Häcklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Häcklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ann-Catrine Rehn förskolechef Ing-Marie Lind bitr. förskolechef Jennifer Olsson förskollärare Kerstin Rosendal förskollärare Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Det används intervju frågor där barnen får uttrycka vad de tycker om att göra på förskolan, hur de känner för vissa situationer, vilka de leker med och vad de leker. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har ej varit delaktiga i denna likabehandlingsplan. Personalens delaktighet Genom studiedagar och diskussioner på planeringsdagar samt på arbetsplatsträffar. Förankring av planen Presentation och diskussion av likabehandlingsplanen på planeringsdagar, arbetsplatsträffar och föräldramöten. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Genom reflektioner och diskussioner på arbetsplatsträffar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Det är förskolechef, personal och barnen som har varit delaktiga i utvärderingen.

2 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan *Kränkande behandling. Vi fortsätter att träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Drama var den metod som fångade barnens intresse bäst. * Kön Pedagogerna har blivit mer medvetna att alla barn ges möjligheten att oavsett kön prova på alla aktiviteter i verksamheten samt förhållningssättet barnen emellan. Pedagogerna har skapat förutsättning för flickorna att prova på "pojkaktiviteter", vilket har gett resultat, att flickorna gör dessa aktiviteter i den fria valet. *Könsidentitet Likabehandlingsplans representanter har varit på föreläsning angående könsidentitet. Film har visats på arbetsplatsträff och därefter diskussion angående filmen. *Etnisk tillhörighet Enkäter har lämnats ut i samband med inskolning. Dessa visade att föräldrarna känner sig trygga. Frågeställningar angående etnisktillhörighet i inskolningsrutiner finns inte än, och telefonnummer till olika myndigheter angående t.ex. tolk och språkstöd saknas. *Religion eller annan trosuppfattning Vi har respekterat och följt alla föräldrar och barns behov och önskemål angående religion eller annan trosuppfattning. Vi har utvärderat inskolningarna genom en enkät. *Funktionsnedsättning Finns delvis inga rutiner klara än för hur vi tar emot barn med funktionsnedsättning. *Sexuell läggning Har köpts in barnböcker inom området, sexuell läggning. Vi har reviderat kontaktsblanketterna som lämnas ut till föräldrarna. Det står nu vårdnadshavare i stället för mamma och pappa. *Ålder Pedagogerna skall fortsätta nästa år observera barngrupperna om det finns maktstrukturer pga. ålder. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Vi går i genom åtgärderna och kontrollerar att det blev gjort. Vi analyserar resultatet. för att årets plan utvärderas: Jennifer Olsson förskollärare Kerstin Rosendal förskollärare Ing-Marie Lind biträdande förskolechef

3 Främjande insatser Kränkande behandling Kränkande behandling Tränar barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde samt viljan att hjälpa andra. Uppföljning sker på våra kvalitetskvällar och på APT, samt genom dagliga samtal. Genom drama/böcker visar vi på olika situationer och lösningar där barnen även kan vara delaktiga och komma på egna lösningar. Vi samtalar och diskuterar med barnen direkt när en kränkande situation uppstår. Kön Kön Att pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande i verksamheten samt lika stort utrymme. De skall även ha samma möjligheter att prova på alla aktiviteter Presentera sin verksamhet på en arbetsplatsträff under hösten Vilket kräver medvetna pedagoger om vilket förhållningsätt barnen har mot varandra samt vilket förhållningssätt pedagogerna har mot varandra och barnen. Detta kan uppmärksammans i t.ex. "valstunder", utelek och samling. Könsidentitet Könsidentitet eller könsuttryck Barnen ska vara trygga i sin egen identitet. Vi delger varandra exempel från verksamheten på våra APT under 2014.

4 Arbeta efter ett normkritiskt förhållningssätt. Diskutera normer och könsstereotypa förväntningar kring kön med barnen och i personalgruppen. Vi arbetar även för ett tillåtande klimat gällande lekar, klädsel, olika typer av familjer etc. Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Alla föräldrar skall känna samma trygghet att lämna sina barn oavsett etniska tillhörighet samt att barnen ska känna stolthet över sin etniska bakgrund. Uppföljning ht -14 Vi uppmärksammar att vi är mer lika än olika genom att på t.ex. samlingar prata om vad som är lika på oss (två ögon) Vi pratar även om andra länder. Vi lånar också böcker om detta. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Att se alla föräldrar och barn som enskilda individer, vi har alla olika behov och önskemål trots religion eller annan trosuppfattning. Samt ökar barnen kunskaper om andra religioner. Föräldrarnas behov och önskemål skall utvärderas i samband med utvecklingssamtalen som genomförs varje termin. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Jennifer Olsson Kerstin Rosedal

5 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Har rutiner klara för hur vi tar emot familjer som har funktionsnedsättning samt skapa en god kontakt med föräldrarna. Fortlöpande samtal med familjen. tar kontakt med berörda instanser samt att pedagoger har samtal med familjen innan inskolningen, om nedsättningen är känd. Sexuell läggning Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer, samt kompetensutveckla personalgruppen. Låna böcker till barngruppen samt skaffa material till personalgruppen, så som artiklar och böcker. Bejaka olika familjekonstellationer i leken i barngrupperna. Jennifer Olsson, Kerstin Rosendal Ålder Ålder Det ska inte finnas maktstrukturer i barngruppen pga ålder. Observerar och diskuterar i arbetslaget under läsåret Genom att observera barnen i olika aktiviteter och lek. Jennifer Olsson, Kerstin Rosendal

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer i samlingen med hjälp av ett observationsunderlag vid 3 tillfällen under en 2 veckors period. Ex. på frågor i underlaget: tilltal från ped. följdfrågor från ped. får positiv/negativ uppmärksamhet. Områden som berörs i kartläggningen Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrar och barn har inte varit involverats. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personal har genomfört observationer på samlingar och sammanställt resultatet. Resultat och analys Vi har observerat samlingar och tittat på hur pojkar/flickor får/tar sig samtalsutrymme. Vi undrade om det berodde på kön eller individ. Exempel på frågeställningar i observationsunderlaget var: * Tilltal från pedagog * Avbryter * Få höra sitt namn * Spontanprat * Positiv/negativ uppmärksamhet. Resultat. Pojkar och flickor tar sig eller får lika mycket samtalsutrymme, men de vi behöver titta vidare på är om det är samma barn som tar sig utrymme i samlingen. Det som personalen bör bli bättre på, är att ge barnen positiv förstärkning i samlingen. Förebyggande åtgärder Samling Områden som berörs av åtgärden Kön Att alla barn skall ha samma utrymme i t.ex. samlingen oavsett kön/individ. Uppföljning genom observationer sker under våren -14 Åtgärd Vi använder t.ex. en handdocka eller "talboll/talkula" som ger ordet till det barn som skall prata.

7 Motivera åtgärd Vi känner oss osäkra på om det är samma barn som får/tar sitt utrymme i samlingen. Vi använder "talboll/talkula" för att ge alla barn samma utrymme i samlingen. Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Ing-Marie Lind, biträdande förskolechef, , ing-marie.lind@gavle.se Jennifer Olsson, Häcklinge förskola, , jennifer.olsson@gavle.se Kerstin Rosendal, Häcklinge förskola, , kerstin.rosendal@gavle.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier

8 Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i en särskild utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning och kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Ing-Marie Lind Ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Ann-Christine Rehn har det övergripande ansvaret.