Lergökens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Lergökens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2016/2017 1/9

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Helena Baggström, bitr. förskolechef. Anna Nilsson, förskollärare. Maria Hansen, förskollärare. Vår vision "I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Daglig dialog och lyhördhet i samspelet med barnen. Värdegrundsdiskussioner med de äldre barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen sitter i hallen på varje avdelning. Planen finns på hemsidan. Enkätfrågor skickades ut till föräldrarna i april. Personalens delaktighet Diskussioner på APT, VP, reflektionstid mm Enkätfrågor skickades ut till personalen i mars. Förankring av planen Planen skickas ut till alla pedagoger när den är fastställd och klar. Efter det går vi gemensamt igenom den på VP. Personalen kommer att på VP och arbetslagsträffar arbeta med alla de olika diskrimineringsgrunderna. 2/9

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvecklingsledarna har gått igenom alla målen och tittat på vad vi gjort. Utvärderingsfrågor skickades ut till personalen i februari. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Anna Nilsson och Maria Hansen samt alla pedagoger på förskolan via utvärderingsfrågorna. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Alla avdelningar utom en har introducerat eller på annat sätt fått in en kvinnlig förebild till Hugo. I bokgranskningen kom vi fram till att de flesta djuren inte benämns med kön. Huvudkaraktären är dock en man men gör många saker som avviker från "mansnormen". Vi upplever inte att barnen utesluter varandra pga. kön och de gånger de gör det går vi in direkt och pratar med barnen. Diskussion kan också ske i samling kring olika saker som hänt. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas I februari utvärderingsfrågor till personalen. för att årets plan utvärderas Helena Baggström, Anna Nilsson, Maria Hansen 3/9

4 Främjande insatser Främja kunskap kring kränkande behandling Kränkande behandling Öka kunskapen hos personalen om hur vi jobbar med "kränkande behandling". Vi vill att barnen ska kunna sätta ord på sina känslor och upplevelser. Att alla pedagoger kan tecknen för glad, ledsen, arg. Uppföljning sker i september. Diskutera i grupper om i vilka situationer kränkande behandling kan uppstå och hur vi förebygger det? Vi arbetar kontinuerligt med barnen om hur man är en bra kompis, tex i vårt temaarbete med figuren Hugo. Använda tecken som stöd för att hjälpa barnen sätta ord på sina känslor. ansvarar för diskussioner och värderingsövningar på arbetsplatsträffar. Främja likabehandling oavsett kön Kön Alla pedagoger skall ge båda könen lika stort utrymme och lika stort inflytande över verksamheten. Alla pedagoger skall värdera alla barns intressen lika högt. Uppföljning sker i mars. Alla pedagoger deltar i värderingsövningar och diskussioner för att lära varandra. Se till att det finns "könsmedvetna" böcker på avdelningarna. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Att synliggöra för barnen att det finns olika former av sexuell läggning. Uppföljning sker i april. Läsa böcker kring olika familjekonstellationer för barnen. Vi tar hjälp av biblioteket för att få ett bra utbud av böcker att välja på. Prata med barnen om deras familj, visa på de olika familjerna som finns i barngruppen. Använd ett arbetssätt som fungerar för den aktuella åldern. 4/9

5 Främja likabehandling oavsett religion. Religion eller annan trosuppfattning Öka kunskapen hos pedagogerna om barnens religioner och kulturer. Uppföljning sker i december. Arbetslagen kartlägger vilka religioner/trosuppfattningar som finns bland familjerna på deras avdelning. Söka kunskap och uppmärksamma för barnen att det finns olika religioner. Varje arbetslag genomför det på ett lämpligt sätt i sin barngrupp. Främja likabehandling vid funktionsnedsättning Funktionsnedsättning All personal ska känna till eventuella funktionshinder hos barnen på förskolan och grundkunskaperna kring dessa. Alla föräldrar ska känna trygghet i att kunna lämna sina barn på förskolan, och veta att barnen blir bemötta med respekt. Alla barn, oavsätt funktionshinder, ska ges förutsättningar att utvecklas utifrån sin nivå. Uppföljning sker på VP i maj. Ha ett väl fungerande elevhälsoteam (EHT) som delger övrig personal viktig information vid behov, samt grundkunskap i olika funktionshinder. Skapa en fungerande miljö anpassad till eventuella funktionshinder hos barnen. Kontinuerlig kontakt med föräldrar. Helena Baggström, Elevhälsoteamet samt Anna Nilsson och Maria Hansen Främja likabehandling oavsett ålder. Ålder Barnen skall ges förutsättningar att utvecklas utifrån sin nivå oavsett ålder. Uppföljning sker i oktober. Pedagogerna planerar verksamheten och miljön (material och tillgänglighet) utifrån varje individs utvecklingsnivå och behov och inte utifrån ålder. Helena Baggström, Anna Nilsson, Maria Hansen 5/9

6 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Att all personal är förtrogna med vad dessa begrepp innebär. Uppföljning sker i november. Vi tar fram aktuellt material som vi diskuterar kring. Använda oss av bilder tillsammans med barnen för att diskutera och väcka tankar hos barnen. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet Vi vill att barnen ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Uppföljning sker i februari. Pedagogerna jobbar med barnen om likheter och olikheter hos varandra, tex. hårfärg och ögonfärg. Detta kan sedan leda till ett samtal om olika ursprung.. 6/9

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Enkätfrågor till pedagogerna och föräldrarna kring etnisk tillhörighet. Områden som berörs i kartläggningen Etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi skickar ut enkätfrågor till föräldrarna. Hur personalen har involverats i kartläggningen Enkätfrågor att svara på. Resultat och analys Resultatet från föräldraenkäten, 23 stycken svarande, visade att de flesta firar "svenska traditioner". Några nya utländska traditioner framkom som vi väljer att jobba med under nästa läsår. Vi ser att de flesta svarande önskar att vi uppmärksammar fler kulturer än den svenska. Några ansåg att de svenska traditionerna är viktigast och att grundskolan ska prata om religioner. Vi behöver därför tydliggöra förskolans uppdrag. Resultat från personalenkäten: vi ser att vi mest uppmärksammar "svenska traditioner och normer". De flesta efterlyser mer kunskap om andra kulturer eftersom vi vill uppmärksamma dessa. Vi ser ett behov av att förnya och tillföra material och verktyg för att jobba med etnisk tillhörighet. 7/9

8 Förebyggande åtgärder Etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet Att alla barn och föräldrar oavsett kultur och ursprung ska känna sig inkluderade i förskolans verksamhet. Uppföljning sker i December och Maj. Åtgärd Vi uppmärksammar någon högtid/tradition från varje kultur som finns representerad i barngruppen. Vi ska låna och läsa böcker som handlar om barn med olika etniska tillhörigheter. Vi använder musik på olika språk. Vid inköp av nytt material tänker vi på att olika etniska tillhörigheter ska vara representerade. Motivera åtgärd Vi vill att barn med annan etnisk tillhörighet än den svenska blir uppmärksammade och att alla barn ska få uppleva andra kulturer. När det gäller böcker och material vill vi att alla barn ska kunna identifiera sig, på något sätt. Vi vill också ge alla barn möjlighet att få bekanta sig med olika språk genom musik. 8/9

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, Anna Nilsson och Maria Hansen. Bitr. förskolechef, Helena Baggström Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Förskolechef Anci Rehn ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anci Rehn har det övergripande ansvaret. 9/9