska vara extra uppmärksam på relationen mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker skyndsamt tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljningen som dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal Närmsta chef ansvarar och följer i samråd med HR upp innehållet i åtgärdsplanen snarast. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att den kränkande behandlingen upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Närmsta chef ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef ansvarar för att samtliga rutiner följs. Förskolechef har det övergripande ansvaret. 12