Bönans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bönans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Annika Proos Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Detta sker i den dagliga verksamheten genom pedagogernas lyhördhet och dialog i samspel med barnen. Vi har samtalat och diskuterat med barnen kring kränkningar och det som skett i gruppen. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom att handha föräldrarna vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt att den finns väl synlig i förskolans lokaler och på förskolans hemsida. På höstens föräldramöte presenterar vi Likabehandlingsplanen. Vi har en daglig kontakt med föräldrarna samt informerar under utvecklingssamtalen. Samtliga föräldrar har haft möjlighet att besvara en enkät kring likabehandlingsarbetet. Förskolan ska uppmuntra föräldrar/vårdnadshavare att delge personalen det som barnen berättar hemma och som kan vara till nytta för likabehandlingsarbetet. Personalens delaktighet Vi diskuterar värdegrundsfrågor fortlöpande på våra verksamhetsoch arbetsplatsträffar. Alla i personalen ska vara väl insatt i diskrimineringsgrunderna och delaktiga i likabehandlingsplanen. Förankring av planen Barnen: Genom att diskutera olika aktuella dilemman och olikheter och likheter. Föräldrar: Information om planen på föräldramöten. Den finns tillgänglig i pappersformat och på hemsidan. Personal: Fortsatt arbete med likabehandlingsplanen på Apt eller Vp-mötena. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsrepresentanterna Maria Steinwall och Anna Bendrik (Ny från HT 2013) utvärderar och analyserar planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Maria Steinwall och Anna Bendrik Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Främja likabehandling oavsett kön Till stor del har planerade insatser genomförts såsom introduktion till aktiviteter och inventering av material och rum. Vi erbjuder vuxenledda aktiviteter och benämner barnen

2 med namn istället för kön. Vi har lånat böcker som är normkritiska och tänkt igenom vårt material ur genussynpunkt. Vi påminner varandra utifrån genus och ger i viss mån feedback till varandra. Vi har inte fördjupat oss i ny forskning. Vi har gjort en normlåda och en normpärm. Barnen väljer ofta kamrater utifrån kön fortfarande men vid vissa tider och platser tex salen, ute väljer barnen utifrån intresse oftare. Vid pedagogledda aktiviteter och vid val som barnen ska göra utgår de ifrån vad de själva vill. Bland de äldre barnen är det vanligare att kamrater väljs utifrån kön än bland de yngre. Vi upplever att vi i vårt förhållningssätt blivit mera medvetna och påminner varandra oftare men vi har mera att arbeta med, speciellt bland de äldsta barnen. Vi behöver se till att alla barnen har möjlighet att uttrycka sig genom olika aktiviteter.vi behöver även dela barnen i mindre grupper under dagen där nya kamrater och aktiviteter kan upptäckas. Detta gör vi genom listor vilka barn som gör vilka aktiviteter i rummen. Vi har börjat med att göra en lista i ateljén men behöver fortsätta med de andra rummen. Genom inspirationsväggen har barnen fått möjlighet att se bredden av aktiviteter att välja på och de har använt denna vägg kontinuerligt. Vår normpärm behöver vi arbeta vidare med då den inte har varit i fokus under året. Vår normlåda har inte använts alls, det behöver vi påminna varandra om. Vi behöver diskutera och göra alla i arbetslagen mera delaktiga i likabehandlingsarbetet. Könsidentitet och könsuttryck Vi har tittat på filmen om regnbågsfamiljer och diskuterat denna på ett ATP-möte. Vi använder oss av klä sig istället för klä ut sig i alla situationer. Pga tidsbrist på våra Vp-möten har vi inte haft möjlighet att fördjupa oss i detta kriterie. Vi behöver arbeta vidare genom att diskutera dessa frågor på våra Vp-möten. Etnisk tillhörighet Planerade insatser har till viss del genomförts såsom att material, böcker, bilder har inventerats. Vi lånar fortlöpande nya böcker som behandlar ämnet. Vi har arbetat med att uppmuntra och bemöta olikheter på ett positivt sätt genom att läsa olika böcker där olikheter finns representerade, se på varandras olikheter, ställa öppna frågor till barnen. Vi har diskuterat om det som ligger barnen nära tex olikheter som barnen har i familjebilderna, vilka traditioner de har mm. Vi ställer öppna frågor runt familjerna. Då vi inte har olika etniska tillhörigheter på vår förskola har vi inte den naturliga mötespunkten med andra kulturer. Därför har vi arbetat utifrån vår egna traditioner, kultur, normer och sett på de olikheter och framför allt likheter vi har. Vi behöver arbeta vidare med detta och upplever att barnen ser på våra olikheter på ett positivt sätt i de flesta fall. Barnen pratar om att "man får tänka olika". Vi behöver bredda litteraturen kring olika etniska tillhörigheter då vi upplever att vi mest läst om islam. Vi behöver också bredda barnens insyn i andra kulturer och då genom att titta på filmer, bilder mm. Vi uppmuntrar föräldrarna på våra gruppföräldramöten att diskutera hemma med barnen, att ta med artiklar, bilder, notiser,

3 saker eller det barnen tagit upp och funderat över hemma. Vi pedagoger behöver uppdatera oss på andra kulturer. Religion eller annan trosuppfattning: I år valde vi att inte åka till Strömsbros adventsvandring då vi kände att vi inte kunde erbjuda barnen likvärdig fördjupning i de andra världsreligionerna. Vi har letat och försökt att hitta bra material på nätet, men vi har inte hittat det material vi behöver. Vi söker vidare. Vi har beställt men inte fått almanacka över andra religioners högtider. Vi behöver bredda våra kunskaper i personalen om de största världsreligionerna för att kunna ge barnen kunskap om dessa. När almanackan kommer arbetar vi vidare med denna. Vi behöver låna mera böcker om de andra religionerna. Funktionsnedsättning Vi har anpassat vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och diskuterar fortlöpande de problem som uppstår. Vi diskuterar ofta vårt förhållningssätt och vilka åtgärder som krävs för att verksamheten ska passa alla barn. Vi har delat barnen i mindre grupper och vid vissa tillfällen har barnen valt att stanna kvar i den andra gruppen. Vissa barn är mera i den andra gruppen då behov finns. Louise i köket ser till att alla får likvärdig mat. Då vi håller diskussionen levande omkring vår verksamhet och de enskilda barnen men även hur de olika grupperna är utformade kan vi snabbt åtgärda de problem som uppstår. Kränkande behandling Vi har fokuserat på barnens styrkor och positiva egenskaper och bekräftar dem i det. Vi arbetar mycket med att diskutera känslor och att barnen får sätta ord på sina känslor. Vid konflikter uppmuntrar vi dem att lösa dessa och bekräftar dem då de löser dem. Vi är med som stöd då de inte själva kan lösa dessa. Barnen ges möjlighet till eget inflytande och vi samtalar med barnen då beslut ska tas. Vi uppmuntrar till egna val och att stå för sina åsikter. Vi ger dem tillfällen att lyssna på varandra och bli lyssnad på i olika sammanhang som samling, vid matsituation samt spontana situationer. Vi ger varandra feedback i personalgruppen. Vi upplever att vi har en positiv grund att stå på i personalgruppen där värdegrundsfrågor ofta diskuteras och är väl förankrad i läroplanen, vilket gör att vi snabbt kan agera och hitta lösningar då problem uppstår. Vi är närvarande med barnen och observerar vad som händer. Sexuell läggning:

4 Vi har forsatt att prata om hur familjekonstellationerna kan se ut. Vi benämner detta genom att säga familj där normen är "öppen". Vi utgår från att barnen själva säger vilket kön de har i lekar eller vilka figurer de leker med. Vi benämner till stor del saker med den/ det utan könsbestämning och påminner varandra då vi sätter kön på saker. Vi upplever att barnen i lekar har en bredare bild av vad en familj kan vara. De gånger barnen har varit intresserade har vi tagit upp detta i diskussioner. Ålder: Vi utgår från barnens erfarenheter och kunskaper då vi planerar aktiviteter, även om vi har hemvist då vi är delade mera åldersinriktat under dagen. De barn som har behov att vara i annan grupp under dagen har fått tillfälle till detta. Vi benämner barnen med namn. Vi upplever att barnen är tillgångar för varandra i de olika åldrarna genom att de äldre ofta visar på och hjälper de yngre och är bra förebilder. De yngre ger de äldre möjlighet att visa empati, få vara den som har kunskap och erfarenhet att "växa". Barnen går ibland över till annan grupp än sin hemvistgrupp och då upplever vi att de får en annan "roll". Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsrepresentanterna förbereder utvärderingsarbetet och hela planen utvärderas 2014 av hela arbetslaget. Ansvarig för att årets plan utvärderas Anna Bendrik & Maria Steinwall Främjande insatser Namn Etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Öka barnens medvetenhet om andra kulturer och olika etniska tillhörigheter och se både olikheter och likheter som något positivt och berikande. Insats *Genom litteratur diskutera olikheter/likheter. *Material som dockor, böcker, pussel, spel, bilder med olika etniska tillhörigheter (normpärm) finns med. *Samtala om barnens familj och ställa öppna frågor om barnens familjenormer. *Ta tillvara barnens kunskaper och erfarenheter från andra kulturer och normer. * Ta alla tillfällen till samtal då andra kulturers normer blir synliga böcker, tidningsurklipp, barnens kommentarer. *Bland de yngre barnen samtala om likheter, olikheter (utseende, hur vi gör i olika situationer, traditioner m.m) utifrån deras vardag. *Vid högtider ta tillvara barnens erfarenheter av andra kulturers firande men över deras egna högtider. *Uppmuntra föräldrar att ta med till förskolan erfarenheter som de har tillsammans med

5 barnen om andra kulturer tex tidningsartiklar, bilder, fadderverksamhet, tv-programssamtal m.m. Ansvarig Alla på förskolan Datum när det ska vara klart Maj 2014 Kartläggning Kartläggningsmetoder Föräldraenkät: Anonym enkät till varje familj med öppna frågor som ger möjlighet att relatera till alla diskrimineringsgrunderna. * Hur upplever ni att ert barn trivs i förskolan? * Uttrycker ert barn oro för något på förskolan? * Är det något som ni föräldrar tycker att vi bör tänka på i likabehandlingsarbetet? Observationer skriftligt och med Ipad av det barn som upplever att det blivit kränkt och även observationer av gruppen där kränkningarna skett. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna har haft möjlighet att svara på en föräldraenkät om främjande av likabehandling. Information om var vår likabehandlingsplan finns (Föräldrahyllan) har funnits vid entredörren och de har uppmanats till att ställa frågor till oss pedagoger. Hur personalen har involverats i kartläggningen Likabehandlingsrepresentanterna har inventerat miljö, material utifrån perspektivet etnisk tillhörighet. Utvecklingsledaren har skrivit informationspapper till föräldrar och delat ut föräldraenkät. Resultat och analys Resultat av föräldraenkäten: 15 svar av 27 har svarat Hur upplever ni att ert barn trivs i förskolan? 13 av barnen trivs bra eller mycket bra på förskolan och 2 upplever att de inte trivs men bara tidvis. Uttrycker ert barn oro för något på förskolan? 11 barn uttrycker ingen oro, 4 uttrycker att någon slåss, kränkande ord, enstaka tillfällen då hon/han blivit slagen och upplever tufft klimat i gruppen. Är det något som ni föräldrar/ vårdnadshavare tycker att vi bör tänka på i likabehandlingsarbetet gällande kränkningar, trakasserier eller de sju diskrimineringsgrunderna?

6 9 har svarat nej på denna fråga 6 har svarat att vi pedagoger ska ha olika stategier vid konflikter. Berätta för föräldrarna snabbt om något inträffar. Att pedagogerna är observanta och lyhörda för barnens signaler och agera omedelbart. Följa upp och utvärdera. information om verksamheten. Tänka ur genusperspektiv. Fler föräldrar svarar på enkäten nu än tidigare och ger fler kommentarer kring likabehandlingsarbetet. Flertalet av barn trivs på förskolan och bara ett fåtal uttrycker oro för kränkande ord och slag. Förebyggande åtgärder Namn Kränkningar i barngruppen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Barnen ska ha utrymme och känna sig trygga i alla situationer och i alla rum oavsett vilka som är i rummet.

7 Åtgärd Vi pedagoger är närvarande i de olika rummen samt utomhus för att upptäcka om kränkning sker. Vi ger barnen positiv bekräftelse. Vi samtalar med barnen vid kränkande händelser och följer upp dessa.vi arbetar med de barn som kränker eller blivit kränkt och ger dem möjlighet att lära känna varandra på ett nytt sätt. Vi samtalar mycket kring känslor och har känslofigurer som stöd. Vi delar barnen i olika konstellationer där de får chans att lära känna andra än de vanligtvis väljer själva. Vi planerar för aktiviteter och grupperna på planeringstiden. De barn som behöver får möjlighet att vara i annan grupp under en del av dagen. Vi bokar in möte med föräldrar där åtgärdsplan med nuläge,uppföljning och utvärdering görs. Avdelningspersonal, föräldrar och chef är med på mötet. Motivera åtgärd Vi har observerat och även fått information från föräldrar att några barn på förskolan kränker andra. Detta sker genom att några barn gaddar ihop sig för att utsätta något annat barn för kränkningar i form av ord eller slag. Ansvarig Anna, Maria och Gerd tar ansvar för att möte med föräldrar, chef sker samt uppföljning och planering. Hela arbetslaget tar ansvar för att vara närvarande med barnen. Datum när det ska vara klart Uppföljning sker efter 3 veckor och fortlöpande på planeringstiden på måndagar. Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef: Lena Horney, biträdande förskolechef, , lena.horney@gavle.se Likabehandlingsrepresentant: Anna Bendrik, , anna.bendrik@gavle.se Maria Steinwall, , maria.steinwall@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget

8 och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal. Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Lena Horney ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Annika Proos har det övergripande ansvaret