Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Myrbackagårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Carina Carlson, Lena Karlsson och förskolechef Nina Larsson Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat, eller utsatt för kränkande behandling Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Barnen är delaktiga i val av böcker på läsvilorna. Pedagogerna har utgått från temat Hur man är mot varandra Alla får vara med och hur man leker många tillsammans. Genom samtal med barnen och att vi lyssnar på dem. Nyttja vardagssituationer som t ex måltider, påklädning, ute och inomhuslek. Barnen får vara aktiva i sina val av hur deras dag ska se ut ex: om de vill leka klart en lek inne, ser vi till att de får den möjligheten. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid inskolning och på föräldramöten informeras vi om likabehandlingsplanen för vårdnadshavaren. Den finns på vår hemsida och även för hemlåning. Genom den dagliga kontakten där vår ambition är att berätta om dagen. Vi har dialog med vårdnadshavaren om hur vi bemöter barnen och löser ev. konflikter, för att få ett likvärdigt bemötande. Genom att vara lyhörd inför vårdnadshavarens frågor och funderingar. Personalens delaktighet Personalen för kontinuerligt diskussioner om aktuella frågor utifrån diskrimineringsgrunderna på verksamhetsplanering utifrån en agenda. Under våren började vi arbeta med barnkonventionen. Använde den Blå lådan från Unicef. Vi har haft diskussionsfrågor i smågrupper utifrån artikel 2 (Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras) Förankring av planen Barnen: Genom att samtala med barnen. Läsa böcker som tar upp olika värdegrundsfrågor. Vårdnadshavare: Planen ska vara tillgänglig på hemsidan att läsa och på varje hemvist. Information vid inskolning, föräldramöten och utvecklingssamtal. Personalen: Genom regelbundna värderingsövningar, diskussioner och uppföljning på VP. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har gått igenom planen på verksamhetsträffar. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder har diskuterats. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolans pedagoger och ansvariga för likabehandlingsplanen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi fick syn på att vi behöver ändra kartläggningsmetod. Från trygghetsvandringar till att titta på hur pedagogerna bemöter barnen i olika situationer, utifrån kön, personlighet, ålder m.m. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Alla pedagoger är ansvariga för olika mål i vår handlingsplan. De ska också kopplas till likabehandlingsplanen. Genom diskussioner i arbetslagen och på gemensamma verksamhetsmöten. Genom samtal med barnen. Genom dialog med vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalen. för att årets plan utvärderas Carina Carlson, Lena Karlsson och Nina Larsson (bitr. förskolechef) 3/9

4 Främjande insatser Kön Kränkande behandling och Kön På vår förskola ska verksamheten genomsyras av ett jämställt förhållningssätt. Alla barn får ta samma plats och använda förskolans alla resurser oavsett kön. Barnen ska känna sig trygga i det kön det själva identifierar sig med. T ex alla barn har rätt att klä sig som de vill i alla situationer. Uppföljning sker genom observationer och intervjufrågor. Arbeta aktivt med pedagogernas synsätt genom diskussioner och värderingsövningar i samband med våra olika möten och planeringsdagar. Det ska finnas böcker som utmanar normen om kön. Alla pedagoger ska ge pojkar och flickor lika stort inflytande över verksamheten. Pedagogerna skapar förutsättningar så att barnen kan utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi har arbetat med barnkonventionen Blå lådan från Unicef. Vi har använt de olika häftena som tar upp olika saker utifrån artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och värde. Ingen får diskrimineras. Vi har ändrat i barnens lekmiljö efter barnens intressen och ur ett genusperspektiv. Vi har familjelek och bilar i samma rum. Likabehandlingsarbetet följs upp två gånger per termin i vår handlingsplan. Vi arbetar aktivt med barninventeringarna. Barnen blir delaktiga och stärkta i det de kan så att vi kan utmana dem vidare. Vi har valt att arbeta med Babblarna med de yngsta barnen, som är könsneutrala. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Könsidentitet eller könsuttryck På vår förskola ska verksamheten genomsyras av ett jämställt förhållningssätt Barnen ska känna sig trygga i det kön det själva identifierar sig med. T ex alla barn har rätt att klä sig som de vill i alla situationer. Ett barn får inte behandlas på annat sätt än någon annan utifrån sin könsidentitet. Uppföljning sker genom observationer och intervjufrågor. Arbeta aktivt med pedagogernas synsätt genom diskussioner och värderingsövningar i samband med våra olika möten och planeringsdagar. Det ska finnas böcker att tillgå som tar upp olika situationer vi kan möta. Pedagogerna skapar förutsättningar så att barnen kan utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi har arbetat med barnkonventionen Blå lådan från Unicef. Vi har använt de olika häftena som tar upp olika saker utifrån artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och värde. Ingen får diskrimineras. Vi har ändrat i barnens lekmiljö efter barnens intressen och ur ett genusperspektiv. Vi har familjelek och bilar i samma rum. Likabehandlingsarbetet följs upp två gånger per termin i vår handlingsplan. Vi arbetar aktivt med barninventeringarna. Barnen blir delaktiga och stärkta i det de kan så att vi kan utmana dem vidare. Vi har valt att arbeta med Babblarna med de yngsta barnen, som är könsneutrala. 4/9

5 Religion eller annan trosuppfattning. Religion eller annan trosuppfattning Verksamheten ska vara anpassad så att alla barn kan delta oavsett religion eller annan trosuppfattning. All personal stärker barnen att känna delaktighet i sin egen religion Pedagogernas arbete och förhållningssätt ska vara tillåtande. Barnen ska ges möjlighet att delta på sina villkor. Vår verksamhet ska anpassas efter alla barn. Vi har en medvetenhet om att alla familjer inte har samma önskemål och behov utan tar reda på vad som gäller för den enskilda familjen. Sexuell läggning Sexuell läggning Alla vuxna på förskolan bemöter alla familjer likvärdigt oavsett familjekonstellationer. Arbeta aktivt med pedagogernas synsätt. Genom diskussioner och värderingsövningar på VP. Vi läser böcker som skildrar olika familjekonstellationer. Istället för att använda orden "mamma, pappa, barn" så använder vi "leka familj" Carina Carlsson och Lena Karlsson Ålder Ålder Verksamheten ska vara anpassad så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar oavsett ålder. Pedagogernas arbete och förhållnings sätt ska vara tilllåtande. Barnen ska ges möjlighet att delta på sina vilkor. Vår verksamhet ska anpassas efter alla barn utifrån barninventeringarna. Carina Carlsson och Lena Karlsson 5/9

6 Kränkande behandling. Kränkande behandling Pedagoger och barn ska tillsammans upptäcka och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Alla barn ska ges möjligheter att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till att leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Likabehandlingsarbetet följs upp kontinuerligt i vår handlingsplan. Vi samtalar dagligen med barnen hur vi ska behandla varandra. Vi tar upp olika konflikter och kränkningar. Vi är uppmärksamma och försöker upptäcka olika kränkningar i tid. På gården ska pedagogerna sprida sig så att barnen känner sig trygga och det finns möjlighet att förebygga och upptäcka kränkningar. Vi använder Babblarna med de yngre barnen som verktyg för att ta upp olika dilemman och konflikter som uppstår mellan barnen. Vi använder också TAKK. Speciellt för de yngsta barnen som inte har språket. Vi lär oss tecken som uttrycker känslor. Med de äldre barnen arbetar vi med kompisböckerna och det sociala samspelet mellan barnen. Barnen får en förståelse för sin egen delaktighet i t ex en konflikt. Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet All personal stärker barnen att känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer. Pedagogernas arbete och förhållningssätt ska vara tillåtande. Barnen ska ges möjlighet att delta på sina villkor. Vår verksamhet ska anpassas efter alla barn. Vi har en medvetenhet om att alla familjer inte har samma önskemål och behov utan tar reda på vad som gäller för den enskilda familjen. Vi har lagt in appar på lärplattan för barn med annat modersmål än svenska. Vi läser sagor för barnen som handlar om olika kulturer och hur barn lever under olika förhållanden. Carina Carlsson och Lena Karlsson Funktionshinder Funktionsnedsättning Verksamheten ska vara anpassad så att alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Vi möter alla barn med respekt för deras person och anpassar verksamheten så att alla kan delta på sina villkor. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi observerar dagligen samspelet mellan barnen. Vi dokumenterar och reflekterar för att se att alla barn mår bra. Alla pedagoger hjälps åt för att upptäcka kränkningar och att barn inte utesluter varandra. Om något händer dokumenterar vi och agerar omgående. Vi observerar varandra i arbetslaget hur vi bemöter barnen i olika situationer. Vi tittar både på kroppsspråket och hur vi samtalar med barnen. Diskussioner i arbetslaget om hur vi gör i olika situationer och hur vi ska utveckla vårt genusarbete. Vi pedagoger ska stötta och stärka varandra i olika situationer. Ge varandra feedback hur vi bemöter barnen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi lyssnar och pratar med barnen hur man är en bra kompis. Vi låter föräldrarna vara delaktig genom att ta med material t ex utklädningskläder till förskolan, böcker som tar upp genus m.m. Hur personalen har involverats i kartläggningen Värderingsövningar, diskussioner och reflektioner på VP-möten. Diskussioner i arbetslagen vad vi behöver tänka på och hur vi går vidare utifrån våra observationer. Pedagogerna har observerat barnens lek för att upptäcka vilka lekar de leker utifrån genusperspektiv. Pedagoger som är nära och stöttar barnen i lek och samspel. Vi fördelar oss bland barnen så att vi ser och finns till för barnen. Resultat och analys Förskolans lokaler ska användas på ett sätt som gynnar barnens lek. Vi erbjuder bilar, dockor och matlagning i samma rum. Vi har mycket byggmaterial såsom duplo, lego och kaplastavar tillgängligt för både flickor och pojkar. Vi arbetar med Babblarna som är könsneutrala och de får vara med i all verksamhet t ex rollekar, utflykter och samlingar m.m. Vi skriver in och kopplar till handlingsplanen som vi följer upp kontinuerligt. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Barnens och vuxnas förhållningssätt till varandra. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Vi ska ge barnen styrka, tillit och en en tro till sig själv. Att de känner sig accepterade för den de är. Åtgärd Vi ska arbeta med ett material som heter "Kompisböcker" och "Kompiskort". Att organisera så att barn kan hjälpa och lära av varandra. Tydliga och enkla regler. Utveckla en känsla av samhörighet hos barnen. Vuxna som är nära och stöttar barnen i lek och samspel. Att uppmuntra positiva handlingar. Vi pedagoger behöver reflektera över hur vi ska agera i konflikter mellan barnen t ex knuffningar, bitningar och verbala kränkningar. Vi pedagoger ska stötta och stärka varandra i olika situationer. Babblarna som ett material för de yngre barnen. Motivera åtgärd Vi pedagoger är bra förebilder och ska arbeta aktivt med det sociala samspelet i barngrupperna. 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Carina Carlson, förskollärare och Likabehandlingsrepresentant på Myrbackagårdens förskola, tel Lena Karlsson, förskollärare och Likabehandlingsrepresentant på Myrbackagårdens förskola, tel Nina Larsson, biträdande förskolechef, Myrbackagårdens förskola. Tel Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgåen Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal. Ansvarsförhållande Förskolechef Ewa Åberg har det övergripande ansvaret Bitr. förskolechef Nina Larsson ansvarar för att rutiner följs. 9/9