Älvgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Älvgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Agneta Lindbergh. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Barnen är delaktiga genom intervjuer och samtal. Pedagogerna gör regelbundna observationer. Vi diskuterar allas rätt till likabehandling tillsammans med barnen, utifrån mognad och förmåga och kopplar det till barnens vardag. Vi uppmuntrar vårdnadshavare att delge oss, det barnen berättar hemma och som kan vara till nytta för likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavarnas delaktighet Alla vårdnadshavare blir vid introduktionstillfället informerade om vår "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" i förskolan. Planen finns väl synlig i våra lokaler samt på förskolans hemsida. Likabehandlingsarbetet kommer att diskuteras på Älvgårdens gruppsamtal och introduktionsmöte med vårdnadshavare. Vid utvecklingssamtalen har vårdnadshavare möjlighet att påvisa eventuell oro kring dessa frågor. Personalens delaktighet Vi har kontinuerliga värdegrundsdiskussioner på verksamhetsträffar samt arbetsplatsträffar. All personal är insatta i de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder). Förankring av planen Alla vårdnadshavare blir vid introduktionstillfället informerade om vår "Plan mot diskriminering och kränkande behandling" i förskolan. Vi går igenom planen på planeringsdagar med alla pedagoger, samt har kontinuerliga diskussioner vid arbetsplatsträffar. Vi för regelbundna samtal med barnen kring de olika diskrimineringsgrunderna. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna har utvärderat planen på planeringsdagen genom samtal och diskussioner. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna har varit delaktiga vid utvärderingen av planen. Vi ansvariga har utvärderat våra uppsatta mål. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har varit delaktiga i arbetet med planen, genom diskussioner på APT/VP och Planeringsdagar. Vi har sett på filmer och samtalat kring dessa, samt intervjuat barnen vid kartläggningarna. Utvärdering av våra främjande insatser: Jag har rätt att känna mig trygg och må bra. (Kränkande behandling) Vi har tagit tag i och samtalat med barnen när kränkande situationer har uppstått i vardagen. Vi har varit närvarande pedagoger och påvisat olika sätt att lösa konflikter. Vi har stärkt och uppmuntrat när barnen själva har hjälpt varandra eller kommit på egna lösningar. Vi har gett barnen positiv feedback då de vågat säga ifrån till en kamrat då något inte känts bra. Vi har ofta delat in barnen i minder grupper så att barnen lättare kan komma till tals och bli lyssnade på. De yngre barnen har arbetat med boken "Alla får åka med" där barnen har varit delaktiga vid dramatiseringar utifrån den. Etnisk tillhörighet. Vi har lyft fram de få olika språk som barnen har relationer till på förskolan. (spanska, finska, engelska och TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation). Barnen och vi pedagoger samtalar kring olika språk och länder i vardagssituationer. Vi har med de äldsta barnen har vi arbetat med boken "Hugo". Där vi har fördjupat oss i djurens kulturer och olika ursprung. Den boken behandlar ämnen som vänskap, utanförskap, att vara sig själv, att vara annorlunda och om att bli accepterad för den man är. En annan bok som vi har använt oss av är boken "Melvin, Elsa och Krokodilia". Den påvisar samhällets mångfald, med bilder i ett naturligt sammanhang. Vi har sett att barnen samtalat kring en av bilderna från boken som vi kopierat och satt upp. Vi har sett till att pedagogiskt lekmaterial och litteratur som påvisar etnicitet alltid finns tillgängligt på avdelningarna. Vi har talat in boken "Babbas saker" på engelska och spanska. Efter samtal kring etnicitet har barnen nu börjat se likheter och inte olikheter mellan människor. Vi har använt oss av QR-koder vid födelsedagar och varje barn väljer ett lands födelsedagssång vid firandet. Religion eller annan trosuppfattning. Vi har samtalat om hur man firar jul i Spanien eftersom vår krokodil Carmen kommer därifrån. De äldsta barnen har besökt kyrkans julspel med kristet budskap. Vi har inte använt oss av den mångkulturella almanackan. Sexuell läggning. Vi har bilder på väggarna som påvisar olika familjekonstellationer. Vi har medvetet lånat böcker som påvisar detta. När situationer har uppstått har vi samtalat kring detta. Kön. Vi har blivit mycket bättre på att benämna barnen vid namn och inte vid kön. Vi har lånat böcker där könsnormer och mönster bryts. Vi har samtalat med barnen om olika könsmönster (färger, kläder, aktiviteter och vänner) och i samtal med föräldrarna har vi också lyft detta. Vi har sett resultat av dessa diskussionser i barnens samtal. Många föräldrar har upplevt en förändring kring detta. Könsidentitet och könsutryck. 3/11

4 Vi har samtalat då diskussioner i barngruppen har uppstått. Vi pedagoger behöver fortsätta arbeta med detta. Funktionsnedsättning. Vi har anpassat verksamheten så den passar alla barn och deras olika förutsättningar. Vi behöver bli bättre på att informera mellan avdelningarna om olika barns behov. Ålder. Vi pedagoger har anpassat aktiviteter utifrån barnens olika förutsättningar och inte efter ålder. Utvärdering av våra förebyggande insatser: Värdegrundsdiskussioner. Vi har haft värdegrundsdiskussioner på några verksamhetsträffar. Alla människors lika värde. Pedagogerna har samtalat med barnen då situationer uppstått. Vi har haft diskussioner kring hur man är en bra kamrat och detta arbete fortskrider. De äldre barnen har fått dra aktivitetskort där aktiviteten är det viktigaste och inte vem man leker med. Så nya kamratkontakter har bildats om än i korta stunder. Vi har arbetat med bilder, böcker, leksaker och hur man är en bra kamrat. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genomgång och utvärdering av planen och dess mål. för att årets plan utvärderas Monica, Maggan och Erika. 4/11

5 Främjande insatser Kränkande behandling Kränkande behandling * Inget barn på vår förskola skall utsättas för kränkande behandling. * Pedagogerna gör regelbundna observationer och intervjuer med barnen för att uppmärksamma eventuella kränkande behandlingar. * Vi tar alla tillfällen till att samtala om barnens tankar och det de vill berätta. * Diskussioner om allas lika värde. * Vi uppmuntrar barnen till att säga ifrån då något inte känns bra, rätten att bestämma över sin egen kropp. Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet * Vi ger barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet och ser både likheter och olikheter som något positivt och berikande. * Vi erbjuder lekmaterial, böcker, spel och pussel som påvisar etnicitet. * Vid barnens födelsedagar väljer de själva vilket lands födelsedagssång de vill lyssna till. * Utifrån barnens tankar som uppstår samtalar vi och lyfter funderingar kring etnicitet. * Vi har en språkpärm med ord på olika språk. Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning * Öka barnens kunskaper om andra religioner. * Samtala med barnen om andra religioner. * Använder litteratur som visar på olika trosuppfattningar. 5/11

6 Sexuell läggning Sexuell läggning * Bredda normen om hur en familj kan se ut. * Bilder på väggarna på olika familjekonstellationer. * Böcker som påvisar olika familjer. * Samtalar med barnen när funderingar kring detta uppstår. Kön Kön * Barnen skall ges samma möjligheter till aktiviteter, material och uttryck oavsett kön. Detta år kommer vi att lägga stor vikt vid genus då detta är ett av våra prioriterade mål. * Vi benämner barnen vid namn och inte efter kön. * Vi lånar böcker där könsmönster och normer bryts. * Vi bekräftar barnen för den de är istället för vad de gör eller hur de ser ut. * Vi delger varandra då vi hört eller läst om ny forskning angående genus. * Vi har återkommande diskussioner och ger varandra feedback i vardagen och vid våra APT/VP för att utvecklas i jämställdhetsarbetet. Könsidentitet och könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck * Pedagogerna ökar sin kunskap, genom aktuella artiklar med vetenskaplig grund. * Delge varandra det material som är aktuellt i ämnet. * Erika och Maggan ansvarar och söker aktivt efter aktuella artiklar, filmer mm i ämnet. De ser till att ämnet diskuteras på VP. (Erika och Maggan) 6/11

7 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning * Anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utforma den så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna. * Observera vilka situationer som är till för/nackdel för utveckling. * Dela barnen i mindre grupper så att alla barn kan utnyttja hela sin kapacitet. * Information till alla pedagoger om det enskilda barnets behov. * Återkommande diskussioner där alla pedagoger får information om de enskilda barnens behov. * All mat ska vara likvärdig för alla. Ålder. Ålder * Att vi pedagoger skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. * Förskolan ska ge alla barn samma möjligheter till lärande miljöer. * Att vi pedagoger ser till barnens individuella utveckling, och deras erfarenheter och intressen tas tillvara i vårt pedagogiska arbete. * Utemiljön är en mötesplats för alla barn oavsett ålder. * Avdelningarna är åldersanpassade, men vi möjliggör för barnen att gå mellan avdelningarna om intresse finns. * Vi benämner barnens namn istället för ålder vid olika grupperingar. 7/11

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder * Intervjuer med samtliga barn över 4 år. * Inventering av våra språk och sagopåsar. * Föräldraenkät, Gävle kommun. * Utvärdering med pedagogerna. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen * Intervjuer enskilt med samtliga barn över 4år. Vi har frågat barnen hur de känner sig i olika rum, via bilder och de har fått välja ett ansikte (glad, neutral och ledsen) som stämmer överrens med känslan. * Inventering av språk och sagopåsar. * Föräldraenkät från Gävle kommun. Där vi tittat på om föräldrarna känner trygghet vid lämning (fråga 16) och om de är nöjda i sin helhet (fråga 30). Hur personalen har involverats i kartläggningen På våra verksamhetsträffar har vi informerat samtliga pedagoger om likabehandlingsarbetet. Pedagogerna har varit delaktiga vid observationer, inventeringar och intervjuer av barnen. Resultat och analys Resultat: Vid de 32 intervjuerna med barnen framkom det när vi visade bilden över: Lekrum: 25 barn visade ett glatt ansikte. 1 barn visade ett neutralt. 2 barn visade ett ledset ansikte. 4 barn har visat både ett glatt och ledset ansikte. Toalett: 16 barn visade ett glatt ansikte. 6 barn visade neutrala ansikten. 4 barn visade ett ledset ansikte. 5 barn som visade både ett glatt och ledset ansikte. 1 barn har valt att inte svara. Hall: 18 barn visade ett glatt ansikte. 9 barn visade neutrala ansikten. 0 barn visade ett ledset ansikte. 4 barn som visade både ett glatt och ledset ansikte. 1 barn som svarade "Vet inte". Inventering av språk och sagopåsar. Vid inventeringen hade vi focus på vilket kön som har huvudrollen i sagan eller sångpåsen. Vi inventerade våra 45 påsar. 20 stycken hade en kvinnlig huvudroll. 19 stycken hade en manlig huvudroll. 22 stycken hade könsneutrala huvudroller där det ligget på pedagogen att gör ett medvetet val utifrån kön. 1 av påsarna påvisade flera etniciteter. Föräldraenkät från Gävle kommun. På fråga 16 om föräldrarna tryggt kan lämna sitt barn svarade totalt 48 st. 38 svarar att det stämmer helt och hållet. 10 svarar att det stämmer ganska bra. 8/11

9 På fråga 30 och de är nöjda i sin helhet svarar totalt 48 st. 35 svarar att det stämmer helt och hållet. 11 svarar att det stämmer ganska bra. 1 svarar att det stämmer ganska dåligt. 1 svarar "vet ej". ANALYS: Utifrån intervjuerna med barnen framkom det att de numera känner en större trygghet vid toalettbesöken. Detta beror på att vi pedagoger har uppmuntrat barnen att säga till innan de går på toaletten. En framgångsfaktor som vi tänker arbeta vidare med. Ett av barnen uttrycker i intervjuen att "Det har blivit mycket bättre nu än det var förra året". Och hen menar i samband med toalettbesök. Vid inventering av språk och sagopåsar framkom att vi behöver bli bättre på att lyfta etniciteter samt att alla pedagoger behöver tänker på att bredda sitt val av huvudroller utifrån kön. Vid genomgången av vår föräldraenkät som Gävle Kommun bett alla föräldrar att fylla i, framkom att våra vårdnadshavare känner sig trygga då de lämnar sitt barn hos oss. Vi har arbetat medvetet under året med att ta emot barnen på ett bra sätt, när de kommer. Vi möter upp varje barn och vårdnadshavare i hallen då de kommer på morgon och har en daglig dialog. 46 av 48 svarande föräldrar är nöjda i sin helhet med verksamheten på vår förskola. Vi pedagoger arbetar vidare medvetet med att utveckla vår verksamhet ännu mera. Pedagogerna har varit delaktiga i arbetet och vi fortsätter med att arbeta med vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 9/11

10 Förebyggande åtgärder Värdegrundsdiskussioner Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Återkommande värderingsdiskussioner, filmer, böcker och artiklar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Åtgärd På verksamhetsträffarna väljer vi ut olika områden att diskutera. Motivera åtgärd Vi behöver fler värdegrundsdiskussioner. Monica, Margareta och Erika. Alla människors lika värde Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder * Att barnen kan leka med vilka de vill, oavsett kön. * Alla barn har samma värde. * Att pedagogerna förebygger mobbing/utanförskap. * Att alla barn ska känna trygghet och inte utsättas för kränkande behandling. Åtgärd * Närvarande och vägledande pedagoger. * Samtal då situationer uppstår. * Samtal med barnen om hur man är en bra kamrat. * Bilder, böcker, sagopåsar och leksaker som påvisar de olika diskrimineringsgrunderna. * Pedagogerna erbjuder och initierar olika lekar och aktiviteter utifrån intressen och inte utifrån förväntade könsnormer och/eller ålder. Motivera åtgärd * Pedagogerna behöver tänka på att göra ett medvetet val utifrån etnicitet när vi berättar olika sagor. * Vid toalettbesöken har vi upptäckt att vår framgångsfaktor varit att barnen varit delaktiga i hur man kan hjälpa varandra, säga till innan och att pedagogerna har lyft och samtalat med barnen kring detta. Samtliga pedagoger på förskolan. 10/11

11 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling * All personal är insatt i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. * Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. * All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. * Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Biträdande förskolechef: Ingeborg Bergvall, , ingeborg.bergvall@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: Erika Lindblom, , erika.lindblom@gavle.se Monica Boman, , monica.boman@gavle.se Margareta Krantz, , margareta.krantz@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef. 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Ingeborg Bergvall ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Agneta Lindbergh har det övergripande ansvaret. 11/11