Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Apelgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår /8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Margareta Kärlin, Lotta Skarin Rönngren, Gisela Johansson, Eva Sundman Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Händelser i barngruppen tas upp med de inblandade och pedagogerna hjälper till att lösa problem som har uppstått i barngruppen. Genom samtal med föräldrarna görs även de delaktiga. Barnen och pedagoger arbetar med en kompissol. Barnen får tala om hur en bra kompis ska vara samt skriva upp det på solstrålarna. Genom litteratur relaterad till normer vill vi pedagoger ta upp detta ämne på t ex samlingar där vi diskuterar likabehandlingsfrågor med barnen för att öka deras förståelse för varianter av t ex familjekonstellationer, trostillhörighet, etnicitet och funktionsförmåga. Vårdnadshavarnas delaktighet Diskutera likabehandlingsplanen med vårdnadshavarna på utvecklingssamtal och föräldramöten. Likabehandlingsplanen kommer att finnas på förskolans hemsida. Personalens delaktighet Diskutera likabehandlingsfrågor på personalmöten utifrån det material som vi har i verksamheten. Lyfta aktuella händelser i vardagen och påminna varandra om likabehandling. Förankring av planen Vi diskuterar och pratar om planen i våra barngrupper, utifrån barnens förmåga. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med likabehandlingsplanen på våra personalträffar. Vid barnens inskolning informeras föräldrarna om att Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida och att det finns utskrivna exemplar på förskolan. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom dokumentationer utifrån barnkonventionens material, blå lådan och kompisböckerna. Här har vi även haft boksamtal och lyft frågor gällande normer och värden. Utifrån kartläggningen BRUK, gällande vårdnadshavarnas kännedom om barnkonventionen hade vi i höstas infomöte om detta. Även på våra utvecklingssamtal har vi lyft vårt arbete om barnkonventionen. Vi pedagoger har till viss del diskuterat och reflekterat kring barnkonventionen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga pedagoger på förskolan har varit delaktiga. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi pedagoger har nått ökad kunskap gällande barnkonventionen och dess innehåll. Vi har haft diskussioner i mindre grupper gällande normer och värden. Vi har haft introduktion för kollegorna och gått igenom blå lådan där vi lyft de grundprinciperna, artikel 2, 3, 6 och 12. Boken alla barns rätt har använts till viss del av de äldre barnen. I barngrupperna har vi jobbat med: - Blå lådan, barns rättigheter, min familj, rätten till ett namn. På båda avdelningarna har vi tillsammans med barnen gjort kompissolar. Här får vi en chans att prata om hur vi är mot varandra. Vi ser att barnen har fått stor förståelse för hur vi ska vara mot varandra. - Kompisböckerna: vi har läst och pratat om böckerna. Här har vi lyft hjälpsamhet, dela med sig och att få uttrycka sina känslor. Vi jobbar mycket med känslouttryck där barnen varit delaktiga. Vi ser att barnen sätter ord på sina känslor nu och hjälpsamhet genomsyrar hela verksamheten. Utifrån BRUK:S enkät gällande barnkonventionen där kunskapen om denna visade sig vara låg bland vår vårdnadshavare, hade vi under höstterminen 2016 ett infomöte/dropp-in. Vårdnadshavarna fick då ta del av vårt material och hade chans att ställa frågor till oss. vi visade då blå lådan och kompisböckerna som vi använder i barngrupperna. I de utvecklingssamtal som vi har haft under höst och vår har vi också lyft vårt arbete med barnkonventionen. Detta för att nå ut till alla vårdnadshavare. Vi informerar våra vårdnadshavare gällande vårt arbete via ett infobrev som skickas med mejl. Vi upplever att vårdnadshavarna är positiva till de infobrev vi skickar ut via mejl. Vi upplever att vi har hunnit med det mesta av det vi hade planerat. Vi behöver dock mer tid för att förbereda inför övningar och diskussionsfrågor i arbetslaget, samt få tid till att göra en grovplanering för höstterminen. Vi pedagoger känner att vi tagit till oss och lärt oss mycket utifrån barnkonventionens material. Vi känner att vi haft ett tydligt arbetssätt gentemot varandra, barn och vårdnadshavare. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom diskussion och reflektionen, samt övningar och fokusfrågor gällande kränkande behandling. Genom BRUKS självskattningsformulär 2:3 ska den utvärderas. Ansvarig för att årets plan utvärderas Gisela Johansson, Eva Sundman 3/8

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling utifrån ett normmeddvetet förhållningssätt Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Att all personal har fått möjlighet att reflektera och skapa ny kunskap kring vad normer är och hur de påverkar oss i vår vardag. Insats Genom fortbildning, litteratur och diskussioner i arbetslaget får vi en ökad kunskap kring normmedvetet förhållningssätt. Vi använder dokumentationer för att analysera och reflektera. Detta innefattar alla diskrimineringsgrunder. Vi fortsätter med fokussamtal kring normer och normmedvetet förhållningssätt på förskolan. På våra träffar med Sörby förskoleområdes Likabehandlingsrepresentanter, kommer förskolans arbete kring normmedvetet förhållningssätt att följas upp kontinuerligt och diskuteras. Vi pedagoger lägger fokus på små samlingar och använder oss av TAKK. Genom uppföljning av pedagogiska dokumentationer under året ser vi om vi når målet. Ansvarig Gisela Johansson, Eva Sundman Datum när det ska vara klart Namn BRUK Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Att vi pedagoger når ökad kunskap gällande barnkonventionen. Vi i personalen för en fortlöpande diskussion kring materialet, som vi har på arbetsplatsen. Detta inkluderar vi sedan vårdnadshavarna med på höstens informationsmöte. Insats Vi pedagoger arbetar vidare med barnkonventionens material, bland annat den blå lådan och jobbar kontinuerligt med detta på våra vp:n. Vi ska också köpa in kompisböcker som är ett kompletterande arbetsmaterial. På så vis inkluderas även barnen.genom att dokumentera vårt arbete i olika arbetsprocesser, synliggör vi hur vi når målen.i höst planerar vi ett gemensamt informationsmöte, där vi har barnkonventionen som en av punkterna. Ansvarig Gisela, Eva Datum när det ska vara klart 4/8

5 Namn Barns integritet Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Barnen ska få kännedom om sin integritet, dvs rätten till sin egen kropp. Pedagoger och barn ska få ökad kunskap gällande detta. Insats * Ordinarie personal och vikarier som är välbekanta för barnen byter blöjor och hjälper till vid toalettbesök samt är ensamma med barnen på vilostunden * Under blöjbytet sätter vi ord på det vi gör (det ger ett sammanhang av det som sker och signalerar även att ett blöjbyte är något "kliniskt" som görs av hygienska skäl). Om barnet inte vill byta blöja förklarar vi varför vi behöver göra det. * Vid toalettbesök frågar vi barnen hur de vill ha det när de är på toaletten (t ex hjälp med byxor, stängd eller öppen dörr, pedagog med eller vänta utanför). * Ordinarie personal och vikarier, välbekanta för verksamheten och barnen, öppnar/stänger förskolan. * Vi stjäl aldrig kramar eller pussar från barn. Vi kramar barnen när de själva vill. Om vi ska trösta barnen med en kram frågar vi alltid "vill du ha en kram? och accepterar sedan deras svar på ett neutralt sätt. * Om vi busar eller kittlar ett barn så slutar vi omedelbart när barnet säger "nej/stopp/sluta" - även om barnet skrattar. * Vi tvingar aldrig barnen att kramas som förlåt eller som alternativ till att slå eller nypa. (ex "ni kan kramas eller klappa varandra fint istället"). * Vi vågar fråga om ett barn uppvisar ett misstänkt beteende. * Vi antecknar om ett barn säger/gör något som gör oss fundersamma. * Våga se, våga fråga, våga agera - det är vårt ansvar som vuxna. Vi är inte rädda för att göra en orosanmälan - vi är rädda om barns säkerhet. * Vi pedagoger ska aldrig vara rädda för att skada en vuxens heder, utan alltid ta barnets parti. * ej använda privata mobiler. Ansvarig Gisela, Eva Datum när det ska vara klart /8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har utifrån en enkätfråga bett personalen besvara och diskutera frågeställningen "vad står ordet kränkande behandling för, för dej?" I vårt förebyggande arbete kommer vi under hösten att besvara BRUKS självskattningsformulär 2:3 för att sen lyfta och synliggöra vårt arbete. Områden som berörs i kartläggningen Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har fokuserat på personalen i denna kartläggning. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal fick via mejl besvara frågan, "vad står ordet kränkande behandling för, för dej?" Resultat och analys Utifrån de svar vi fick tillbaka ser vi att kränkande behandling kan stå för och betyda olika saker för olika människor. Risken med detta kan då bli att begreppet tappar sin vikt och betydelse. Eftersom vi är relativit nya för varandra har vi heller inte hunnit diskuterat och lyft detta i personalgruppen. Här ser vi ännu en risk för att kränkande behandling då kan ske. Genom denna kartläggning vill vi nå ökad kunskap och gemensam syn på vad kränkande behandling kan vara. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Namn BRUK Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Att vi pedagoger når ökad kunskap gällande kränkande behandling. Vi i personalen för en fortlöpande diskussion kring detta ämne. Med hjälp av följande litteratur "normkreativitet i förskolan" och "Tänka tillsammans" lyfter vi och reflekterar kring vårt förhållningssätt. Vi pedagoger ska även jobba med barns integritet som är ett centralt fattat mål. Även här har vi diskussioner och använder oss av material från Rädda barnen "stopp min kropp" och "första hjälpen vid oro för ett barn". Åtgärd Vi pedagoger kommer att ha övningar och olika fokusfrågor gällande kränkande behandling, utifrån ovan nämnda litteratur. Vi pedagoger arbetar med rädda barnens material stopp min kropp, och första hjälpen vid oro för ett barn. Genom att dokumentera vårt arbete i olika arbetsprocesser, synliggör vi hur vi når målen. Vi kommer också att ha tydliga rutiner på förskolan för att skydda barnen på bästa sätt. Vår checklista gällande detta finns under främjande insats. Motivera åtgärd Vi vill öka vår kunskap om vad kränkande behandling kan stå för och på så vis arbeta förebyggande i vår verksamhet. På detta sätt blir både barn och vårdnadshavare inkluderade. Gällande barns integritet vill vi stärka barns integritet och ge barnen kunskap om "rätten till sin egen kropp". Ansvarig Gisela J, Eva S Datum när det ska vara klart /8

8 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, Gisela Johansson, Eva Sundman. Biträdande förskolechef, Lotta Skarin Rönngren Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med de inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmaste chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett bern ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen är extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Lotta Skarin Rönngren ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Margareta Kärlin har det övergripande ansvaret. 8/8