Häcklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Häcklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Anna Helmerson, förskolechef, Ing-Marie Lind bitr. förskolechef Elin Andersson förskollärare, Matilda Hinders, förskollärare. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Det används intervjufrågor där barnen får uttrycka vad de tycker om att göra på förskolan, hur de känner för vissa situationer, vilka de leker med och vad de leker. När barnen signalerar om något som inte är bra så arbetar vi vidare med detta. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har till viss del varit delaktiga i planen under området etnisk tillhörighet. Personalens delaktighet Personalen har deltagit i arbetet kring planen genom diskussioner på våra arbetsplatsträffar samt fortbildning under kvalitetskvällarna. Förankring av planen Presentation och diskussion av likabehandlingsplanen på planeringsdagar, arbetsplatsträffar, verksamhetsbrev, hemsidan och föräldraforum. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom reflektioner och diskussioner på arbetsplatsträffar. Genom intervjuer med de äldsta barnen. Vi har lagt in de olika diskrimineringsgrunderna i vår handlingsplan och i vår månadsutvärdering finns en punkt för detta. Genom en fråga till vårdnadshavarna på vår terminsenkät. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Det är förskolechef, personal och barn som har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan *Kränkande behandling. Vi använder oss dagligen av positiv förstärkning för att ge barnen en positiv känsla när de agerar på ett bra sätt. Vi ser att det ger ringar på vattnet eftersom andra barn tar efter när de sett och hört vad kompisen tagit del av. Barn ger även spontant till andra barn. I vårt tema Astrid Lindgren så lyfter vi ofta fram den vänskap som finns i många sagor t.ex. vännerna i Nils Karlsson Pyssling, Emil & Alfred, Pippi m.fl. Vi är noga med att i våra samtal med barnen trycka på att det inte är de som är dumma utan att det är handlingen man gjort som inte var bra. "Du gjorde dumt", inte "Du är dum mot kompisen". * Vi har filmat hallsituationen och diskuterat på ett VP utifrån frågeställningar. Exempel på frågor var: Vilka hjälper vi först ut? Får flickor och pojkar klä sig själva i lika stor utsträckning? Vad samtalar du med flickor och pojkar om i hallen? Vår miljö är till stor del normsäkrad, på Lejonet har de arbetat mycket med Babblarna som är könsneutrala figurer, i vårt tema under hösten har vi använt oss av Astrid Lindgren och där flera av karaktärerna är normbrytande. Barnen födda -11 och -12 har under vt-16 deltagit i genusäventyr. Medvetna pedagoger i bemötande samt utformning av miljön. *sidentitet Pedagogerna har diskuterat utifrån boken Normkreativitet i förskolan sidorna Vi ser att flera barn är trygga i sin egen identitet bl.a. genom en normbrytande klädsel som inte uppmärksammas negativt eller urskiljande av barn/personal. Vi är bra på att tillåta samt stärka barnen. På Elefanten finns ett scenrum som är utformat med bilder av normbrytande förebilder och överlag könsöverskridande. Rum som lägenheterna ger barnen möjlighet till lek utan att placeras in i ett fack, utklädningskläder finns att leka med och barnen använder alla oberoende av vilket kön man har. I samband med vårt Astrid Lindgren tema lyfter vi fram olika familjekonstellationer, ex: pigan Lina, drängen Alfred och jungfrun Alva. * Vår miljö är välkomnande utifrån de behov vi har. Vi är anpassningsbara och på terminsenkäten gavs inga negativa svar angående detta. Under våren arbetade vi med vår temabok Rita som reste i världen. Positiv respons från barnen, några har rest vidare från Afrika, vi har även presenterat arbetet för Valbo förskoleområde där vi fick mycket fin respons från övriga medarbetare. I vår miljö finns böcker som visar på annan etnicitet. Genom våra barnintervjuer har det inte framkommit att något av barnen känt sig otrygga när de kommer till förskolan. I våra observationer finns inga tecken på kränkningar barn-barn, pedagog-barn eller pedagog-pedagog. Elefanten har uppmärksammat FN-dagen, de har arbetat med kompisböckerna som är skrivna utifrån barnkonventionen, i detta arbete ligger fokus på allas lika värde. *Religon eller annan trosuppfattning Vi har kalendrar på avdelningarna Tigern och Elefanten där vi fyllt i några andra högtider än våra egna för att komma ihåg att uppmärksamma dem. Vi hade tänkt använda boken Normkreativitet i förskolan under läsåret för att komma igång med diskussioner i arbetslagen samt använda oss av en "normkritisk kvart". Det har vi inte uppnått utan tar vidare till den nya planen. *Funktionsnedsättning Det är viktigt att veta vad som kommer under ordet funktionsnedsättning. Allergier, diabetes, synnedsättning, diagnoser m.m. Om nedsättningen är känd så förs diskussioner med berörda familjer och det som är viktigt att alla pedagogerna får veta kring nedsättningen tar alla del av. Vi har rutiner klara kring vissa funktionsnedsättningar. Vi har ett gott samarbete med områdets elevhälsoteam där det ges möjlighet till diskussioner kring barns funktionsnedsättningar, vilket kan leda till att barnen och deras familjer får det stöd som behövs. Samt att vi på förskolan kan ta del av tips för att utforma en bra dag för alla barn. *Sexuell läggning Vi har uppmärksammat att familjer kan se olika ut genom vårt tema Astrid Lindgren. Våra böcker är granskade utifrån flera normer, t.ex. familjenormen. Vi ser till att de visar på olika familjekonstellationer. I barnens lek påminner vi om att de kan leka pappa, pappa, barn eller liknande. Vi för kontinuerligt diskussioner med barn samt pedagoger att det ser ut på olika sätt. *Ålder Vi har upplevt/uppfattat att barn ibland benämner grupperna efter ålder, "småbarnen sover" och att vissa inte vill leka med en grupp pga. av att de är "små". Vi kom fram till att detta till viss del beror på hur vi pedagoger utrycker oss i olika sammanhang. Vi behöver tänka på vad vi säger när vi pratar om våra olika avdelningar. Årets plan ska utvärderas senast /11

4 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi går igenom insatserna som planerats och ser över vad vi behöver göra mer för att nå de mål vi satt upp. för att årets plan utvärderas Elin Andersson förskollärare, Matilda Hinders förskollärare, Ing-Marie Lind biträdande förskolechef 4/11

5 Främjande insatser Kränkande behandling Kränkande behandling All personal på Häcklinge tränar på olika sätt barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde samt viljan att hjälpa andra. Personalen är goda förebilder för varandra och för barnen. Uppföljning sker på våra kvalitetskvällar och på APT, samt genom dagliga samtal. Genom drama/böcker och film visar vi på olika situationer och lösningar där barnen även kan vara delaktiga och komma på egna lösningar. Häcklinge förskola använder sig av relevant litteratur, både för egen del och tillsammans med barnen. Vi samtalar och diskuterar med barnen direkt när en kränkande situation uppstår Alla pojkar och flickor på Häcklinge förskola ska ha lika stort inflytande i verksamheten samt lika stort utrymme. De skall även ha samma möjligheter att prova på alla aktiviteter. För att nå målet krävs medvetna pedagoger om vilket förhållningsätt barnen har mot varandra samt vilket förhållningssätt pedagogerna har mot varandra och barnen. Hur bemöter vi barnen och varandra? Vi måste arbeta aktivt varje dag med detta. I valstunden finns flera syften och den aktiviteten har en genusaspekt, vi har tidigare genussäkrat vår miljö och våra samlingar men detta behövs göras aktivt under varje termin. Arbetet måste vara levande och nya medarbetare behöver introduceras i våra tankar, även långtidsvikarier behöver introduceras. Vi använder oss av boken: På genusäventyr med de äldre barnen, där barnen får ta del av drama, lekar och reflektionsfrågor. Vi utarbetar ett dokument där vi kortfattat skriver ned hur våra tankar går kring ett normbrytande arbetssätt /11

6 sidentitet sidentitet eller könsuttryck Barnen ska vara trygga i sin egen identitet. Arbeta efter ett normkritiskt förhållningssätt. Diskutera normer och könssterotypa förväntningar kring kön med barnen och i personalgruppen. Vi arbetar även för ett tillåtande klimat gällande lekar, klädsel, lucia och olika typer av familjer etc Alla vårdnadshavare skall känna samma trygghet och delaktighet i barnens dag på förskolan oavsett etnisk tillhörighet samt att barnen ska få möjlighet att känna stolhet över sin etniska bakgrund. Vi har kalendrar på avdelningarna där vi uppmärksammar några andra högtider utöver våra traditionella svenska. I huset har vi fyra gemensamma dagar att uppmärksamma och idén är att maten den dagen hör ihop med högtiden. Vi ska översätta vårt inskolningsdokument till engelska och köpa in en läroplan på engelska. Vi har en punkt på terminsenkäten angående bemötande där vi i sammanställningen ska se om vi uppfyller vårt mål. Vid behov av tolk så har vi tillgång till en tolktelefon, kontakta biträdande förskolechef om behovet uppkommer /11

7 Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Att se alla vårdnadshavare och barn som enskilda individer, vi har alla olika behov och önskemål trots religion eller annan trosuppfattning. Vi vill öka barnens kunskaper om andra religioner. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi vårdnadshavarna för att få råd om traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vid de tillfällen detta uppkommer så diskuterar vi i arbetslagen vad som är genomförbart. Boken Normkreativitet i förskolan ger olika exempel hur vi kan arbeta. Vi kommer att uppmärksamma fler högtider än de svenska Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Vi ska ha rutiner klara för hur vi tar emot familjer där det finns en funktionsnedsättning samt en beredskap för att skapa en god kontakt med föräldrarna. Fortlöpande samtal med familjen. Viktigt att komma ihåg är att även allergier och ex. diabetes tillhör den här kategorin i LBH-planen. tar kontakt med berörda instanser samt att pedagoger har samtal med familjen innan inskolningen, om nedsättningen är känd Sexuell läggning Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer för barnen och alla vårdnadshavare ska känna sig inkluderade och välkomna oavsett sexuell läggning. Låna böcker till barngruppen där olika familjekonstellationer visas upp på ett naturligt sätt. Bilderna i böckerna bör visa ett snitt av samhället. Bejaka olika familjekonstellationer i leken i barngrupperna /11

8 Ålder Ålder Det ska inte finnas maktstrukturer i barngruppen pga ålder. Vi pedagoger måste tänka på hur vi utrycker oss i olika sammanhang. Hur benämner vi barngrupperna på våra avdelningar? Vi använder oss av avdelningarnas namn eller specifika gruppnamn, inte småbarn eller äldsta barnen. Genom att observera barnen i olika aktiviteter och lek. Vi gör även intervjuer där vi genom samtal försöker få fram hur barnen känner. Viktigt med aktiva och medvetna pedagoger under dagen som är noga med hur grupperna benämns /11

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning har skett genom observationer av barnens lek, hur de agerar i leken och en fråga på terminsenkäten till vårdnadshavare. Kartläggning har skett genom krysschema, observationer i barngruppen och diskussioner på vp. Områden som berörs i kartläggningen och Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi gör intervjuer med barnen vid varje termin där de får frågan om hur det är att gå till förskolan. På vår terminsenkät finns en punkt där vi frågar om vårdnadshavarna känner att vår förskola bemöter alla lika oavsett ursprung. Föräldrar har involverats i kartläggningen genom våra verksamhetsbrev där vi förklarar hur vi ska arbeta med området. Ett exempel vi lyfter är vårt material "På genusäventyr". Barnen som är födda -12 och -13 kommer delta i dramalekarna och på så sätt bli delaktiga utifrån reflektioner. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personal har pratat i arbetslagen samt LBH ansvariga har sammanställt resultatet. Diskussioner i huset kring vad vi ska arbeta vidare med. Pularna har gjort iordning observationsschema angående hur barnen bemöts utifrån kön, som alla ska använda sig av. Vi har diskussioner på vp. Resultat och analys På vår förskola finns det familjer som kommer från olika länder. Vi har genom att sammanställa vår terminsenkät sett att ingen som svarat på enkäten känner sig bemött på olika sätt pga. sitt ursprung. Däremot kommer vi att fortsätta utvärdera vår miljö och se till att den välkomnar alla oavsett ursprung/modersmål. Genom våra barnintervjuer har det inte framkommit att något av barnen känt sig otrygga när de kommer till förskolan. I våra observationer under temat med Rita såg vi inga tecken på kränkningar barn-barn, pedagog-barn eller pedagog-pedagog utifrån etnisk tillhörighet. Skolinspektionen har gett nedslag på att förskolorna inte sköter sitt jämställdhetsuppdrag tillräckligt bra. Genom observationer på vår förskola har vi sett att flickorna får mer utrymme, beröring (bl.a. genom hårflätning) och uppmärksamhet än pojkarna. I våra observationer av barnen i den dagliga verksamheten så finns tillfällen där barn-barn uppmärksammar varandra utifrån sin könstillhörighet på ett negativt sätt. 9/11

10 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Alla barn och vårdnadshavare ska känna sig inkluderade oavsett ursprung. Vi behöver fortsätta att se över vår beredskap och miljö på förskolan. Uppföljning ska ske genom observationer av barnen varje termin och en punkt på terminsenkäten. Åtgärd Vi utvärderar vår miljö och ser till att det finns böcker med olika språk, bilder som visar barn/familjer från många olika länder men vi lyfter även likheter. Vi kan skriva ord på olika språk, t.ex. hej, och vi sjunger sånger på andra språk än svenska. Vi översätter vårt inskolningsdokument till engelska för att underlätta för vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Vi för kontinuerligt diskussioner med kollegor. Motivera åtgärd Vi tar emot fler familjer med annan etnisk tillhörighet och för att underlätta vårt arbete så behövs rutiner och "färdigt material" som förenklar för oss Områden som berörs av åtgärden Alla barn på Häcklinge förskola ska ha lika stort inflytande i verksamheten oavsett om de är pojkar eller flickor, de ska även ha samma utrymme och vi pedagoger måste vägleda barnen till att prova nytt när de leker. Utvärdering kommer att ske med hjälp av ett observationsschema, andra observationer och diskussioner på vp. Åtgärd Aktiva, medvetna pedagoger varje dag. Ge barnen möjlighet till diskussioner vid de tillfällen då någon utesluts pga. kön. Diskussioner på vp utifrån aktuella händelser eller frågeställningar i boken Normkreativitet i förskolan. Motivera åtgärd Skolinspektionen har gett nedslag på att förskolorna inte sköter sitt jämställdhetsuppdrag tillräckligt bra och vi har sett att på vår förskola får flickorna mer utrymme och uppmärksamhet /11

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det skall råda noll tolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Detta gäller både personal, vårdnadshavare och barn. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Ing-Marie Lind, biträdande förskolechef, , ing-marie.lind@gavle.se Elin Andersson, förskollärare Häcklinge förskola elin.3.andersson@gavle.se Matilda Hinders, förskollärare Häcklinge förskola matilda.hinders@gavle.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktade. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i en särskild utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning och kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Ing-Marie Lind ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anna Helmersson har det övergripande ansvaret. 11/11