Stenebergsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Stenebergsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Monia Löhman, bitr. förskolechef, Lisa Grönlund, Förskollärare, Linn Boija, förskollärare Vår vision "I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling." Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet I vardagen pratar vi med barnen om hur vi är bra kompisar och om hur man behandlar varandra på ett bra sätt. Barnen har fått vara delaktiga i likabehandlingsplanen genom intervjufrågor i en enkät och observationer. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna blir informerade via mail om att ny likabehandlingsplan ligger ute på hemsidan. Likabehandlingsplanen gås igenom på första föräldramötet på hösten. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument som ständigt diskuteras i personalgruppen. Personalen har kontinuerliga värdegrundsdiskussioner under året på verksamhetsplaneringstid. All personal så som förskolechef och pedagoger involveras i upprättandet av likabehandlingsplanen och kommer med nya förslag på kartläggningar och förebyggande åtgärder utifrån det aktuella behovet på förskolan. Den nya likabehandlingsplanen läses igenom av samtlig personal som lämnar synpunkter, innan den nya planen fastställs i juni. Förankring av planen Genom observationer, dokumentationer och diskussioner gör vi likabehandlingsplanen levande i personalgruppen. Vid varje föräldramöte informeras föräldrarna om rådande likabehandlingsplan. Vi informerar också om att vår likabehandlingsplan finns att läsa på vår hemsida. En dokumentationsplats i hallarna där arbetet med likabehandlingsplanen tydliggörs för föräldrarna. Vid introduktion av nya barn skall likabehandlingsplanen göras känd för vårdnadshavare, likaså när ny personal anställs. Planen kommer att förankras hos ALL personal på förskolan så som förskolechef, pedagoger, ekonomibiträde som jobbar på förskolan.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personal: Årets likabehandlingsplan har utvärderats i personalgruppen på en av vårterminens verksamhetsplaneringar. Föräldrar: Enkäten med relationsfrågor, som delades ut vid kartläggningen, har delats ut igen i april för att jämföra resultaten. Barnen: Reflektionsteatern dokumenteras i text och bild och utvärderas tillsammans med barnen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna på Stenebergsgårdens förskola, förskolechef. Föräldrarna via enkäten. Barnen via dokumentation. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främjande insatser: Vi har kontinuerligt läst olika normbrytande böcker som läspiloten införskaffade från biblioteket vilket har lett till diskussioner och reflektioner med barnen. Även inom temaarbetet med boken Promenad har barnen reflekterat runt könsnormer. Glitter-Kenneth som kom och hälsade på hade blommiga skor och då pratade barnen om att killar kan ha blommiga skor. Vi har spelat en normbrytande teater angående kön, könsidentitet, kränkande behandling och sexuell läggning som uppskattades av barnen. Barnen reflekterade kring olika familjekonstellationer. Barnen själva lekte spontant samma teater efteråt. Under året har vi diskuterat, tittat på film och gjort olika övningar på verksamhetsplaneringarna för att implementera de främjande punkterna. Vi har haft större möjligheter att anpassa verksamheten efter barnens ålder och behov under året i och med att vi har haft en gruppresurs på 75%. Vi skulle jobba med materialet Vilda säger nej! men när vi läste igenom materialet kände vi att det var för avancerat för våra barn. Materialet skulle behövas anpassas och det har inte varit prioriterat. Vi delade ut föräldraenkäten igen. Vi fick in 15 av 37 utdelade enkäter. Svarsfrekvensen var något lägre än vid kartläggningstillfället. Vi tror att det kan bero på att vi lämnade ut fler blanketter att fylla i under samma vecka. Av svaren kunde vi avläsa att föräldrarna upplevde att barnen trivs bra på förskolan. Några föräldrar kände oro över att barnen skulle fara illa i mötet med andra barn. Alla föräldrar upplevde att personalen respekterar alla barn. Risker/faror i miljön som föräldrarna ser är i utemiljön, stor gård vilket gör det svårt att ha uppsikt, cigarettfimpar och skräp på gården som barnen kan ta skada av. Åsikter om bristande normkritik och aktivt arbete med strukturer som är ojämlika kom fram. Förebyggande åtgärder: Vi har lekt grupplekar både ute och inne, på Ugglan har även personalen deltagit i rollekar. Vi skulle jobba med materialet Vilda säger nej! men när vi läste igenom materialet kände vi att det var för avancerat för våra barn. Materialet skulle behövas anpassas och det har inte varit prioriterat.

4 Det var svårt att få till tid till planering och genomförande av reflektionsteatern. Vi gjorde en reflektionsteater som uppskattades av barnen. Många barn vågade uttrycka sina tankar och reflektioner kring ämnet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personal: Årets likabehandlingsplan kommer att utvärderas i personalgruppen på vårterminens verksamhetsplaneringar. Föräldrar: Får svara på en enkät angående barnens trivsel i mars. Barnen: Vi intervjuar barnen igen och jämför resultatet med svaren från kartläggningen. för att årets plan utvärderas Lisa Grönlund, Linn Boija och övriga pedagoger på Stenebergsgårdens förskola samt förskolechef. Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Mål: "Barnen ska få möjlighet att reflektera runt olika könsnormer." (Lpfö 98/10) 1. Köpa in/låna könsneutrala böcker att läsa för barnen. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras på verksamhetsplanering under hösten. All personal. Läspiloterna letar fram litteratur som berör ämnet.

5 Främja likabehandling oavsett könsidentitet och könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Mål: "Att barnen utvecklar sin identitet och känner trygghet i den". (Lpfö 98/10) 1. Göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under hösten. Alla pedagoger. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Mål: "Att barnens förmåga till öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt utvecklas" (Lpfö 98/10) 1. Göra barnen uppmärksamma på att människor har olika attityder och värderingar utifrån tidigare erfarenheter. 2. Vi diskuterar begreppet etnisk tillhörighet på verksamhetsplaneringen under hösten. Likabehandlingsansvarig tillsammans med pedagogiska utvecklingsledaren.

6 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Mål: "Att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av //...// religion."(lpfö 98/10) 1. Reflektera tillsammans med barnen om deras bakgrund, likheter och olikheter. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under hösten. 1. All personal Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Mål: "Ta hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov". (Lpfö 98/10) 1. Anpassa verksamheten utifrån den barngrupp vi har med ett lösningsfokuserat förhållningssätt. t.ex. bildstöd, anpassning av mat, möblering m.m. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under hösten. Alla i personalgruppen samt förskolechef. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag.

7 Främja arbete mot kränkande behandling Kränkande behandling Mål: Att "alla verksamma på förskolan, både vuxna och barns, förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas". (Lpfö 98/10) Uppföljning: Sker under verksamhetsplanering. 1. Prata med barnen om vad som är okej att säga till varandra utan att såra någon. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplaneringar under våren. Alla i personalgruppen. Likabehandlingsansvarig köper in boken och tar fram diskussionsunderlag. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Mål: Att "varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning". (Lpfö 98/10) 1. Läsa böcker om olika familjekonstellationer och bemöta barnens frågor utifrån läst litteratur. Barnen i leken få vara den de vill. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under hösten. Alla i personalgruppen. Läspiloterna tar fram böcker. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag.

8 Främja likabehandling oavsett ålder Ålder "Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö". (Lpfö 98/10) 1. Pedagogerna utmanar barnen utifrån deras nivå, inte ålder. Bemöter barnen utifrån deras individuella behov. Alla barn ska få möjlighet att prova aktiviteter utifrån sin förmåga och intresse, inte ålder. 2. Diskrimineringsgrunden diskuteras på verksamhetsplanering under hösten. Alla i personalgruppen. Likabehandlingsansvarig tar fram diskussionsunderlag. Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationsenkät för personal gällande att få syn på attityder och värderingar hos barn och personal. Vi har intervjuat de äldsta barnen, 13 st. Vi har valt att ta frågor från alla diskrimineringsgrunderna för att se om vi kunde hitta något mönster. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har observerats av personalen. Vi har intervjuat de äldsta barnen. Föräldrarna informeras.

9 Hur personalen har involverats i kartläggningen Tillsammans i personalgruppen diskuterade vi hur vi skulle göra kartläggningen för att få syn på våra värderingar och attityder. Pedagogerna har observerat barnen med fokus på attityder, värdering och kränkningar under en vecka. Resultat och analys Resultat 1. Observationer gjorda av pedagoger. Vi har observerat att det förekommer kränkningar mellan barnen. Det förekommer också att barnen kommenterar att det finns pojk- och flickfärger. 2. Barnintervju Vi intervjuade 13 barn. Några av barnen säger att det förekommer fysiska kränkningar. Övervägande del av barnen anser att pedagogerna behandlar pojkar och flickor olika men kunde inte riktigt preciserar på vilket sätt. 3. Vi har reflekterat i arbetslaget kring betydelsen av oss pedagoger som förebilder för barnen. Analys Genom pedagogernas observationer upplever vi att attityder och bemötanden barn emellan kan förbättras. Vi behöver bli mer uppmärksamma på olikheter i vårt bemötande gentemot pojkar/flickor. I våra diskussioner i arbetslaget framkommer att vi pedagoger tycker att det är viktigt att vi vuxna agerar som goda förebilder. Hur är man då? Har vi en samsyn på vad en god förebild är?

10 Förebyggande åtgärder Alfons vänskapslåda Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål: Att skapa en trevlig miljö för alla. Uppföljning: Sker under verksamhetsplanering. Åtgärd Köpa in Alfons vänskapslåda för att jobba med i barngrupp. Motivera åtgärd Syftet är att stärka barnens empati och prata om hur man är en bra kompis, för att medvetandegöra attityder och bemötande barn emellan. Alla pedagoger En bra start Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål: Alla ska få en ökad medvetenhet om hur vårt bemötande speglar våra attityder och värderingar. Uppföljning: Sker under verksamhetsplanering. Åtgärd Köpa in boken En bra start för att jobba med på verksamhetsplaneringarna Motivera åtgärd Vi behöver bli mer uppmärksamma om olikheter i vårt bemötande gentemot barnen.

11 Lisa Grönlund & Linn Boija Kortfilmer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål: Att skapa en trevlig miljö för alla. Uppföljning: Sker under verksamhetsplanering. Åtgärd Leta fram lämpliga kortfilmer som barnen kan titta på. Motivera åtgärd Diskutera attityder och värderingar i barngruppen för att öka empatin mellan barnen. Alla pedagoger

12 Rutiner för akuta situationer Policy Vi jobbar aktivt och medvetet för att förhindra trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatt i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, namngivna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef med direktansvar: Monia Löhman, , monia.lohman@gavle.se Likabehandlingsrepresentant: Lisa Grönlund, Förskollärare, elisabeth.1.gronlund@gavle.se Linn Boija, Förskollärare, linn.boija@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras.

13 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Förskolechef Karin Sundell ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret. Rutiner för uppföljning Vid mindre allvarlig kränkning barn-barn: All personal är uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen. Pedagogerna gör en uppföljning inom en månad, eventuellt tillsammans med chef. Uppföljningen dokumenteras. Vid allvarligare kränkning barn-barn: All personal är uppmärksamma på relationerna mellan de inblandade barnen. Pedagogerna tillsammans med chef har ett uppföljningssamtal med de berörda barnens vårdnadshavare inom en månad. Uppföljningen dokumenteras. Vid kränkning kollega-barn: Chef ansvarar för utredning och uppföljning. Utredningen ska innehålla konkreta åtgärder. Chefen kan vända sig till enhetens ledningsteam. Personalavdelningen inom förvaltningen kan vara behjälplig i arbetet. Bedöm om anmälan ska ske till andra instanser (socialtjänsten, polisen, arbetsmiljöverket m.fl.) Utredningen dokumenteras. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörda pedagoger och chef. Ansvarsförhållande Pedagogerna ansvarar för att följa upp de rutiner för åtgärder som är angivna i likabehandlingsplanen. Chef har det övergripande ansvaret för det åtgärdande arbetet.